På anstalt i Gävle

Även om det var en kylig morgon med vass vind i Gävle kom solen att värma gott på eftermiddagen. Vasagymnasiet visade sig vara mycket centralt beläget. En känsla av gammal lärdom och kultur präglade lokalerna. Det var rent och snyggt. Stolt förklarade en lärare att det finns två elevföreningar som ägnar sig åt teater, spex och soaré. Skolbiblioteket imponerade med många böcker i ljus miljö. I montrar fanns 1600-och 1700-talsverk medan en originalutgåva av Newton förvaras på säkrare plats. Bra, för den är väl värd bortåt två miljoner. Ryktena gör gällande att det är ett rött gymnasium. Det tillbakavisades av några medarbetare i lärarrummet. Så är det nog inte, sa en som sedan visade sig vara politiskt aktiv inom S.

Lunch med moderater från Gävle och Sandviken blev en möjlighet till samtal om både europapolitik som en het önskan att få en borgerligt styrd kommun efter drygt 90 år av socialdemokratiskt maktinnehav. Det begrips också att det finns en koppling mellan ett bra valresultat 2009 och fint utgångsläge till 2010. Kampanjmetoderna imponerade. Olika grupper reser omkring i hela Gävleborg för att dela ut material. Under dagen blev det 45 minuter över vilket vi använda till en blixtkampanj med snabbt inkallad hjälp från MUF. 300-400 flygblad och intressanta samtal. Tomas Tobé som var med under lunchen har verkligen anledning att vara stolt över ambitionsnivån i det Gävle där han är M-ordförande.

Kriminalvården har en anstalt i Gävle som helt satsar på den så kallade tolvstegsmetoden. Dömda som erkänt sitt missbruk och vill göra något åt det får hjälp och stöd. 75 procent av dem som slussats ut från fängelset till behandlingshem eller full frihet återvänder inte till kriminalitet. Det kan således handla om 75-80 personer om året. Ett mycket bra resultat för individerna själva och samhället. På en avdelning gavs möjlighet att tala med några personer. Grånande herrar där samtalet kretsade kring böcker som olika platser i landet. Väldigt trevligt! Samtidigt handlar det om personer som är dömda till rätt långa fängelsestraff för narkotikabrott, rån och kvinnofridsbrott. De visar hur viktigt det är att alltid se människan bakom den fängslade, hur missbruk måste bekämpas och den fina lågmälda människan blir en helt annan med fel preparat i sig. Nolltolerans är bra för både dessa fångar som de personer vilka aldrig behöver bli brottsoffer, bankanställda eller sambos, därför att någon i rusets tillstånd gör korkade saker! Att göra något åt kriminaliteten är inte en hård fråga utan i allra högsta grad mjuk!