Fram för vindens alla färger

Framtidsskolan i Ängelholm växer. För någon dag sedan var det invigning av ungefär 1000 kvadratmeter ny yta för lärande och utveckling. En stolt VD Anita Nyblom fanns naturligtvis på plats för att sprida värme, inspirera men också berätta om hur det är att våga vara entreprenör i skolvärlden. Lärare, elever och inbjudna gäster applåderade. Och kramade om henne. Allt detta är hon värd! För Anita Nyblom är generös med att dela med sig av både sig själv och sina tankar. Fram har verkligen etablerat sig som ett seriöst och uppskattat alternativ vilket gör det svårt för andra att etablera sig. Många tycks vara nöjda med de kommunala skolor som finns i Ängelholm och för den som av olika anledningar söker ett alternativ så finns Fram och på gymnasiesidan även John Bauer.

Första gången jag träffade Anita Nyblom var hon rektor med goda resultat inom en av Ängelholms skolor. Hon bubblade av idéer men närde också en önskan om att få förverkliga allt detta i ett eget skolprojekt. Det lät visionärt. Det lät vågat. Och det var inte utan att jag skakade en smula på huvudet åt hennes energi och engagemang efter ett kvällsmöte hemma hos henne tillsammans med en annan visionär, arkitekt Martin Lindstam.

Planerna tog allt mer konkret form. Och som Anita Nyblom berättat någon gång ringde hon upp sina vuxna barn för att meddela att arvet nu skulle riskeras då bostaden skulle användas som säkerhet för ett banklån. För nu skulle Framtidsskolan Fram öppnas. Ju tydligare hon blev med sina planer och tankar desto mer ökade också motståndet från dem som kunde se detta som ett hot eller skall vi kalla det bristande insorteringskänsla…

För bakom idén om en egen skola fanns mer än bara viljan att förverkliga en dröm. Det handlar också om ett pedagogiskt grundackord. Att se individen och att följa eleven i dess växande. I dag kanske mer vanlig genom portföljmodellen och andra inriktningar men i början av 2000 fortfarande något ganska nytt. Lokalerna skulle också präglas av öppenhet och frihet. Sökandet, prövandet och det fantasifulla är ju också Frams signum. Och har varit det sedan första dagen med bland annat en kandelaber med levande ljus som möter alla varje morgon vid huvudingången. Kommunstyrelsens ordförande Åsa Herbst (M) kunde i sitt invigningstal just påminna om behovet av även osynlig kunskap. En av alla skönsjungande elever hade också en sång vars refräng tog upp temat om att måla med vindens alla färger - en fin metafor för kultur och bildning.

Men när Anita Nyblom precis skulle kasta loss och gå över till den egna skolverksamheten stötte hon på motstånd. Socialdemokraterna (undantaget dess oppositionsråd) sade sig vara välvilligt inställda men försökte ändå sätta käppar i hjulen, inklusive att fundera på att använda byggregler bara för att förhindra. En av de dagar då det var ovanligt mörkt och Anita varit i kontakt med mig gick jag ut, köpte med mig en bukett blommor och tog med mig två av mina kolleger och vänner till henne; kommunalrådet Lennart Nilsson (C) och oppositionsrådet Lars Gustafsson (S). Vi knackade på, sa att vi trodde på henne och gav varsin kram. Detta tillfälle brukar hon ibland återvända till. Ibland kan politik och politiker göra skillnad. Då och där 2002 var ett sådant tillfälle!