Bra bistånd utan korruption

Att biståndsminister Gunilla Carlsson (M) är emot korruption och vill veta vad skattebetalarnas pengar går till tas emot som en nyhet. Rent av en ganska stor sådan. Så mycket har slentrianen bitit sig fast! Det anmärkningsvärda är väl snarast att socialdemokraternas talesman, Kent Härstedt från Helsingborg, ifrågasätter både motiv som verklighetsbeskrivning. Han kan nog sin S-historia, med tidigare starka känsla för att varje felanvänd krona av det offentliga är en stöld av medborgarna, vilket gör att kommentaren måste ha sin grund i oppositionens allt mer svettlackande försök att förhålla sig till regeringen och Alliansmajoriteten i riksdagen. Istället för nya egna tankar och förslag blir det mest reaktioner på borgerliga utspel.

I sak har Gunilla Carlsson alldeles rätt. I och med att biståndet är kopplat till bruttonationalinkomsten följer utbetalningarna konjunkturerna. Det kan innebära mer pengar även om det inte ens finns riktigt vettiga projekt eller man inte hunnit med utvärderingar av redan gjorda satsningar. Det handlar om 35 till 40 miljarder årligen. Hur står det i proportion i samhällsdebatten jämfört med exempelvis försvaret som har att röra sig på ungefär dessa nivåer eller kulturen som har cirka en femtedel? Självfallet borde krav ställas på att pengarna kommer till nytta och används på sätt som det är tänkt. Hur kommer det sig att Kent Härstedt motsätter sig detta? Är det något mer område socialdemokraterna rycker på axlarna åt? Skolan? Vården? Rättsväsendet.

100 dagar har en utredare på sig att komma med tio konkreta förslag på vad som kan göras för att minska på korruptionen inom biståndssektorn. En del av kritikerna har uttryckt skepsis och menar att M egentligen vill se en minskning. En förklaring till att en hel del moderater nog är tveksamma har just att göra med synen på att ta ansvar för skattebetalarnas pengar. Vetskapen om att biståndet verkligen gör skillnad och leder till friskt vatten, bördigare jordar, mikrolån, läromedel, demokratisering och att hela samhället berörs (alltså även kvinnor och barn) ökar uppslutningen bakom det faktum att Sverige både räknat i rena pengar som i andel av statens budget är en stormakt inom detta område. Mycket pengar förutsätter att man vet att det hela sker på rätt sätt.

Dessutom är det så att korruptionen i sig motverkar sitt syfte. Demokrati med fria val är i sig något bra men betyder väldigt litet utan andra saker - minst lika viktiga för ett öppet samhälle - som fria media, oberoende domstolar, rättssäkra processer och att människor tillåts organisera sig. Biståndskorruption har en tendens att undergräva många av dessa fundament. Gunilla Carlsson och den moderata politiken innebär nej till godtycke och felaktigheter. Kuriöst att S tycker annorlunda.