Flyg handlar också om utbyte

Med jämna mellanrum brukar det komma särskilt flygkritiska förslag. Det handlar om hur resandet ska förhindras eller stoppas. För vanligt folk! Något av priset för hyckleri tog Aftonbladets ledarsida för några veckor sedan. Det konstaterades att charterresor inte kan ses som en mänsklig rättighet. Tvärtom förordades ett högre pris. Samtidigt gavs uttryck för stora förhoppningar inför den klimatkonferens som arrangerades i Rio de Janeiro. Säkert 50 000 deltagare och observatörer på plats. Och dessa kom nog inte dit via roddbåt eller fotvandring!

En viktig dimension med flyget är just att den snabbt krymper stora avstånd. Därmed medverkar resandet till kontakter, erfarenheter och kunskaper. När flyget och resandet förbannas riktas också kritik mot själva utbytet. Av den anledningen har jag reagerat mot miljöpartiets tankar på flygskatter. Genomförda skulle de kunna innebära cirka 5000 mer för en familj på charterresa och 300-600 kronor för en inrikes flygbiljett i Sverige.

”En hittills rätt kall och regnig sommar har resulterat i att extra många svenskar som har råd börjat titta på möjligheten att ta sig utomlands. Bort från lågtryckens Nordeuropa. Det är en inte helt obegriplig reaktion.

Samtidigt slår Sverige rekord som besöksland! Det handlar om en stadig klättring uppåt. Från 24:e till 21:a nation enligt en beräkning. Därmed passeras länder som Sydafrika, Portugal och Kroatien. Och absolut bäst av alla i Norden! Utländska turister beräknas konsumera för 100 miljarder kronor!

I ljuset av dessa rörelser, med ett in- och utflöde av människor och intryck, ska miljöpartiets tal om nya flygskatter ses. Redan tidigare under socialdemokratiskt styre gjordes försök med sådana pålagor/.../

Att människor och inte minst näringslivet är beroende av flyg märktes i samband med Skyways konkurs. Plötsligt stod Kristianstad Airport inför mycket stora utmaningar. I Halmstad har nu ett stort hål fyllts av Kullaflyg som satsar även där som komplement till de framgångar som redan skördats i Ängelholm. Till det kommer försöken att etablera chartertrafik från flygplatser som exempelvis den i Nordvästskåne.

Höga bränslekostnader och växande miljökrav utgör redan ett starkt tryck på tillverkarna att ta fram nya flygplan som är både resurssnålare och tystare. Vad grön skatt handlar om blir i förlängningen en fråga om man vill underlätta eller försvåra för utbyte och kontakter!

Svenskarnas beteende ger ett rätt tydligt svar. Flygresorna har blivit fler. Ungefär 19 miljoner skedde bara från Arlanda 2011. Och då hade utrikestrafiken ökat med 2,8 miljoner sedan 2000. Människor sparar och gör uppoffringar för möjligheten att ta sig till sol, bad och nya upplevelser. 5 000 kronor mer för barnfamiljen kan vara det som omöjliggör hushållskalkylen.”

Här finns hela min artikel om flyget:

http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/article1650224/MP-vill-sla-mot-flygtrafiken.html

Glada grisar på grönbete

För en tid sedan besökte jag Trolle Ljungby gård. Just nu är produktionen bortåt 15 000 slaktgrisar om året. Till det kommer mycket annat på anläggningen som kor, skog, hjorthägn och vanlig sädesproduktion. På gårdskontoret presenteras stolt statistik som visar att djuren mår bättre och har betydligt färre skador än genomsnittet. En företrädare för Scan påpekar att konsumenten i butiken är rätt duktig på att efterfråga det närproducerade och också villig att betala ett högre pris. Däremot är okunskapen större kring vad färdigmaten och vidgjorda produkter innehåller även om det kan vara något så tillsynes enkelt som leverpastej. Alla jobbar dock inte på det viset: Vid besök hos Heberleins i Förslöv som specialiserat sig på att förse Bjärebygden med god mat används endast svensk råvara även om den är dyrare.

På Trolle Ljungby blir det också något av ett kretslopp då en hel del säd går till bränneriet i Åhus som tillverkar Absolut. En del av restprodukterna kan återanvändas som grismat. Det noteras också glädjande att mer får säljas till spritproduktionen.

Utöver de glada grisarna och försöken att finna fler och bredare produkter är det överdådigt vackert i den här delen av Skåne mellan Kristianstad och Bromölla. Slätterna slickar strandkanten. Skogarna möter fälten och naturen närmast dånar av växtkraft. Trevligt var också besöket vid den lilla skolan i Trolle Ljungby som just nu hålls igång tack vare ett starkt lokalt föräldraengagemang. Små lokaler, små medel men stora hjärtan hos de som jobbar där.

Besöket i Trolle Ljungby resulterade i en debattartikel som bland annat publicerades i NST/HD. Bland annat skrev jag:

”Svensk djurhållning är kanske den strängaste i världen. Genom att grisarna får bekväma utrymmen och närhet till suggan trivs både djur som människa med sin vardag. Vårt land är unikt med tydliga regler och här torde finnas flest välmående grisar och det mest högkvalitativa fläskköttet. I Sverige är det förbjudet att använda antibiotika i förebyggande syfte på djuren. En frisk gris behandlas inte med onödiga preparat och på så vis minskar risken för resistenta bakterier. I Danmark får grisarna tre gånger så mycket och i Nederländerna nio gånger så mycket antibiotika som de svenska. Fläskkött från dessa länder säljs utan att konsumenten informeras.

För någon dag sedan talade Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, i riksdagen. Han berättade att överkonsumtionen av antibiotika kommer att klassas som olaglig om kanske tjugo år. Vi har inga botemedel mot resistenta bakterier och några tecknar konturerna av en biologisk katastrof. Det finns anledning för oss i Sverige att fortsätta värna och även försöka exportera vår goda djurhållning till resten av Europa.

Problemet är att så länge andra länder kompromissar med djurens hälsa och välmående kan de pressa priserna och skapa ett billigare och mindre kvalitativt fläskkött. Många svenska grisbönder lever idag på marginalerna. På olika håll i Skåne och resten av landet har under det senaste decenniet ett antal bestånd avvecklats.

Regeringen har till i år minskat kontrollavgiften med 90 miljoner för svenska slakterier. En grisbonde minskar därmed sin kostnad med åtta kronor per gris. Genom lägre kostnader ska svenska grisbönder kunna bli mer konkurrenskraftiga och fortsätta värna folkhälsan.”

I den tidningen fick jag ett svar från en person aktiv i Djurens rätt. Jag replikerade tillbaka. Och efter det inlägget kom en e-post från en bonde som sa att mina rader gjorde att han orkade arbeta vidare ytterligare några månader. Jag skrev:

”Det gäller att fortsätta utveckla djurhållningen och inte avveckla industrin! Det ska göras för djurens och människornas skull.

Svenska grisbönder har anslutit till en strängare djurhållning av två anledningar. Dels får både människan och djuret en bättre vardag och dels får man fram bättre livsmedel. I Sverige är det förbjudet att kupera svansarna, något som inte heller behövs om grisarna har en bra vistelse på gården. Enbart de vanskötta biter varandra i svansen. En lugn och trygg vardag skyddar från dessa skador. Det ligger helt enkelt i bondens eget intresse att värna grisarnas välmående och detta borde Djurens Rätt stötta!

Viljan att avveckla istället för att utveckla ger utländska aktörer mandat att fortsätta med sin syn på djurskyddet. Sverige har ett tak på åtta timmars djurtransport, EU har 24 timmar. I Sverige får grisarna dubbelt så stort utrymme som i EU, halm är ett krav och kultingarna är med suggan nästan dubbelt så lång tid.”

Min debattartikel i NST/HD:
http://hd.se/ledare/2012/06/01/grisnaring-att-utveckla/

Mitt svar till Djurens rätt:
http://hd.se/ledare/2012/05/24/varna-svensk-grisnaring/

Artikel i Kristianstadsbladet om besöket på Trolle Ljungby gård:
http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1626739/Nyfikna-grisar-pa-gronbete.html

Text om Tolgfors

Sten Tolgfors har avgått. Därmed slutar en vän och kollega som försvarsminister. På Facebook konstaterade jag att det säkert kommer elaka kommentarer riktade mot honom. Därför är det viktigt att komma ihåg att det alltid finns en människa av kött och blod bakom varje förtroendevald oberoende av parti! Något av en styrkeuppvisning har det varit att över 160 vänner gillade den kommentaren. Det visar på förståelse och respekt. Till det kommer också runt 40 olika inlägg på mina rader. Alla absolut inte snälla och förstående mot Sten Tolgfors. Särskilt värdesätter jag dock Sven-Otto Littorin som skrivit mycket medkännande och som själv har erfarenheter av hur det kan vara att komma till den punkt då det får räcka och avgång ur regeringen känns som det enda rätta. Precis som Littorin gjort viktiga saker både för moderaterna som landets Alliansregering i egenskap av arbetsmarknadsminister har Tolgfors gjort det. Och då gäller det att komma ihåg och påminna om det. Det gör jag gärna!

Alldeles oavsett den senaste tidens turer kring FOI och Saudiarabien finns det anledning att lyfta fram den reformagenda Sten Tolgfors haft som försvarsminister. Just av det skälet bör man också tro honom då han hävdar att uppdragets slutförande är en av huvudanledningarna till avgången. Han har gjort mycket och i och med att soldatpropositionen om tillfälligt tjänstgörande nu är på väg att behandlas av riksdagen är en av de sista pusselbitarna på plats när det gäller den nya organisationen.

I en debattartikel listar jag några av de synliga och mycket positiva spår Sten Tolgfors lämnar som försvarsminister:

”Han har på ett gediget sätt medverkat till en nödvändig reformering och renovering. För några år sedan präglades debatten mycket av budgetunderskott och förbandsnedläggningar. Så är verkligen inte fallet idag!

Överbefälhavaren har nyligen presenterat både Årsredovisning för 2011 som Försvarsmaktens budgetunderlag. Rutinerna har stramats upp och numera redovisas till och med överskott. Drygt 500 miljoner kronor kan föras över från 2011 till kommande år. Pengar som medverkar till ett välbehövligt manöverutrymme.

Parallellt med detta har uppbyggnaden av den nya insatsorganisationen fortsatt. Fullt införd, tränad och klar ska den vara runt 2019/…/

Det finns inom Försvarsmakten en stor stolthet över vad som görs och hur utmaningarna hanteras. Sverige får väldigt mycket internationell erkänsla för de insatser som utförs av svenska män och kvinnor utomlands.

Trots en del förbehåll är Försvarsmaktens bild att budgeten kommer att hållas hela perioden fram till 2015. Det är i kontrast till hur det tidigare varit och låtit. Dessutom slipper det svenska försvaret de stora neddragningar som nu planeras i många länder i vårt närområde. I Finland pågår en svår debatt om konsekvenserna av de nedskärningar på motsvarande åtta miljarder kronor som nu planeras. Det är inte den svenska verkligheten! Sedan 2006 och Alliansregeringen tillträdde har det varit mycket lugnt på det området.

Materieplanen löper mellan 2013 och 2022. Det handlar om köp för 9-10 miljarder om året. Därför är det viktig med både statsfinansiell stabilitet och ordnade processer. Sverige har nytta av kostnadseffektiv försörjning för Försvarsmakten i egenskap av beställare men också vårt land som starkt exportberoende. Det handlar om att utveckla tillsammans. Glädjande är därför signalerna från exempelvis Schweiz om intresse för Jas Gripen. Även fler länder har planet i åtanke. Och tillsammans med goda grannar som Norge utvecklas nya lösningar där den gemensamma artilleripjäsen Archer beräknas ha inneburit 400 miljoner kronor i lägre kostnader.

Det finns en målmedvetenhet i att forma en ny insatsorganisation, framtidstro då kraftiga budgetneddragningar och förbandsnedläggningar undviks såsom sker på andra håll i Europa och det finns en långsiktig strategi på materielsidan. Sverige sticker av! Sten Tolgfors har medverkat till detta på ett avgörande sätt!”

Hela min debattartikel finns här:
http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/article1617431/Tolgfors-har-gjort-stora-insatser.html

McDonaldsbidrag?

Vi ska inte ha några McDonaldsbidrag, hävdade S-ledaren Håkan Juholt då det största oppositionspartiet i sin skuggbudget tog ställning emot Alliansregeringens förslag om sänkt restaurangmoms. I mina öron lät det nedsättande, rent av föraktande, mot vissa typer av jobb. För mig är det tvärtom: Alla behövs! Det finns inte fina eller fula arbeten! Det är lika ärbart att slita på McDonalds som i riksdagshusets café, att vara på bensinmack, sjukhus eller inom handeln hos Ica och Coop.

Socialdemokraterna är riktigt farligt ute som parti då det tycks gradera olika sorters jobb. Speciellt i de oroliga tider som vi går in i är det viktigt att värna om alla. Inom service- och tjänstesektorn är också för många den första arbetsgivaren verksam. Det är här man som ung får lära sig att ta ansvar men också nöjet att kvittera ut lönen och få beröm för gjord insats. Med det första jobbet som grund går det senare mycket enklare att söka det andra och tredje.

Den sänka restaurangmomsen har goda förutsättningar att underlätta för nya jobb. Och den kommer i vart fall att göra det enklare att behålla befintliga. Tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Hässleholm, Urban Widmark, besöktes den lokala McDonalds-restaurangen som ligger en bit utanför centrum i stan på vägen mellan Skånes östra och västra delar. Ägaren Yvonne Ollhage, som själv jobbar i köket och i övrigt håller ordning på den firma som startades för elva år sedan, bekräftar att många av dem som jobbar för henne är unga. Och redan nu planeras att nyanställa tio till de 60 som redan jobbar här i dag. Momssänkningen pekas ut som en anledning till att hon nu väljer att söka fler medarbetare. Med sänkt moms kommer priserna att sänkas och det kommer sannolikt att leda till fler kunder och därmed behov av dem som jobbar. Rent av talas om att dagens lokaler kan behöva byggas ut.

Tydligt och klart redogörs för de fördelar sänkt restaurangmoms skapar. Nu stannar det inte endast vid att S säger nej till detta. Dessutom vill partiet att den lägre arbetsgivaravgiften för dem under 26 år skall dubbleras. Ifall det för Sveriges samtliga arbetsgivare blir ungefär 16 miljarder kronor dyrare att ha unga anställda kan vem som helst räkna ut att det slår mot ungas möjligheter att få jobb! Och det dessutom i tider då politiker av alla politiska kulörer borde lägga ned tankekraft på att fundera på hur fler arbetsplatser ska kunna uppstå. De som år efter år fått vänta på sitt inträde på arbetsmarknaden riskerar en dag att aldrig komma in!

På McDonalds strax utanför Hässleholm stod en ung tjej och serverade med ett glatt om än ibland osäkert leende. På en liten plastbricka som hon bar på sin skjorta stod att läsa: Ny i kassan. Hässleholm, Skåne och Sverige behöver fler, inte färre, som hon! Unga som vågar ta steget. Som vill jobba och tjäna sina egna pengar. Det är personer likt hon, och McDonalds lokala ägare Yvonne Ollhage som gör skillnad. Ja, det gör Håkan Juholt också – fast på helt fel sätt!

Om besöket i Norra Skåne:
http://www.nsk.se/article/20111006/HASSLEHOLM/710069788/1163/-/sankt-moms-skapar-nya-mcdonalds-jobb

Om besöket i Kristianstadsbladet:
http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/article1557222/McDonalds-lovar-sankt-pris.html

Kyrkan och de omförsäkrade

Var står Svenska kyrkan när det gäller ut- och omförsäkrade? En del har ju möjligtvis hört och sett ärkebiskopen agera och tolkat det som ett politiskt ställningstagande. Så är emellertid inte fallet. Snarare tvärtom. Kyrkostyrelsen eller Kyrkomötet - som de högsta beslutande organen - har inte tagit ställning eller uttalat sig. Däremot har ärkebiskopen Anders Wejryd i egenskap av ordförande i Sveriges Kristna Råd (SKR) varit med om att utforma ett öppet brev till regeringen. Uppvaktningar av enskilda ministrar har också gjorts.

SKR väljer att lyfta fram enskilda röster som beskriver sina situationer. Självfallet finns det dem som känner oro och vanmakt. Alla som det senaste året besökt arbetsförmedlingar och försäkringskassekontor har träffat på människor som uppfattar att de kommit i kläm. Moderaterna som ett lyssnande parti har också på olika sätt skapat kontakter med medborgare som gett sådana här beskrivningar. Det upplevda kan aldrig vara fel! Samtidigt kan det vara fel att dra slutsatser om att genomförda förändringar eller reformeringar för den skull är dåliga eller helt missat målet. För den som är lyhörd kan också uppfatta signaler om att andra äntligen fått önskade rehabiliteringsåtgärder eller där myndigheterna tagit önskemålet om att få komma ut i arbetslivet på allvar. Allt är således inte entydigt utan komplext!

Att SKR - och för den delen - Svenska kyrkan avstår från att ställa sig bakom enskilda upprop är därför klokt. Inte heller väljer man att själv bedriva egna kampanjer eller utdömande dagens system kräva inrättande av andra specifika ordningar. Istället är det en vilja att lyfta fram de svagaste och sköraste och utifrån deras bild av verkligheten kräva anpassningar eller justeringar. Förändringar som också tidigare aviserats från regeringshåll. Bland annat arbetar en stor utredning med dessa frågor. Det är viktigt att hålla i minner att det handlar om omfattande och komplicerade välfärdssystem.

Med rätta finns det dem som irriterar sig över en partipolitiserande kyrka. För egen del tycker jag att ärkebiskopen just försöker undvika att bli ett verktyg i andra krafters händer. Att åtgärderna sker i SKRs form innebär också att i praktiken alla i landet verksamma kristna inriktningar och församlingar gör detta gemensamt.

Samtidigt handlar det inte bara att peka på vad politiken kan åstadkomma. Kyrkorna själva har stora möjligheter att erbjuda sammanhang och delaktighet. Här finns möjligheter till arbetsträning och också plats för alla. Den grundläggande etiken bygger på att alla människor har ett ansvar och förmåga att utvecklas utifrån sin egen potential.

De senaste dagarna har jag i olika artiklar försökt medverka till en mer nyanserad bild. Bland annat har jag skrivit: ” Präster, diakoner, församlings- som stiftsaktiva uttrycker bekymmer över både sjukskrivna som barn i familjer med låga inkomster.

Det finns dock två stora faror. För det första partipolitiseringen. Från vänsterhåll applåderas kampanjverksamheterna. Kyrkornas oberoende innebär en självklar rätt, rent av skyldighet, att kritisera och fästa uppmärksamheten på det som ses problem och orättvisor. Men det gäller att göra det på ett klokt och vist sätt. För det andra finns en fara i att helheten går förlorad. Vilka är de grundläggande faktorerna och strukturerna som är bäst för landets alla sjukförsäkrade och de som lever i hushåll med små marginaler? Är det ett växande och inkännande Sverige som eftersträvas eller ett präglat av ointresse för tillväxt och utveckling?

Alliansregeringen har sedan den tillträdde 2006 arbetat för att göra något åt samhällets utanförskap. Tidigare förnekades alltför många rehabiliteringsåtgärder för att istället erbjudas sjukpension. Reformeringen har skett samtidigt som världen haft att hantera en av de svåraste finansiella kriserna sedan den stora depressionen för 80 år sedan. Sverige är ett av få länder som genom stabilitet och ansvarstagande nu möter ett förbättrat konjunkturläge med optimism.

Antalet sjukskrivna har sedan 2006 halverats från 200 000 till 100 000 medan antalet förtidspensionerade har minskat med uppemot 100 000 individer. När Alliansen dessutom möjliggjort för människor med permanent förtidspension att kunna arbeta utan att förlora rätten till en ersättning kom det in cirka 10 000 ansökningar om detta under 2010. Tusentals barnfamiljer torde alltså ha stärkt sin ekonomi när föräldrarna gått från sjukfrånvaro till jobb/…/

Låt inte ett viktigt diakonalt arbete förvandlas till kampanjverksamhet. Att vara högljudd är inte nödvändigtvis samma sak som att vara relevant.”

En av artiklarna finns att läsa i Kristianstadsbladet:
http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1407501/Faror-med-protester-mot-utfoumlrsaumlkringar.html

Hässleholms tingsrätt

Hässleholms tingsrätt har besökts tillsammans med riksdagskollegan Ewa Thalén Finné, justitieutskottet, och kommunstyrelsens ordförande Urban Widmark samt kretsordförande Ernst Herslow. Det blev ett bra möte med lagmannen som basar över tre rådmän och ytterligare knappt tjugo medarbetare.

Domstolen är ungefär lika gammal som själva byggnaden som finns på en liten höjd i centrala Hässleholm - alltså från 1860. Anledningen till besöket och informationsträffen var att Domstolsverket i en nyligen framtagen PM pekat ut fyra tingsrätter som nedläggningshotade. De skall slås samman med andra för att på så sätt bilda större enheter. Det handlar inte om ekonomi och besparingar utan syftet sägs vara att öka kvaliteten genom att fler dömande kan möjliggöra specialiseringar vilket blir allt viktigare med internationaliseringar och växande EU-rätt. Mot detta kan självklart vändas att Hässleholms tingsrätt i dag är en av landets effektivaste med snabb ärendehantering.

Domstolsverket har nu sänt ut sitt förslag på remiss och än så länge är det inte ett ärende för varken justitiedepartementet eller justitieutskottet. Det är ju inte heller precis första gången just Hässleholms tingsrätt pekats ut som nedläggningsbar.

Urban Widmark som den lyhörde och rappe företrädare han är för Hässleholm gör naturligtvis vad han kan för att ta strid för tingsrätten. Redan har skrivelser producerats och kommunen har rent av öppnat för att medverka till byggandet av en säkerhetssal.

Hotet om stängning vidrör självkänslan och självbilden. Skall så även detta tas ifrån oss, kan det resoneras. Därför är det fullt logiskt att kommunstyrelsens ordförande gör allt för att markera vikt och värde. Styrkan är naturligtvis om detta kan ske i samverkan med andra, som lokala föreningar, näringslivet och ännu helst tillsammans med grannkommuner. Urban Widmark samlar nu detta stöd.

Domstolsverkets remissomgång är ett sätt att ta fram alla goda argument som kan tala för både det ena som det andra. Sedan gäller det att göra en samlad bedömning. I sammanhanget kan det ju inte bortses från att riksdagen tidigare uttryckt att domstolsväsendet genomgått stora förändringar under senare år med många sammanslagningar som följd. Det kan nu vara dags för arbetsro!

Sänder Domstolsverket sitt förslag till papperskorgen är det viktigt att spelreglerna för en längre tid klarläggs. Ingen är betjänt av att det kommer en ny propå om nedläggning av Hässleholms tingsrätt om något år. Behålls domstolen skall det vara för en längre tid med besked om nödvändiga upprustningar av lokalerna och andra åtgärder för att skapa en bra arbetsmiljö. I dag delas exempelvis väntrummet av både intresserad allmänhet, som målsägare och advokater - det är inte bra i en tid med hot och andra trista inslag även i tingsrättsmiljöer. Även det är en del av att öka kvaliteten.

Besöket i Hässleholm resulterade i en hel del nyhetsinslag. De finns här:

Radio Kristianstad:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=4336242
Lokaltidningen:
http://lokaltidningen.se/(ingen-rubrik)-/20110207/artikler/110209750/1474
Kristianstadsbladet:
http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/article1377808/Riksdagsbesoumlk-i-tingsraumltten.html
Norra Skåne:
http://www.nsk.se/article/20110207/HASSLEHOLM/702079947/1170/*/viktigt-att-alla-agerar-for-tinget

Lyssna på Sven-Erik Bucht!

I några olika tidningar har jag de senaste dagarna haft en debattartikel i vilken riksdagsledamoten Sven-Erik Bucht (S) får beröm. När jag talat med honom är han dock en smula tudelad inför de vänliga ord som nu kommer från M-håll. Man får kanske se upp, konstaterar han.

Utgångspunkten är att Sven-Erik Bucht uttalat sig mycket klart för att Finland borde se till att en av de nya kärnkraftsanläggningar som skall byggas uppförs ett par mil från Haparanda. Med placering i Simo skulle Tornedalen kunna dra nytta av denna viktiga energipolitiska satsning i vårt östra grannland. Jag delar Sven-Erik Buchts uppfattning. Det pikanta i sammanhanget är ju att hans parti socialdemokraterna i grunden låst sig för en fortsatt avveckling och sommaren 2010 röstade emot Alliansregeringens förslag till ny klimat- och energipolitik. Kanske kan Bucht visa vägen för S. Bland annat noterade jag:

”Finland har tagit ytterligare steg mot byggandet av nya kärnkraftverk. För några dagar sedan gavs nödvändiga klartecken. Redan sommaren 2010 röstade riksdagen för, med stor uppslutning även med ledamöter från S och C.

Det handlar om att trygga goda och säkra energileveranser till den tunga industrin. Precis som Sverige utgör skog, massa och metall något av exportnäringarnas ryggrad. Till det kommer visst beroende av elleveranser från Ryssland. Egenproduktion i nya anläggningar har därför anförts som ett viktigt argument.

Frågan är nu var de nya anläggningarna hamnar. Ett förslag är Simo, endast några mil från den svenska gränsen och Haparanda. I området finns den stora metallanläggningen utanför Kemi som ägs av Outokumpu. Det är en betydande arbetsplats även för boende på den västra sidan av Tornedalsälven.

Att Haparandas tidigare kommunalråd, nuvarande riksdagsledamoten, Sven-Erik Bucht (S) förordar en placering i Simo är fullt begripligt. Ytterst handlar det om att säkra viktiga jobb i regionen. Det är bra för hela norra Finland såväl som för norra Sverige. Bucht talar om tillväxt och att människor på ett enkelt och naturligt sätt tar sig över gränsen. Även i andra sammanhang har han visat sig vara en god uttolkare av vad folk tycker. Trots en relativt låg placering på socialdemokraternas valsedel i Norrbotten lyckades han med ett formidabelt starkt stöd ta sig in i riksdagen med över 17 000 kryss/…/

Från den svenska industrins sida uttrycks starka önskemål om tydlighet i fråga om energipolitiken. Av den anledningen vore det bra om socialdemokraternas förnyelsearbete även skulle nå detta område. Och att den linje Sven-Erik Bucht representerar i Haparanda skulle gälla hela landet. För om det finns ett samband mellan att det byggs en anläggning i Simo och nya jobb och god tillväxt gäller ju detta rimligtvis även Sverige. Ifall en eller flera äldre reaktorer kan ersättas av nya med ökad effekt är detta positivt. Att länder som Finland och Sverige tryggar energileveranser för lång tid framåt är dessutom bra för hela Norden.”

Smålandsposten har på ledarplats uppmärksammat mitt beröm till Bucht och har skrivit: ”Undrar hur länge det dröjer innan Socialdemokraterna byter kurs i energipolitiken. Haparandas tidigare kommunalråd Sven-Erik Bucht (S) som numera sitter i riksdagen förordar när Finland planerar ytterligare ett kärnkraftsverk en placering nära Tornedalen. I en historiskt och kulturellt gränslös region är en gemensam energiförsörjning ett måste. Riksdagsledamoten Hans Wallmark (M) från Ängelholm, med rötterna i just Norrbotten uppmärksammar det hela. Saken är ju den att inga företag lär investera i ny kärnkraft i Sverige så länge det saknas en blocköverskridande överenskommelse. Den insikten kommer att spridas i de industri- och skogslän där man liksom Bucht är väl medveten om behovet av kraftförsörjning för tillväxten och sysselsättningen.”

Min debattartikel finns i sin helhet bland annat i Kristianstadsbladet:

http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1362125/Lyssna-paring-Sven-Erik-Bucht.html#

Afghanistan: ABC-bok eller AK4?

Det har varit mycket diskussion kring Sveriges insats i Afghanistan tillsammans med 46 andra länder på gemensamt FN-uppdrag. I fokus den senaste tiden har varit tragiken kring en dödad soldat och några som skadats. Det har skapats omedelbar insikt om både vad som händer på plats som insatsernas faror och utsatthet. Det parlamentariska läget i riksdagen har hittills varit oklart - kommer de rödgröna partierna att göra gemensam sak med SD. Förhandlingar har därför förts mellan regeringen och oppositionsledare Mona Sahlin.

För några dagar sedan har jag i ett par tidningar haft en debattartikel om den svenska afghanistanpolitiken:

”Det är inte ofta man som ledamot av något utskott i riksdagen måste pressa sig förbi en mur av journalister och fotografer för att ta sig in i sammanträdesrummet. Men det händer. Nu senast för någon dag sedan då Överbefälhavaren Sverker Göransson träffade försvars- respektive utrikesutskottet med anledning av händelserna i Afghanistan/…/
Det förs en diskussion om huruvida civila satsningar är att föredra framför militära insatser. Det enkla och självklara svaret är att båda saker behövs. Det handlar om att försöka skapa strukturer i ett land med svag centralregering och starkt präglat av strider och krig sedan Sovjetunionen rullade in för 30 år sedan. Målet för alla parter är att lämna över till de afghanska myndigheterna själva. Tyvärr finns det mycket kvar att önska. Landets polisstyrka är på cirka 110 000 man och är svårt märkt av låga löner och hög korruption. Det gör det vanskligt för civilbefolkningen att räkna med den för sin säkerhet. Landets försvarsmakt består av 130 000 personer. Av dessa är dock mindre än hälften i dag operativa och ännu färre kan sägas ha uppnått mål för att klara av svåra situationer/…/
De senaste åren går det att se att svenska trupper tillsammans med kolleger från andra länder åstadkommer skillnad. Människor kan känna trygghet då talibaner bekämpas. Flickor får gå till skolan och försök görs att bygga upp grundläggande hälsovård. Saffransodlingar ersätter vallmo och på lång sikt betyder det mycket för narkotikabekämpningen/…/
Samtidigt handlar det om ett både fullt rimligt och relevant uppdrag. För egen del tycker jag det vore en styrka att när stora medieuppbåd möter upp så kan vi i Sverige peka på bred politisk samstämmighet om det viktiga som uträttas av svenskar på plats i Afghanistan. Ingen tvekan råder heller om att ABC-böcker betyder mer än AK4. Men det gäller att barnen på väg till skolan, befolkningen i vallokalerna, journalisterna på tidningarna och domarna i rättssalarna känner trygghet. Och då måste svenska soldater ha någon att lämna över till. Det är om detta debatten borde handla!”

Debattartikeln kan bland annat hittas på Kristianstadsbladets hemsida: http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article1275751/Ett-rimligt-relevant-och-viktigt-uppdrag.html

Ludde och LO

För någon dag sedan, närmare bestämt 8 september, hade signaturen Ludde en kommentar i Kristianstadsbladet till en text skriven av mig någon dag tidigare som handlade om hur fackförbunden blandat sig i valet samt om de ganska låga kampanjmetoder som visats från en del håll.

Det verkade som att Ludde menade att jag motsätter mig oppositionens rätt att kritisera den sittande regeringen. Absolut inte! Jag vänder mig inte emot att de rödgröna kommer med olika sifferberäkningar och påståenden, ogrundade eller med viss närhet till sanningen. Självfallet förekommer sådant i en valrörelse och i en granskning av de partier som för närvarande styr. Det jag ifrågasätter är att socialdemokraterna gör det riktat i annonser personligen mot Fredrik och Filippa Reinfeldt. Och det är inget undantag. LO valde att i sin annonskampanj lyfta fram ett antal ministrar. Vända deras porträtt upp och ned och sedan skriva megafel och dunderdumt. LO har tidigare under mandatperioden sänt personliga brev till dem som bor grannar med ett antal riksdagsledamöter från Alliansen för att sprida diverse påståenden. Jag vet! Jag tillhör dem som drabbats av denna metod.

Det är inte bara LO som propagerar. Även de andra fackförbunden drar sin lans för S och de rödgröna. Kampanjstöd som aldrig offentligt kommer att redovisas! Och som att det inte räcker att låta facket agera huvudsponsor har socialdemokraterna sett till att Norrbottens landsting använt kulturpengar för att betala Mikael Wiehe då han varit däruppe och musicerat med tydligt budskap om att Alliansregeringen skall väck. En del halvljumma ursäkter kan höras både från S-håll som från tjänstemän. Ingen borde dock nöja sig med mindre än att pengarna betalas tillbaka. Varenda kopek!

En annan metod som nu avslöjats är att socialdemokrater arrangerar valmöten och sedan går alla iväg till en lokal för förtidsröstning. I vissa fall har nitiska partifunktionärer följt med bakom skynket med valsedlar i högsta hugg. Klart stridande om hur man skall uppträda. En S-aktivist blev ju också efter valet 2006 dömd för valfusk!

Allt sådant hade jag hoppats att vi kunnat slippa! Att signaturen Ludde i Kristianstadsbladet tar lätt på det hela är sin sak, men att socialdemokraterna centralt accepterar dessa flagranta fel är något helt annat och mycket allvarligare!

Ylva är negativ. Jag är positiv.

Det är viktigt att frågan om gårdsförsäljning måste hållas levande. Ifall det inte drivs opinion är det lätt hänt att de starka krafter som är emot lyckas lägga locket på. För närvarande påstås en massa saker både om Systembolagets ställning som vad som strider och eventuellt är tillåtet enligt EUs regelverk. Visst finns snåriga detaljer men det är också viktigt att markera en grundhållning. För mig handlar det om att se positivt på de möjligheter som öppnas. Inte minst är detta en chans för mindre företag på landet kopplade till turism- och besöksnäringen. Bara i Skåne handlar det om över hundratalet vinodlare. En av de engagerade i branschen som jag träffade för någon dag sedan i Bromölla menade att de för närvarande är 156 och dessutom en växande skara. Under åren har det blivit ett antal debattartiklar och inlägg i frågan. Nu senast i Kristianstadsbladet. Ylva Johansson (S) valde att besvara min text. Och sedan kommenterade jag hennes.

Bland annat skrev jag: ” Runt om i Europa är gårdsförsäljning en viktig del av det lokala näringslivet och bidrar i hög grad till en levande och livskraftig landsbygd. Guidade turer med provsmakning och inköp av traktens produkter är ett naturligt inslag. Småskalig alkoholproduktion betyder mycket för turismen och besöksnäringen.

Sverige och inte minst Skåne har en stor potential. Men samtidigt är också Sverige ett stort undantag. Med dagens regler kan en svensk vinproducent endast sälja sina produkter via Systembolaget. Dessvärre gör Systembolagets storskalighet det svårt att nå lönsamhet för mindre producenter, och både näringsliv och lokal turism går miste om utvecklingspotential.

Riksdagen har sedan en tid på sitt bord ett förslag till ny alkohollag. Där föreslås flera och viktiga regelförenklingar. Allt är förberett för svensk gårdsförsäljning. I propositionen står att läsa: ’Möjligheten att tillåta gårdsförsäljning av alkoholdrycker bör analyseras ytterligare. En utredning kommer därför att tillsätts för att ta fram förslag till hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan ske på ett sätt som är förenligt med EU-rätten liksom detaljhandelsmonopolet och utan att det leder till negativa konsekvenser för folkhälsan.’

Ifråga om provsmakning på gårdar går regeringen i förslaget emot en tidigare utredning genom att nu öppna för denna möjlighet. Det är bra! Det är också viktigt att med den regelförbättring som föreslås inte införa några begränsningar ifråga om produktens volymprocent för att därmed möjliggöra för allt från lokala öl-, till vin-, starkare fruktvins- och spritproducenter. Därtill skulle modernare regler för marknadsföring av lokalproducerad alkohol vara positivt.”

Mitt svar till Ylva Johansson: ” Kategoriskt avfärdas tankarna på gårdsförsäljning av alkohol i Sverige. Beskedet är lika tydligt som förväntat.

För egen del tycker jag att det är bra ifall det nu undersöks huruvida Sveriges undantag med monopol går att förena med en reform som är till nytta för landsbygden, inte minst här i Skåne. Varken Ylva Johansson eller jag är EU-jurister. Som i många andra sammanhang finns utrymme för tolkningar. Statsstöd till företag är exempelvis förbjudet inom EU men ändå har vårt land, efter vissa justeringar, fått presstödsreglerna godkända. I och för sig kan man beklaga att 500 miljoner kronor årligen tillåts användas på detta sätt som bidrag till några mediebolag men det strider inte mot det gemensamma regelverket.

Jag hoppas därför att den av regeringen tillsatta utredaren skall finna ett sätt som gör att gårdsförsäljning går att kombinera med Systembolaget/…/

Med en tillverkning på i bästa fall några tusen liter och fortfarande många prövande steg från alla som investerar och vågar satsa är Systembolaget inte realistiskt. För de allra flesta är det svårt att uppfylla reglerna som gäller för försäljning utan att det blir en ren förlustaffär.

För oss som bor i Skåne är det en glädje att se små butiker även i mindre orter. Det ökar intresset från besökare och turister. För personer som kommer söder om Öresund är det alldeles naturligt att det utöver frukt, grönt, ägg, ost och kött även går att finna vin och annat på gårdarna att köpa. I Sverige och Skåne skulle det handla om någon promilles försäljning av den totala mängden alkohol Systembolaget ansvarar för. Men för den enskilde handlar det om stora möjligheter! En chans att kunna utveckla en egen affärsidé eller skapa sysselsättning utan bidrag.

Går allt detta att kombinera med EUs regelverk är jag i grunden positiv. Där finns skillnaden. Ylva Johansson och socialdemokraterna är i grunden negativa.”

Dacia efter Skoda

Rumäniens ambassadör i Sverige, Raduta Matache, var mycket nöjd med besöket i Blekinge och Skåne som Peter Jeppsson (S) och jag ordnat som företrädare för Riksdagens svensk-rumänska vänskapsförening.

Kristianstads Automobil är en av Sydsveriges största återförsäljare av den i Rumänien tillverkade bilen Dacia. Det är en bil som röner allt större intresse tack vare det låga priset. Det stora problemet just nu uppges vara leveranstiderna. Kunderna kan få vänta i någon månad. Dacia ägs av Renault. Raduta Matache gladde sig mycket åt de positiva kommentarerna. På plats fanns även Radio Kristianstad och Kristianstadsbladet. Till ambassadörens förtjusning talade radioreportern rumänska. För egen del hann jag också prata med försäljarna på lastbilssidan. Och visst finns en oro i branschen för den kilometerskatt de rödgröna tänkt införa vid regeringsskifte. Det skulle slå hårt och vara allvarligt när nu tecken på förbättringar och ändrat konjunkturklimat kunnat iakttas.

Det är bra att lyfta fram just handeln som brobyggare. Rumänien är som relativt nybliven EU-medlem i stort behov av kontakter. Det handlar också om ett land som befann sig på den mörkaste skuggsidan under decennierna av kommunistiskt förtryck. För Tjeckien har ju Skodas framgångar blivit ett bra sätt att nå resten av Europa. Förhoppningsvis kan Rumänien uppleva något liknande med Dacia.

Dagen kom också att bestå av två olika kommunbesök. Först hos kommunalrådet Carina Zachau i Örkelljunga och sedan Åsa Herbst i Ängelholm. Raduta Matache gillade verkligen den optimism och framtidstro som de båda gav uttryck för och håller med om att det finns ett stort behov av fler kvinnliga politiker i hennes hemland. Carina Zachau och Åsa Herbst berättade båda om hur kommunal utveckling hänger samman med exempelvis planer för ny bostadsbebyggelse och goda näringslivskontakter. Jag skulle inte vara förvånad ifall Örkelljunga och Ängelholm med tiden får besök av en större rumänsk delegation som på ort och ställer får lära sig mer.

Åsa Herbst var dagen till ära mycket glad då TV visat ett tio minuter långt inslag om det positiva i Ängelholm som besökskommun. Det var mycket god reklam och lär säkert locka ytterligare turister. Vid stadsvandringen med Raduta Matache gick vi förbi Turistbyrån vid Stortorget och all personal var verkligen på toppenhumör!

HD/NST som den stora lokaltidningen var dock inte intresserad av att Rumäniens ambassadör gästade Nordvästskåne. Någon vecka dessförinnan hade dock ett stort reportage med bilder publicerats efter att en före detta MP-riksdagsledamot fikat tillsammans med några väljare på Hembygdsparken. Det går således att fundera kring de olika nyhetsvärderingar som görs.

Här finns länkar till Kristianstadsbladet och Radio Kristianstad:
http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1194419/En-annan-sida-av-Rumanien.html

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=3895304

Rödgrön skattesmäll!

För någon dag sedan hade jag i Kristianstadsbladet en text om att Mona Sahlin (S) menade att en förklaring till socialdemokraternas tapp i opinionen kan vara de rödgrönas förslag om en bensinskattehöjning. Den slutsats jag drog är att de kan bli värre. Tänk ifall folk även får upp ögonen för den föreslagna kilometerskatten!

Den 20 juni kom ett svar. Och 24 juni publicerades min replik. Under rubriken ”Rödgrön skattesmäll” gör jag ett antal konstateranden:

”Visst har en del saker förändrats under de senaste fyra åren, trafikförsäkringen har blivit dyrare och en del miljöväxlingar har skett. Men detta har kommit samtidigt som skattesänkningar genomförts! Fyra gånger har det inneburit sänkt skatt för dem som jobbar genom jobbskatteavdraget och två gånger för pensionärer med ambitionen om ett nytt tredje steg i nästa års budget.

De rödgröna kommer med en mängd olika skattehöjningsförslag och till det kommer så en ökning av bensinskatten! Och kilometerskatt för transporterna! Och energibeskattning! Och i vissa fall dessutom höjningar av skatt till kommun och region! Sammantaget kan det bli en ordentlig smäll för enskilda.”

Den text jag kritiserar kom också med påståenden om kraftiga höjningar av trafikförsäkringen. Det påstådda beviset för detta är att en utredning tillsatts och slutredovisat sina förslag. Jag gör ett påpekande:

”Då finns det kanske anledning att påminna om vad som sades från ansvarigt politiskt håll då slutsatserna presenterades: ’Kostnadshöjningar i denna omfattning är inte rimliga att genomföra, säger statssekreterare Bettina Kashefi som tog emot trafikförsäkringsutredningens slutbetänkande. Regeringens avsikt med att tillsätta utredningen var att undersöka möjligheterna att låta trafiken bära en större del av sina egna kostnader, på samma sätt som den gör när det gäller exempelvis miljöskador. Utredaren har gjort ett gediget arbete i denna komplicerade fråga. Vi kommer självfallet att ta del av innehållet i betänkandet och därefter ta ställning till den fortsatta hanteringen, men det är inte aktuellt att genomföra de kostnadshöjningar som utredningen föreslår.’

Rödgröna skattehöjningar är inte något som presenteras i en utredning. Det är skarpa förslag. Som kan vara genomförd politik till hösten. Inklusive bensinskattehöjningen.”

Inlägget i Kristianstadsbladet finns här i sin helhet:
http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article952081/Roumldgroumln-skattesmaumlll.html

Jag röstar Ja!

De senaste dagarna har det kommit åtskilligt med e-post till min riksdagsadress. Det är en del av kampanjarbetet från vissa organisationer och vänsterkrafter som försöker påverka inför det viktiga energi- och miljöbeslut riksdagen nu skall fatta.

Jag verkar vara ett undantag som försökt besvara några av alla dessa inkommande meddelanden. I och för sig är det försvinnande få av dem som hör av sig som någonsin röstat på moderaterna eller en M-märkt kandidat. Samtidigt tycker jag att det är rimligt att man får något slags svar när man hör av sig till en riksdagsledamot. I en del fall har kommit nya synpunkter tillbaka. Några med en oförskämd ton där det inte accepteras att man tycker olika. Det finns en känsla av glödande rättfärdighet som är rätt besvärande för ett gott politiskt samtal. Men ett par har också utvecklat sina tankar på ett trevligt sätt och det har visat sig att personer som både känt släktingar och som läst mina NST-ledare under 1990-talet kommenterat detta. Tyvärr handlar det även om rätt många skräpmail där uppgivna adresser inte existerar.

Hemma i riksdagsvalkretsen Norra och Östra Skåne har jag utvecklat mina tankar bakom omröstningen. På debattplats har jag förklarat varför jag röstar Ja. Jag ställer också ett par frågor om den rödgröna politiken inom detta område:

”Ifall det blir regeringsskifte vill då S inom ramen för det rödgröna samarbetet gå vidare och under nästa mandatperiod inleda en avveckling av de tio reaktorer som är kvar? Hur påverkas basindustrin och sysselsättningen av en politik som verkar för att avveckla svensk kärnkraft?

Olika opinionsmätningar visar att denna energikälla har ett starkt stöd hos den breda allmänheten, en åsikt som även fackliga företrädare och lokala S-politiker ger uttryck för. Det är dock en hållning som inte har något stöd från centralt socialdemokratiskt håll.

Den energiöverenskommelse regeringen lagt fram är balanserad och långsiktig. I den pekas på det stora behovet av förnyelsebara energikällor. Det är också viktigt att vara sparsam, ny teknik innebär ofta stora fördelar/…/

Alla från S som talar för ett nej till regeringens energipolitik har ett ansvar att berätta om hur alternativet ser ut. Ifall inga nya reaktorer ska få ersätta gamla uttjänta är det rimligt att ange enligt vilken tidtabell de nuvarande aggregaten ska stängas. Det är också av stor betydelse för näringsliv som allmänhet att få reda på vilka elpriser som kommer att följa av den osäkra och splittrade energipolitik som de rödgröna företräder. Kommande vintrar kan bli lika kalla som den nyss genomlidna.”

Den som vill läsa debattartikeln i sin helhet hittar den här:
http://www.kristianstadsbladet.se/fria-ord/article903086/Jag-kommer-att-roumlsta-ja.html

Norge - ett föredöme?

I Kristianstadsbladet har under några dagar rasat en insändardebatt som började med att jag konstaterade att dålig politik får dåliga konsekvenser. Som exempel gavs Storbritannien, Spanien och Grekland. Länder vars socialdemokratiska regeringschefer S-ledaren Mona Sahlin inte verkar ha något emot att umgås med och inspireras av. Budgetunderskott och ofinansierade offentliga satsningar har varit den medicin som förskrivits mot den svåra finansiella oro som rasat de senaste 18 månaderna. Tvärt emot de svenska socialdemokraternas rekommendationer har ju Alliansregeringen markerat återhållsamhet och vägrat gå in med skattebetalarnas pengar i olika så kallade räddningsprojekt vars resultat och syften varit ganska oklara. Nu kommer ju också statistik som visar att budgetunderskottet i Sverige är lägst inom EU med ungefär 0,5 procent av BNP att jämföras med exempelvis de över 13 procent som Grekland i dag uppvisar.

Någon har ansett det varit fel att ta upp Grekland som ett dåligt S-exempel. Den nuvarande regeringen har ju tagit vid efter det borgerliga partiet ny demokrati. Det finns dock anledning att påminna om några saker. Från den dåvarande S-oppositionen var ju kritiken inte direkt högljudd mot de stora utgifterna som fanns tidigare. Socialdemokraterna styr sedan 2009 då partiet tog över efter fem år av borgerliga regeringar. Dessförinnan har det varit S. Under de senaste 30 åren har Grekland haft socialdemokrater ungefär två tredjedelar av tiden. 1998 gick 13 procent av BNP till räntebetalningar på statsskulden. Det är mindre i dag. Och när landet anslöt sig till euron 2001 på vad som i dag hävdas vara närmast bedrägliga förutsättningar styrdes landet av socialdemokraterna.

Få har velat använda Spanien eller Storbritannien som inspirerande exempel. Klokt! Men däremot har från S-håll Norge utropats vara ett föredöme. Titta på vårt västra grannland, utropas det. Ja, låt oss göra det! Ekonomin har hanterats genom att regeringen tagit ut 46 miljarder mer från Oljefonden än vad reglerna tillåter. Dessutom finns ett växande utanförskap. Den borgerliga oppositionen med höyre i spetsen påminner om att den i ungefärliga tal består av: 300 000 i sjukpension, 140 000 i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 135 000 sjukskrivna, 70 000 arbetssökande, 50 000 socialhjälpsbehövande, 45 000 i avtalspension, 40 000 i olika övergångslösningar – allt som allt blir det cirka 800 000.

Sverige kan däremot användas som ett bra exempel, tycker jag. En del saker har det påmints om tidigare men tål att upprepas: ”När Alliansen tog över 2006 var den svenska statsskulden cirka 46 procent av BNP. Den sänktes med tio procentenheter under två år och ligger nu på 41 procent 2010 efter den svåraste ekonomiska oron på 70 år! Andra länder, oftast socialdemokratiskt styrda, har att hantera 90 procent eller mer i statsskuld. Där finns inget reformutrymme. Där är det besparingar och budgetneddragningar att vänta! I Sverige talar alla partier om kommande satsningar. Skillnaden är intressant!

Arbetslösheten är en stor utmaning. Det är just därför Alliansen önskar göra det enklare och billigare att anställa. Det har handlat om nystartsjobb men även halverad arbetsgivaravgift för unga. De rödgröna vill riva och slita i detta. De befogade frågor som skall ställas är om det skall löna sig bättre eller sämre att arbeta? Skall det bli billigare eller dyrare att anställa unga? Hittills är 70 000 fler sysselsatta 2009 än jämfört med 2006. 50 000 lyder prognosen för 2010 som resultat av den globala nedgången. Arbetslösheten är emellertid högre då fler nu kommit ut på arbetsmarknaden.”

Som jämförelse har Sverige bland de bästa offentliga finanserna i Europa. Den arbetslöshetschock som drabbat många andra har inte slagit lika hårt här. Beräknade 12 procent arbetslösa 2011 kan kanske som mest bli strax över 9 procent under 2010. Alla håller med om att det är för högt men samtidigt menar många seriösa bedömare att de åtgärder regeringen satt in är riktiga vid en kommande konjunkturuppgång.

Så frågan till alla socialdemokrater lyder: Är det budgetöverdragets storlek eller det växande utanförskapet som inspirerar mest av det som nu sker i Norge?