Val 20 september!

Den 20 september är det val. Då har medlemmarna i Svenska kyrkan möjlighet att utse företrädare inom samtliga nivåer. Representanter för alla ledande partier kandiderar, i en del fall med lösligare och oklarare närhet till moderorganisationen medan i andra fall som en tydlig del av det politiska arbetet. Återkommande debatteras vem och vilka som bör väljas i Svenska kyrkan. Det som ibland glöms bort är att partierna bjöds in under 1930-talet då det rådande kommunsystemet mer eller mindre kopierades bland annat av rädsla för att verksamheten skulle komma att påverkas av de då odemokratiska krafter som växte sig allt starkare i Europa. I samband med moderaternas partistämma i Gävle för två år sedan fastställdes att M ställer upp i valen till kyrkomöte och stift medan det sedan är upp till föreningar och kretsar att själv avgöra hur man gör i församlingar och samfälligheter. På många håll finns möjligheter att på alla nivåer bli företrädd av moderater, både på markerade M-valsedlar som i olika former av andra listor. Hemma i Ängelholm finns exempelvis M-listor i Barkåkra och stadsförsamlingen men inte i exempelvis Munka-Ljungby eller Strövelstorp även om där också finns bra moderata företrädare.

För någon dag sedan var den moderata kyrkopolitiska gruppen samlad till möte inför det stundande valet. Bland annat gick vi igenom hur programmet kan ges spridning. I mitt tycke är det flera intressanta och viktiga frågor som pekas ut för nästa mandatperiod. Några som ligger mig särskilt varmt om hjärtat:

Moderaterna är sannolikt de starkaste anhängarna av tanken på friare församlingstillhörighet. Idag finns en närmast strikt geografisk koppling. Det är beroende på var man bor som kyrka och församling avgörs, även om personen ifråga har en närmare gemenskap eller annan koppling någon annanstans. I ett starkt sekulariserat land som Sverige är det en hel del som betalar kyrkoavgift därför att barn- och ungdomsverksamheten eller det kulturella ansvarstagandet uppskattas. Med större möjligheter att stödja verksamheten där släkten har sina rötter eller där man kanske döpts kan en starkare delaktighet skapas. Ibland blir det också konflikter i församlingarna, exempelvis för och emot en präst eller för och emot ett beslut. För den som verkligen vill markera missnöje finns idag inget tydligare sätt än att lämna Svenska kyrkan. Byte av församling hade möjliggjort för fler att ändå vara kvar. En aktiv församling torde också gynnas jämfört med en passiv.

Utlandskyrkan bedriver en viktig verksamhet. I dag räknar man med att bortåt 400 000 svenskar mer eller mindre stadigvarande befinner sig utomlands. För många är det naturligt att söka sig till Svenska kyrkan. Här finns möjlighet till gemenskap och närhet på söndagar och under stora högtider, men också sådant uppskattat som fika, tidningar och böcker. Det finns all anledning att stärka utlandskyrkans ställning. Med moderaternas nya bistånds- och utvecklingspolitik ges verktyg att förverkliga de viktiga millenniemålen om halverad fattigdom. Att bistå i uppbyggandet av rättsstat, pressfrihet, stärka kvinnornas på många håll dåliga ställning samt understödja oberoende organisationer är av största betydelse. Biståndet skall användas till att bygga upp och skapa egna förutsättningar istället för att leda till ett kontinuerligt beroende av hjälp utifrån.

Annat som också är viktigt för den nationella nivån under kommande år är exempelvis Svenska kyrkan som arbetsgivare men också som stor kulturbärare.

Valprogrammet till kyrkomötet kombineras på många håll med moderata plattformar på stifts- respektive församlingsnivå. Vid lördagsfikat på M-lokalen i Ängelholm fanns dagen till ära upptryckt det material som tagits fram för moderaterna i Lunds stift. En enkel dubbelvikt A4 med mycket klokt. Den och annat påminner om just detta att det är val 20 september!