lördag 27 mars 2010

En vardagskonservativ talman

Många vardagskonservativa har verkat, och verkar, lokalt och regionalt. Hembygden och förankringen är viktig. Ibland hamnar några av dessa personer även i riksdagen. Förre talmannen och högerprofilen Martin Skoglund från Doverstorp utanför Finspång är ett gott exempel på både viljan och förmågan att kombinera det nära med det rikspolitiska.

Jämfört med de andra stora ideologierna som kommunism, socialism och liberalism har konservatismen få nedtecknade avhandlingar och ideologiska grunddokument. Däremot ryms många goda konservativa förhållningssätt i nedteckningar av betydande personer i biografiernas och memoarernas form.

Publicisten och redaktören Gunnar Henrikson har tecknat ett porträtt av Martin Skoglund som ledande östgötsk politiker under ett antal decennier. Och jag har skrivit en text om denna bok i Svensk Tidskrift i vilken talmannen stundom brukade medverka på den tid det begav sig.

För egen del vill jag just lyfta fram den praktiska och pragmatiska konservatism Martin Skoglund kom att personifiera:

”Som en av de centrala högermännen fanns han vid Jarl Hjalmarsons sida under 50-talet efter att redan 1928 ha valts in i riksdagen i samband med det så kallade kosackvalet. Partiordföranden Arvid Lindman hade ett gott öga till några av ”nykomlingarna” och gav dem möjlighet att snabbt växa med nya uppdrag. Skoglund förekom i spekulationerna att bli partiledare både 1944 och 1950 men avböjde. Trots sin starka ställning internt och sina många goda kontakter blev han vare sig partiledare, minister eller landshövding. Gunnar Henrikson ger två förklaringar: Hembygden var alltför viktig och det saknades lust att nå de socialt högsta positionerna.”

En del saker är sig också ganska lika över tid. Två aspekter från Gunnar Henriksons bok som jag lyfter fram: ”Martin Skoglund var mycket intresserad av vårdfrågor och insåg att det krävdes större enheter för att man tillsammans skulle kunna bära kostnader för sjuk- och behandlingshem. 1954 gjorde generaldirektören för Medicinalstyrelsen ett utspel om ’regionsjukvård’: ’Landstingen var för små för att kunna bilda underlag för mer exklusiva specialiteter.’ Samma debatt förs idag!
1943 besökte Skoglund krigets Finland. Vid en middag träffade han den socialdemokratiske borgmästaren i Tammerfors. Denne uttryckte bekymmer över sina svenska partivänner och deras, som han uppfattade, veka hållning mot kommunisterna. Han menade att det krävdes ett ’långt hårdare språk mot en rörelse som kunde medföra katastrof för landet’. Tja, även det får väl sägas vara ett gott budskap från en tid till en annan!”

För den som är intresserad finns hela artikeln i Svensk Tidskrift här:
http://www.svensktidskrift.se/?p=4350

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar