Jobbskatteavdraget fungerar

Riksrevisionen har lagt fram en mycket intressant rapport om jobbskatteavdraget. Av mina kolleger i riksdagens skatteutskott hade socialdemokraterna svårt att ta till sig informationen då den lades fram för ett par dagar sedan.

Ett problem för Alliansen är att alla inte ser och förstår hur mycket reformen kommit att innebära för deras privatekonomi. Det utökade utrymme som en del känt beror inte på löneförhöjning utan på skattesänkning! En som kanske börjar begripa ett visst samband är socialdemokraternas finanspolitiske företrädare Tomas Östros. I dag är han inte lika kategorisk om att de senaste stegen av jobbskatteavdraget skall avskaffas. Han förstår att det kan bli ett svårt budskap i valrörelsen: Betala mer! Å andra sidan innebär det att oppositionens politik blir ett ännu större budgetäventyr. Hur skall man få ihop till alla förslagna nya utgifter?

Har skrivit om jobbskatteavdraget för bland andra Svenska Nyhetsbyrån:

Jobbskatteavdraget fungerar! Från oppositionens sida har ju riktats kritik och kommits med invändningar. Nu finns en analys väl värd att ta på allvar! På riksdagens bord har nämligen landat en redogörelse från Riksrevisionen.

Jobbskatteavdraget har granskats. Det är ett lika viktigt som oberoende offentligt organ som funderat kring huruvida regeringens politik inom detta område haft avsedd effekt. Det är ganska svårt för S, V och MP att avfärda fakta.

Riksrevisionen slår fast att jobbskatteavdraget medverkat till fler arbetade timmar. De förväntade effekterna anges till nästan 90 000 personer fler i arbete (88 122 stycken)!

Vidare är intressant att läsa: ”Riksrevisionens granskning visar att jobbskatteavdraget har förutsättningar att vara effektivt i den meningen att reformen har potential att nå målet om att på lång sikt öka arbetsutbudet. Reformen har också förutsättningar att vara särskilt effektiv för att öka arbetsutbudet för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden.”

Fler i arbete leder till ökade intäkter. Det är lika bra för sjukvården, skolan, kommunerna som för exempelvis pensionerna.

Men det framkommer också kritik: ”Kännedomen är därtill sämst i de grupper som förväntas ha den största beteendeförändringen till följd av avdraget.”

Sanningen är ju den att när många yrkesverksamma de senaste åren tittat på lönebeskeden eller bankomatlapparna så har det noterats att det finns lite mer pengar än vanligt. Alltför få har dock förstått att det handlar om att skatten har sänkts. I vissa fall är det mer pengar i handen än vad löneökningar gett. Och det är ju om detta skattedebatten handlar. Mer eller mindre kvar på kontot!

Riksrevisionens slutsats är att ”det nu behövs en ökad information för att säkerställa att reformen får så stort genomslag som möjligt.”

Rätt tydligt! Jobbskatteavdraget fungerar. De med låga inkomster har störst nytta. Och det behövs faktaspridning om att det finns mer pengar kvar på kontot och i bankomaten beroende på en medveten politik. Det är förändringar som både resulterat i att landets bankomater laddats med fler hundralappar för den enskilda som att nästan 90 000 fler är i arbete.

I september är det val. Den fråga som bör ställas är om alla stegen av jobbskatteavdraget får vara kvar eller om det blir skifte och skattehöjningar inom detta och andra områden är att vänta? Hur påverkar det privatekonomin? Och vad händer med effekterna om fler i arbete?