tag:blogger.com,1999:blog-9603712397357674842024-02-20T00:12:40.814-08:00Hans Wallmarks valbloggHär bloggar Hans Wallmark sedan Europavalet 2009. Därefter har det i september 2009 varit kyrkoval. 1505 kryss innebar mest kryssad av alla i Sverige. Riksdagsvalet 2010 med 3238 kryss innebar att Hans Wallmark är en av de mest kryssade i hela Skåne. 2014 är det på nytt valår. Bloggen får således fortsätta! Från en valblogg till en annan...Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.comBlogger405125tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-25703654641002937612013-10-20T01:47:00.000-07:002013-10-20T01:47:36.642-07:00Det första Unckelstipendiet<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="font-size: 18pt;">Lördag 19 oktober 2013 delades för första gången Unckelstipendiet ut. Som företrädare för den beslutande kommittén höll jag ett litet anförande medan partiordförande Fredrik Reinfeldt överlämnade diplom, prissumma och blommor:</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;">Vi befinner oss i Per Unckels
Östergötland.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Per Unckel var en kär vän
till många av oss.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Han var ett föredöme.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Han var idépolitikern som
också visade tydlig handlingskraft.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Per Unckel var make och
pappa. När vi nu för första gången delar ut ett minnesstipendium till hans ära
och som bär hans namn är det väldigt fint att det kan ske i närvaro av Titti Unckel
och sonen Carl-Gustav.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Per Unckel berörde och
berikade. Han berörde människor och berikade debatterna.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">20 september 2011 avled Per
Unckel drygt 60 år gammal. Han gjorde det mitt i livet och mitt i steget. Just
då som landshövding i Stockholm. Tidigare folkomröstningsgeneral, partisekreterare,
utbildningsminister, ungdomsförbundsordförande och tongivande röst i Sveriges
riksdag. Mellan 2003 och 2006 var han högste tjänsteman, generalsekreterare,
vid Nordiska ministerrådet och koordinerade därmed samman politiken för de
nordiska länderna. En naturlig utgångspunkt för honom var det nordiska och
Östersjöperspektivet.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">I samband med hans begravning
skedde en insamling som utgjort grund för det stipendium som bär hans namn. I
dag är första gången denna utmärkelse och 55 000 kronor kommer att delas
ut. Så ska även ske framgent vid våra kommande arbetsstämmor vart fjärde år.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Syftet är att premiera och
uppmuntra unga för att möjliggöra utveckling av samarbete med de nordiska och
baltiska länderna. Förslag till stipendiat kan lämnas av medlem i Moderaterna
eller någon av Moderaternas sidoorganisationer.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Av inkomna förslag har
partistyrelsens arbetsutskott i egenskap av stipendiekommitté fastnat för ett.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Unckelstipendiet för 2013 Tilldelas</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Moderata Ungdomsförbundet för
att i Per Unckels anda, i tilltro till människor och deras självbestämmande,
stärka arbetet och utöka samarbetet i Norden och Baltikum genom arrangerandet
av ett idéseminarium med unga politiska företrädare från Östersjöregionen.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Det känns fullständigt
naturligt att det ungdomsförbund som betytt så mycket för Per Unckel men som
Per Unckel själv betytt så mycket för blir den första mottagaren.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Som MUFs ordförande Erik
Bentzeboe själv skriver: ”Per Unckel lämnade ett permanent minne kvar bakom sig
såväl inom Moderaterna som inom Moderata Ungdomsförbundet. Hans hängivenhet i
sin tilltro till människor och deras självbestämmande kände inga gränser.”</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">MUF beskriver sitt
projekt: ”Moderata Ungdomsförbundet ser möjligheten att använda stipendiet för
att stärka vårt samarbete och våra relationer mellan de politiska center-höger
organisationerna i Skandinavien samt runt om Östersjön. Året 2013 kommer att
vara ett intensivt valår runt om i regionen. Att använda de valrörelser som
sker för att knyta kontakter, tydliggöra en större tillhörighet internationellt
och stärka relationerna samtidigt som en kunskapsöverföring möjliggörs är ett
spännande sätt att utveckla relationerna.”</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">Per Unckel var idépolitiker
och pragmatiker. Han var som minister friskolereformator. Den alltid självklara
utgångspunkten för Per Unckel var människan. Dennes möjligheter och sfär.
Politiken blev många gånger för honom att förenkla och förbättra. I synen på
det nordiska och i samarbetet med de tre baltiska republikerna var det rivandet
av hinder och barriärer som utgjorde det centrala. Att bygga tillit och att skapa
en politisk samsyn förutsätter utbyte och kontakter. Ett sådant seminarium som
MUF vill genomföra, och nu får ekonomiska möjligheter att realisera, känns
således helt rätt.</span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"></span><span style="font-size: 18pt;">I samband med att Per Unckel
blev generalsekreterare för Nordiska ministerrådet markerade han ett antal av
de områden som skulle prioriteras under hans ledning. Första utgångspunkten var
medborgarnas Norden och just enkelheten att plugga, handla och arbeta mellan
länderna: <span style="color: #333333;">"Om man kan köra grävskopa i Finland,
kan man göra det också i Sverige"</span></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #333333;"></span></span><br />
<span style="font-size: 18pt;"><span style="color: #333333;"></span></span><span style="color: #333333; font-size: 18pt;">Det finns
anledning att ständigt påminna om det perspektivet. Ingen kan göra det bättre
än Moderata Ungdomsförbundet! Dags för i alla fall i politisk mening
nordisk-baltisk grävskopsgrävning!</span></div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-58334557410797383882013-10-03T08:09:00.001-07:002013-10-03T08:09:32.022-07:00Tar vid efter Cristina<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<b><span style="font-family: Verdana;"><div dir="LTR">
Pressmeddelande torsdag 3 oktober 2013</div>
<div dir="LTR">
</div>
<div dir="LTR">
Hans Wallmark (M), riksdagsledamot från Ängelholm, tar över som vice ordförande för den svenska delegationen i Nordiska rådet efter Cristina Husmark Pehrsson (M). Wallmark blir därmed också även delegationsledare för moderaterna i Nordiska rådet.</div>
</span><div dir="LTR">
<br /></div>
</b><div dir="LTR">
<span style="font-family: Verdana; font-size: x-small;"><span style="font-family: Verdana; font-size: x-small;">- Det är hedersamt att få efterträda Cristina Husmark Pehrsson som är en av de mest gedigna och hårt arbetande politiska företrädare som jag känner. Både som minister med ansvar för de nordiska frågorna och som moderat ledare i Nordiska rådet har hon visat ett tydligt engagemang åt att göra något åt gränshindersfrågor och att underlätta för fördjupad handel och utbyte, säger Hans Wallmark</span></span></div>
<span style="font-family: Verdana; font-size: x-small;"><span style="font-family: Verdana; font-size: x-small;">
<br />
<div dir="LTR">
- Norden och de nordiska samarbetsfrågorna har legat mig varmt om hjärtat i många år och det har varit en förmån att få arbeta med dem, både som statsråd och riksdagsledamot, via Nordiska Rådet. När jag nu lämnar mina förtroendeuppdrag, i samband med att jag inte ställer upp till omval, känns det tryggt att överlämna stafettpinnen till Hans Wallmark som jag vet har ett djupt och långvarigt engagemang för det nordiska samarbetet, säger Cristina Husmark Persson.</div>
<br />
Nordiska rådet är en del av det som binder samman. Tillsammans med valda från parlament i övriga fyra andra länder och tre självstyrande områden gäller det att på olika sätt underlätta i vardagen.</span></span></div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-87811248111682540302013-09-15T08:59:00.000-07:002013-09-15T08:59:30.634-07:00Borgerligt alternativ<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Söndag 15 september. Valsöndag! Om ungefär ett år är det ju
dags igen, men då för de allmänna valen. Nu är det landets nästan sju miljoner
medlemmar i Svenska kyrkan som ska ta fram sina företrädare.<br />
<br />
För egen del är det första gången sedan 1990-talet som jag
inte kandiderar. Annars har jag axlat rätt många förtroendeuppdrag inom det
kristna samfund som är mitt: Kyrkofullmäktige, kyrkoråd, kyrkomöte och
kyrkostyrelse för att nämna några. Vid det senaste valet till kyrkomötet var
jag rent av den ledamot som fick flest kryss av alla i hela landet. Ett starkt
stöd som jag verkligen känt att jag burit med mig.<br />
<br />
Som ledamot av partistyrelsen har jag också varit med om att
lotsa igenom vårt beslut om att inte längre under partibeteckning ställa upp i
de kyrkliga valen. Det har varit ett ställningstagande som växt fram, inte helt
utan motstånd och kritik. Men jag tror att det finns ett växande ifrågasättande
av att partier och politiker bara engagerar sig av omsorg om den egna rörelsen
och inte av kärlek till kyrkan. Moderaterna har visat vägen genom att tänka
nytt och våga förändra. Det är dock inte samma sak som att personer med
politiska uppdrag bör hålla sig undan. Tvärtom. De kan tillföra viktiga
erfarenheter och kontaktytor. Själv har jag också röstat på personer med stort
samhällsengagemang som jag vet även kan göra stor nytta för Svenska kyrkan.<br />
<br />
Inför årets val har jag i några tidningar skrivit om
moderaternas beslut men också att det finns en hel del M-företrädare som kommit
att engagera sig i den nya nomineringsgruppen Borgerligt alternativ:<br />
<br />
”Två helt olika tendenser kan iakttas. Från
socialdemokratiskt håll görs uppenbart allt för att öka politiseringen. Partiet
ser detta som ett val bland andra. Ungdomsförbundet SSU utropar att Jesus var
sosse och förra statsrådet Margareta Winberg intervjuas varför hon som ateist
kandiderar för S i kyrkovalet.<br />
<br />
Moderaterna å sin sida valde vid den senaste partistämman
att inte längre ställa upp under egen partibeteckning. Med anledning av de
förändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten sedan år 2000 har det
kommit att uppfattas som ett naturligt steg att ta. M har valt rätt väg då det
finns en växande misstänksamhet mot partipolitik i Svenska kyrkan.<br />
<br />
Att partier tar ett steg tillbaka – som moderaterna – eller
borde göra det ska dock inte ses som att det inte är värdefullt med politiskt
aktiva. Det är bra för Svenska kyrkan med förtroendevalda som har med sig olika
perspektiv och erfarenheter. Politiker bär med sig kunskaper om hur valda
församlingar fungerar. En folkkyrka i ordets rätta bemärkelse bygger också på
att inte endast präster, diakoner och andra som är anställda av kyrkan utan
också lekmän kommer samman i ett gemensamt styre.<br />
<br />
Andra partier får motivera sitt respektive ställningstagande
men som ledamot av partistyrelsen vet jag att vi gjort detta med respekt för
alla moderater som i dag är kyrkligt aktiva och av omsorg om Svenska kyrkan.”<br />
<br />
Här i Nya Wermlands-Tidningen finns exempelvis artikeln:<br />
<a href="http://nwt.se/asikter/debatt/article1377392.ece"><span style="color: blue;">http://nwt.se/asikter/debatt/article1377392.ece</span></a><br />
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-4714526731798239592013-04-28T06:03:00.000-07:002013-04-28T06:03:04.185-07:00Bohmanfonden<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
För en tid sedan valdes jag till ordförande för
Bohmanfonden. Grundkapitalet samlades in i samband med Gösta Bohmans bortgång
och begravning. Stockholms handelskammare stod då för en betydande del av
pengarna tillsammans med moderaterna.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
24 april var det dags för årssammankomst 2013. Timbro hade
via dess VD Markus Uvell generöst ställt upp med lokal, teknik samt plockmat.
Uppslutningen var god med 60-talet personer på plats. Tyvärr är det ju tråkigt
att många goda arrangemang, likt detta, så ofta geografiskt blir låst av att
hållas i Stockholm eller huvudstadens närhet. Det gör det många gånger svårt
för intresserade från andra håll av landet att delta och bidra.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Mötet började med PJ Anders Linder, den 24 april politisk
chefredaktör för Svenska Dagbladet men redan 24 timmar senare presenterad som
ny chef för den svenska borgerlighetens mest kvalificerade intellektuella röst
i form av Axess. PJ Anders Linder är både en god och tankeväckande skribent och
talare. Han gjorde ingen besviken! I lätt ton men med fina exempel och följande
en tydlig linje visade han på Gösta Bohmans relevans för dagens borgerlighet.
Som M-ledare medverkade han till att svänga ett politiskt klimat som hade
radikaliserats och skenat under 1960-talet. Fast fotad i ideologi och idévärld
framförde han en bitande kritik. Att ha en tydlig värderingskompass var dock
för Gösta Bohman inte detsamma som att undvika kompromisser och uppgörelser.
Det gällde emellertid att veta vad man förhandlat bort. Han bars dessutom av
övertygelsen att allt hade blivit bättre bara de egna tankarna fått fullt
genomslag. Särskilt uppskattar jag hur PJ Anders Linder visar att Gösta Bohman
var en skrivande och läsande politiker. Här finns något för kommande
generationer att lära sig. Det gjorde det möjligt för honom att fånga in nya
perspektiv. Inte minst framhävde han en S-personlighet som Alf Ahlberg vilket
jag finner sympatiskt. Både därför att personen ifråga är värd uppmärksamhet
som i sak då det alldeles för sällan händer att meningsmotståndare är hyggliga
mot varandra. PJ Anders Linder noterade fyndigt att gamla socialdemokrater var
som vin för Gösta Bohman: De blev bättre med tiden.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Lars Tobisson, tidigare partisekreterare, vice ordförande
och gruppledare i riksdagen, talade om sin kommande bok om Gösta Bohman. Utgivning
är planerad till sommaren/hösten 2013 och förlaget är Atlantis. Han uppehöll
sig rätt mycket om hur Gösta kom in i politiken. Det var inte alldeles
självklart att Stockholms Handelskammare skulle väljas bort till förmån för
riksdagsarbete. Och i rätt sen ålder skedde växlingen. Inte minst hade han
tidigare engagerat sig kring stadsbyggnadsfrågor och hur Stockholms city skulle
utvecklas. De som i dag bryr sig om estetisk gestaltning och funktionalitet ur
ett mänskligt perspektiv torde ha haft en vapenbroder i den forne M-ledaren.
Det var tydligt att Lars Tobisson ibland nästan var märkbart rörd över att få
lyfta fram dessa aspekter av en vän och arbetskollega. Han gjorde det på ett
charmant sätt.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Anna Kinberg Batra, moderaternas gruppledare i riksdagen,
fick sköta det formella överlämnandet av Bohmanstipendiet på 25 000. Hon höll
inför prisutdelningen en fin introduktion om att det går att vara både
idépolitiker och verksam i en skarp politisk miljö som riksdagen. Årets
mottagare, riksdagskollegan Mats Johansson, visste inget om priset och blev synbart
paff där han satt bland sammankomstens deltagare. På många sätt är han en
värdig mottagare. Han har varit en tydlig röst på Svenska Dagbladet. Utöver
mängder med artiklar har han också utgivit böcker. Han kom att i många år
prägla Timbros verksamhet. Fordom var han informationschef på moderaterna under
just Gösta Bohmans tid som partiledare. Extra roligt var överraskningsmomentet
vilket dessutom säkert besparade publiken ett par minuters tacktalstid ifall
han hunnit förbereda sig och inte som nu tvingas tala helt fritt ur hjärtat…</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Bohmanfondens motivering löd: ”Mats Johansson har under lång
tid varit en tydlig röst för rättsstat, marknadsekonomi och frihetens idéer.
Med finslipade argument och orädd i debatten har han tagit strid, både hemma
och utomlands. Det handlar om ett konsekvent försvar av det öppna samhället.
Ett hängivet engagemang har också tagit sig uttryck i konkreta projekt. Senast
i raden är bilandet av Frivärld – en utrikespolitisk tankesmedja som snabbt,
målmedvetet och utan blygsamhet redan intagit en viktig plats i det offentliga
samtalet.”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Avslutningen på en lyckad kväll blev att helt i Gösta
Bohmans anda lyfta fram läsandet och skrivandet genom två plattformar, inte minst
för yngre skribenter, i form av Svensk Tidskrift och Frivärld Magasin. Här
finns möjligheter för intressanta texter och spännande tankar.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Svensk Tidskrift har artikel om och bilder från
Bohmanfondens årssammankomst:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="http://www.svensktidskrift.se/?p=61438">http://www.svensktidskrift.se/?p=61438</a></div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-33613043083567569832013-03-19T12:55:00.000-07:002013-03-19T12:55:03.387-07:00Bara retorik?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Stora Retorikpriset har i dagarna delats ut. I år var det
Jessika Gedin, känd via bland annat TV-programmet Babel, som hedrades. Så vitt
jag kan bedöma en värdig mottagare. Retorik är ett klassiskt ämne som stundom
dras med dåligt rykte. Påståendet om ”bara retorik” kan slungas iväg. Det är
dock viktigt att skilja innehållslöst prat - som just inte betyder någonting -
från genomtänkta och vackert eller drastiskt formulerat tal! Historien är också
full av goda och inspirerande exempel. På Sveriges Televisions debattsida har
jag ett inlägg om retorikens betydelse, inte minst i skolans värld för elever
och lärare:<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
”Winston Churchill hjälpte till att föra fram sin nation
till nya uppoffringar men också segrar med hjälp av sin talekonst som nådde långt
utanför parlamentsbyggnaden i London. John F Kennedy och Margaret Thatcher
kunde göra sig till symboler för sin tid; 1960- respektive 1980-talet. Och de
skickligaste folkförförarna som satt länder och kontinenter i brand har
vanligtvis varit duktiga demagoger.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Att förstå och känna igen god retorik är en tillgång. Än mer
att själv kunna använda sig av den för att upplysa, påverka och övertyga. Men
också att vara tillräckligt insatt för att kunna se igenom vackra
formuleringsflätor och finna de verkliga budskapen och argumenten som bär/…/</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
I samband med allmänna motionstiden lämnade jag förra året
in ett förslag i riksdagen om behovet av mer retorik i skolan.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Skolan innebär både möjligheter som nya utmaningar för
eleven. Krävande inlärningsmoment, nya sociala situationer och tuffa prövningar
utvecklar den enskilda. För vissa är dessa prövningar så krävande att de väljer
att stanna hemma. Att tala inför klassen är enligt många det värsta som finns.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;">Eleverna ska hålla i
presentationer men får begränsad möjlighet att träna på det. Enligt en
undersökning som Utbildningsradion gjort har var femte elev skolkat för att
slippa hålla en redovisning inför klassen. Ytterligare en femtedel har på
allvar funderat på att skolka, enbart för att slippa stå inför sina klasskamrater
och prata. Det lär även finnas en undersökning där svensken fick lista sina
största rädslor. På första plats kom att tala inför publik, på andra plats kom
döden. Längre ner på listan kom rädslan för att bli allvarligt sjuk.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span><span style="color: black;">Rädslan är befogad, talaren ställs
ensam inför en stor grupp och man känner sig lätt avklädd och granskad. Ska
eleverna slippa oroa sig för publika framträdanden måste de ges möjligheten att
träna på retorik. Genom att ha retorik som ett levande inslag i skolan får
eleverna en naturlig relation till att stå inför klassen och tala. Men också
förstå ordens valörer och vikten av ett levande och varierat språk.”</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span>Här finns hela inlägget på Sveriges Televisions debatt:</div>
<a href="http://debatt.svt.se/2013/03/18/med-retorik-pa-schemat-blir-blyga-svenskar-battre-talare/">http://debatt.svt.se/2013/03/18/med-retorik-pa-schemat-blir-blyga-svenskar-battre-talare/</a></div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-18217769605980816852013-03-06T05:25:00.000-08:002013-03-06T05:25:15.860-08:00Operation Atalanta<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Sveriges riksdag har diskuterat fortsatt deltagande i
Operation Atalanta i Adenviken och Indiska oceanen. För egen del har jag haft
förmånen att sitta ordförande för det sammansatta Utrikes- och Försvarsutskott
som haft att bereda ärendet. Vänsterpartiet som reserverat sig fick inleda i
kammaren onsdag 6 mars. Därefter följde jag som företrädare för alla de partier
som står bakom. I mitt anförande försökte jag lyfta fram argumenten för och
vårt ansvar:<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det handlar om att säkra humanitära hjälpsändningar som
transporteras via fartyg men också att förhindra det sjöröveri som är ett hot
mot internationell handel och som hjälper till att trasa sönder länder och
samhällen i regionen. EU har genom sina deltagande medlemsländer axlat sin del
av det internationella ansvaret sedan 8 december 2008. Sverige har varit på
plats tidigare, både genom Försvarsmaktens försorg som genom Kustbevakningen.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Rapsodiskt kan bilden tecknas av de senaste årens händelser
i Somalia med politiskt sönderfall, våld och övergrepp. Under lång tid, vi
talar om över två decennier, har det saknats fungerande regering. Människor har
plågats av inbördeskrig och nyhetsrapporteringen har präglats av rapportering
om Al Shababs övergrepp. Nu har våldsgrupperna sedan 2011 drivits ut ur
huvudstaden Mogadishu och det finns tecken på växande politisk stabilitet, om
än från tidigare låga nivåer.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Den humanitära situationen i Somalia är en av de svåraste i
världen med cirka 3,8 miljoner människor i behov av hjälp. Av dessa är runt 2
miljoner direkt beroende av humanitära insatser utifrån för sin överlevnad. Det
finns 1,1 miljoner internflyktingar i Somalia och 1 miljon somaliska flyktingar
i regionen. 236 000 barn uppskattas vara akut undernärda. Svälten i vissa
områden har krävt tiotusentals dödsoffer.</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det är i ljuset av detta Sveriges och EUs närvaro ska ses!</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Livlinan har varit mattransporter och andra förnödenheter i
FNs regi. Från och med november 2007 har FNs livsmedelsprogram transporterat
mer än 800 000 ton mat till Somalia. Behovet av att skicka humanitär hjälp med
sjötransporter till Somalia 2013 bedöms förbli fortsatt omfattande med tanke på
läget. Sjövägen är det mest effektiva sättet att nå de hjälpbehövande. Varje
kapat fartyg kan innebära tragik för alla dem som väntar på lasten.</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det goda med insatser som Operation Atalanta är att sedan 2008
har inga fartyg med förnödenheter från FNs livsmedelsprogram attackerats! Vi är
med och gör nytta. Vi är med och gör skillnad!</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Utöver Operation Atalanta deltar även Sverige på andra sätt
för att mildra nöden: Sverige har under 2012 bidragit med betydande belopp i
humanitärt stöd till Somalia. Stöd som går via FN, Rödakors- och röda
halvmånerörelsen och enskilda organisationer. Under 2011 bidrog Sverige med 438
miljoner kronor i humanitärt stöd till Somalia. Av dessa gick 74 miljoner kronor
till FNs livsmedelsprogram.</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Utöver de viktiga mattransporterna handlar det också om att
säkra ett av de mest trafikerade fartygsområdena i världen. Via Adenviken går
fartygen på väg till och från Suezkanalen. Det handlar om 33 000
handelsfartyg per år. Under 2012 noterades en minskning av piraternas
framgångar till havs. I jämförelse med 2011 reducerades både antalet attacker
(från 317 till 89) och antalet framgångsrika kapningar (från 25 till 13). Minskningarna
kan bero på en kombination av åtgärder. Dels internationell närvaro som
exempelvis Operation Atalanta men också att ett växande antal länder tillåter
beväpning ombord på den egna handelsflottan. Fartygen utrustas också med taggtråd,
vattenkanoner, höga fribord, registrering och anmälan inför passage i
högriskområden. Till allt detta kommer också ett illegalt och oreglerat fiske
som hotar både fiskbeståndet som inkomstmöjligheterna för somaliska fiskare.</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Genom avtal med olika länder som Seychellerna, Mauritius och
Kenya finns möjligheter att döma och hålla i fängelse de pirater och sjörövare
som fångas in. Det sammansatta Utrikes- och Försvarsutskottet, vars betänkande
vi behandlar, påminner om att en till annat land överförd person ska behandlas
humant och inte utsättas för tortyr eller andra övergrepp. Personerna ska inte
utsättas för inhuman behandling och den rättsliga prövningen ska vara rättvis
och öppen och göras av en kompetent, oberoende och opartisk instans. Utskottet
påminner också om att det i regeringens proposition saknas hänvisningar till
FNs säkerhetsrådsresolutioner 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, 1612 om barn
i väpnade konflikter och 1820 om sexuellt våld i väpnade konflikter. De utgör
självklara beståndsdelar i det viktiga freds- och säkerhetsfrämjande arbete som
sker inom ramen för Operation Atalanta.</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det svenska bidraget utgörs av HMS Carlskrona med
ombordbaserad helikopter, säkrings- och bordningsstyrka samt med förberedda
utrymmen för sjukvård och kirurgi. Totalt sett handlar det om att ställa till
förfogande en väpnad styrka bestående av högst 260 personer. Det handlar om
högst fyra månader från den 6 april i år.</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
HMS Carlskrona återvänder till Adenviken efter att ha varit
där tidigare. HMS Malmö och Stockholm samt stödfartyget HMS Trossö var på plats
maj till september 2009. Maj j till november 2010var som nämnts HMS Carlskrona
där med bland annat en säkrings- och bordningsstyrka. Sverige har också haft
ledningsansvaret för Operation Atalantas styrkehögkvarter och bidragit med en
helikopterenhet. Sverige har också vid två tillfällen, under perioderna mars
till juni 2010 och oktober 2012 till februari 2013 bidragit med ett
sjöövervaknings-flygplan från Kustbevakningen.</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Avslutningsvis: Insatserna medverkar till att göra skillnad!
Det handlar om vårt bidrag för att försöka skapa något drägligare och bättre
villkor för hårt utsatta och plågade människor. Samtidigt så ska vi alltid vara
medvetna om att den här typen av uppdrag också är förenade med risker. Det kan
handla om fredsfrämjande uppdrag och krishanteringsinsatser. Det kan bli skarpt
läge. Vi har som landets främsta politiska företrädare i Riksdagen genom vårt
bifall axlat ansvar för insatsen. Och den utförs av duktiga kvinnor och män.
Sveriges insats i Operation Atalanta är i de nödlidandes intresse. Är i vårt
lands intresse. Och en del av det internationella ansvar som visas inom ramen
för EUs gemensamma insatser.</div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-12374694051726089372013-02-17T10:14:00.000-08:002013-02-17T10:14:47.064-08:00Progressiv eller nostalgisk?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Det har varit utrikespolitisk debatt. Den inleds med
regeringens deklaration och möjlighet för en företrädare för varje
riksdagsparti att förhålla sig till det Carl Bildt sagt. Därefter erbjuds
övriga ledamöter att delta.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
I år hade socialdemokraterna förberett sig. Både i kammaren
som på debattplats presenterades ett förslag till ”progressiv utrikespolitik”.
Notabelt var att många S-ledamöter även äntrade talarstolen för att, mer eller
mindre vältaligt, lyfta fram olika aspekter av detta partidokument. Därmed kom
Socialdemokraterna att markera en tydlig skillnad gentemot MP och V. Partier
som i andra sammanhang säger sig vara en del av en grön eller röd
internationell rörelse hade väldigt få som talare utöver den som representerade
partiet i den första omgången. Det kanske ändå inte var så viktigt…</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
De många S-märkta i talarstolen gav chansen att ställa
frågor. Bland annat kunde jag rikta mig till Tommy Waidelich, som tidigare
suttit i Europaparlamentet och varit Socialdemokraternas ekonomiska talesman
under Håkan Juholts korta tid som partiledare, och be honom reflektera kring hur
det kan komma sig att samma parti kan inta helt olika åsikter beroende på ifall
deras ledamöter företräder parlamentet i Stockholm eller det i Bryssel/Strasbourg.
I synen på europeiska budgetfrågor har S varit minst lika tydligt som
Alliansregeringen om att det inte är ökningar som behövs utan disciplin och
smarta satsningar. Samtidigt har ledande svenska socialdemokrater gått emot
detta och krävt mer pengar till EU. Svenska moderater och kristdemokrater har
orkat ta konflikten med den egna borgerliga EPP-gruppen i Europa och röstat
emot förslaget om kraftigt utökad budget. Socialdemokraterna har haft både dem
som gett sitt bifall och som avstått att ge sin åsikt tillkänna. Nu när
förhandlingarna är genomförda mellan EUs regeringar kommer frågan att åter
prövas. Vilken väg väljer S? En, två eller tre möjliga?</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Några områden där det märkets tydligt att S önskar finna en
konfliktlinje gentemot Alliansen är FN respektive Palestina. Sveriges
engagemang i och för FN är stort, vilket ledde oss till att kandidera till en
plats i rådet för Mänskliga Rättigheter. Att Sverige inte fick en plats
återspeglar inte vårt starka engagemang för mänskliga rättigheter. Snarare
tvärtom. I FN:s råd återfinner vi i dagsläget medlemsländer där brott mot
internationella konventioner ofta förekommer. Ett svenskt medlemskap i rådet
hade däremot varit ett steg framåt för mänskliga rättigheter ur ett
internationellt perspektiv. Allt detta märktes tydligt när jag var i FN i New
York i slutet av oktober.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Regeringens linje ifråga om Palestina är också tydlig. En
stat måste ha kontroll över sitt eget territorium. Så är inte fallet med
Palestina. Målet måste vara att finna en lösning som innebär att två stater
erkänner varandra och där bådas ambition är att leva i samverkan och med respekt
för ömsesidig säkerhet. S tycks mena att det är en mer framgångsrik väg att
fördela skuld och placera ut etiketter än att underlätta för utbyte och rörelse
mellan människor.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
På Svenska Dagbladets Brännpunkt har vi haft ett utbyte
kring detta: I ett inlägg konstaterar jag:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
”Urban Ahlin (S) hävdar att regeringen bedriver en passiv
linje i nedrustningsfrågan. Carl Bildt (M) har varit tydlig i internationella
förhandlingar om vikten av att provstoppsavtalet träder i kraft snarast.
Sverige delar ordförandeskapet med Mexiko i den så kallade artikel
XIV-processen som syftar till just till detta. Regeringen är synnerligen aktiv
i förhandlingar med Iran gällande landets oroväckande kärntekniska program.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Våra internationella insatser styrs av efterfrågan. S kräver
att nästa insats måste vara ledd av FN. Flera av de senaste missionerna som
Sverige deltagit i har haft sin grund i säkerhetsrådsbeslut men uppdraget har
getts till exempelvis Nato. Tycker Socialdemokraterna att Sverige ska avstå
från kommande deltagande med hänvisning till att FN inte leder insatsen men
likväl har initierat och beslutat om densamma? I takt med att
Afghanistaninsatsen minskar finns ökat utrymme för att bidra på andra
områden/…/</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Bred samsyn inom utrikespolitiken är önskvärt. I många
frågor står Alliansen och Socialdemokraterna närmare varandra än vad som är
kanske fallet med S i förhållande till V och MP. Försöken till en hovnigning
vänsterut märks dock i fråga om synen på säkerhetspolitik.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Den här gången har Urban Ahlin och Socialdemokraterna dock
misstagit ordet progressiv för nostalgisk.”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Hela mitt inlägg på SvDs Brännpunkt finns här:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ska-vi-nobba-fn-stodd-insats-for-att-nato-leder-den_7919382.svd">http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ska-vi-nobba-fn-stodd-insats-for-att-nato-leder-den_7919382.svd</a></div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-39156761310349500522013-02-15T23:55:00.000-08:002013-02-15T23:56:13.693-08:00Sverige-Norge<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Det är glädjande att den nordiska
dimensionen inom försvars-, utrikes- och säkerhetspolitiken allt oftare lyfts
fram. Efter att ha varit verksam i drygt sex år i Nordiska rådet är mitt
intryck att ett redan nära samarbete faktiskt fördjupats ytterligare. Mycket
bra! Det är också något speciellt att komma samman med politiska företrädare
från andra delar av Norden (och faktiskt allt som oftast även med dem från
Baltikum). Samtal blir alltid både djupare och mer otvungna. Gemensamma
referensramar och delade värderingar underlättar verkligen utbyte!<br />
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
Försvarsberedningen har nyligen
besökt Danmark och Norge. Synnerligen givande samtal. Extra pikant är ju att regeringarna
i både Oslo och Köpenhamn är S-styrda men att försvarspolitiken så tydligt
vilar på Nato-engagemang. Kontrasten till Sverige är monumental. Den glädje och
öppenhet att definiera det egna landet i förhållande till samarbetet inom ramen
för Nato möts ju av motsvarande betongtystnad i Sverige! Hos oss finns inte en
endast ledande eller framträdande socialdemokrat som ens vågar sniffa på de
resonemang som är helt självklara och naturliga för partivänner i andra delar
av Norden.</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
Tillsammans med
Försvarsberedningens ordförande Cecilia Widegren och vår gemensamma partisyster
Ine Eriksen Søreide (Höyre), ordförande i Stortingets Försvars- och
utrikesutskott, har jag på debattplats i Göteborgs-Posten skrivit något om
delade utmaningar. Därmed markeras närhet både mellan Sverige-Norge men också
moderaterna som ett regeringsparti och Höyre som förhoppningsvis ett annat
efter höstens val:</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
”För några år sedan gav de nordiska
regeringarna förre norske utrikesministern Thorvald Stoltenberg uppdraget att
ta fram en rapport om hur det går att samverka bredare och djupare. En hel del
av förslagen är på väg att förverkligas. Frågorna kommer än mer att
uppmärksammas i och med Nordiska rådets minisession som till våren ska hållas i
Stockholm./…/</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
Morgondagens utmaningar ligger i de
allt snabbare förändringar som globaliseringen medför. Dit hör den ekonomiska
tyngdpunktsförskjutningen mot Asien, globala flöden som energi- och
flyktingsströmmar, terrorhot, organiserad brottslighet, klimatförändringar till
exempel issmältningen i Arktis och oförutsägbar politisk utveckling i vårt
närområde, bland annat Ryssland. Den säkerhetspolitiska miljön är komplex,
oförutsägbar och många problem är gränslösa.</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
Försvarsberedningen har redan genom
öppen hearing i Stockholm granskat betydelsen av råvarutillgångar, inte minst
olja och gas med hjälp av expertis från bland annat Norge. Det tragiska
terrorangreppet i Algeriet mot en gasanläggning med fem döda norrmän som följd
eller Kinas växande intresse för gruvdrift på Grönland visar hur
råvarutillgångar är en viktig dimension av säkerhetspolitiken.</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
Intressemässigt växer
Arktisregionen i rask takt. Issmältningar gör det lönsammare att utvinna
naturresurser på nordliga breddgrader och på sikt kommer nya handelsvägar
öppnas. Östersjöns betydelse för starkare ekonomiska handelsflöden ökar. Här
finns cirka 2000 fartyg om dygnet och motsvarande 15 procent av den globala
handeln beräkna ske över Östersjön!/…/</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det finns goda exempel att lyfta
fram. Ett sådant är övningsverksamheten på flygsidan mellan Norge, Sverige och
Finland som pågått sedan 2008 – Cross Border Training North. Genom den
gemensamma övningsverksamheten får våra flygvapen möjlighet att öva i större
enheter och testa sin materiel. Nu inleder Sverige och Danmark något liknande.
Tillsammans har Norge och Sverige utvecklat det mobila artillerisystemet
Archer. Genom samutvecklingen att samutvecklingen beräknas vi ha sparat 400
miljoner kronor.</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
Med nya och fördjupade relationer understryks den vänskap och närhet som finns
mellan våra länder.”</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
Hela artikeln i Göteborgs-Posten
finns här:</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1304433-vi-behover-samarbeta-mer-med-vara-grannar">http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1304433-vi-behover-samarbeta-mer-med-vara-grannar</a></div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-60113064260922755012013-02-13T03:27:00.001-08:002013-02-13T03:31:43.763-08:00Dagens debatt<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Sverige är på många sätt speciellt. Ett land att vara stolt
över genom internationella kontakter, öppenhet och frimodighet. Vi sticker av
och utmärker oss. Ibland som ensam nation, många gånger tillsammans med resten
av Norden.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Låt mig med hjälp av två publikationer peka på en del
förhållanden som förtjänar att uppmärksammas. Dels Transatalantic Trends från
förra året, en sammanställning av statistik om olika länders befolkningars
värderingar och inställningar baserat på data insamlat av ansedda German
Marshall Fund, samt februarinumret av The Economist som i en drygt tio sidor
lång temabilaga beskrev ”nästa supermodell”. Den tidskriften bar talande nog en
bild på framsidan av en viking och den uppmanade texten om att världen borde ta
en titt på Norden.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Sverige är ett exportberoende land. Det märker vi tydligt i
samband med global nedgång. Trots egna åtgärder, regeringens stora
investeringspaket, påverkas vi av det som sker i vår omvärld. Motsvarande
hälften av landets BNP kommer från export. Och två tredjedelar av vår handel
sker med EU-området. Den som är intresserad av jobb och sysselsättning kan av
den anledningen inte vara passiv och ointresserad av det som händer i resten av
Europa.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Transatlantic Trends visar hur befolkningen i 12 EU-länder,
däribland Sverige, känner sig tillsammans med USA och Ryssland. Det är ingen
hemlighet att det finns en ekonomisk dysterhet. Notabelt är att på de flesta
håll anser mer än hälften av de tillfrågade att det egna landet hanterat
ekonomin på ett dåligt sätt. 73 procent är negativa i Spanien, 66 i Italien och
65 procent i Polen. Två länder sticker av och återfinns i andra änden av
skalan: Tyskland där 31 procent misstycker mot 68 procent som uppskattar
landets insatser samt Sverige med ännu klarare siffror i form av 24 emot och 74
för. Ett nog så tydligt betyg till Alliansens Sverige! Ifråga om de tillfrågade
uppfattar att det råder vad som kan beskrivas som ett rättvist ekonomiskt
system i det egna landet sticker också Sverige av. Vi återfinns på den bortersta
änden av skalan med största andel som hävdar att ekonomi är rättvis för alla.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
En liknande bild målas upp av The Economist som visar att
kombinationen ekonomi och välfärdslösningar gör de nordiska länderna till
föredömen. Här är bra att bo! När ett antal faktorer listas så är Sverige
sammantaget nummer ett följt av Danmark, Finland och Norge. Först därefter
kommer exempelvis Schweiz, Nya Zeeland, USA och Holland.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det finns en stor fara med att lyfta fram siffror och
statistik på det här sättet. Det är en tunn linje mellan stolthet och
självhävdelse. Det är viktigt att det finns en politisk förmåga att se de
problem, svårigheter och utmaningar som präglar mångas vardag här hemma i Sverige.
Men det är också centralt att inse att inget av detta kommer gratis. Det
handlar om hårt arbete men också förmågan till ständiga reformer och
förbättringar. I tider av ekonomisk oro har Sverige lyckats pressa tillbaka
utgifterna och betala av på statsskulden. Det har stärkt oss gentemot utlandet.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Ytterst är det också fråga om både pragmatism som tillit.
The Economist slår fast att de nordiska regeringarnas politik är en chock för
alla ideologer. Det centrala är funktionen. Så länge den skattefinansierade
servicen och tjänsterna fungerar så spelar det mindre roll vem som står för
utförandet. Ord som borde klinga i öronen för dem som önskar vara med att forma
en framtid för Sverige.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
En hörnsten i våra utrikes relationer är handel och utbyte.
Därför är det viktigt att gå vidare med frihandelsavtal mellan exempelvis EU
och USA och EU och Asien. Europa kan också göra mer: Tjänstesektorn står för 75
procent av EUs totala BNP och 70 procent av alla arbetstillfällen. Nästan alla
nya jobb skapas inom denna sektor, 96 procent enligt Montirapporten från 2010.
Enligt kommissionen skulle Europas BNP öka med 330 miljarder euro om
medlemsstaterna till fullo implementerade tjänstedirektivet. Kampen för fler
jobb och mot arbetslösheten handlar för mig om att fördjupa den inre marknaden,
att skapa en digital marknad och underlätta för tjänstesektorn! Kommissionen
själv säger att det handlar om kanske 3 miljoner nya jobb till 2020. Men det
bygger på en politisk reformvilja.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Vid förra årets utrikespolitiska debatt lade jag all min tid
på ett land: Ryssland. Ett land som genom agerande håller en vitrysk regim
under armarna samtidigt som situationen i närområdet destabiliseras genom
konflikter såsom Transnistrien i Moldavien eller Ossetien i Georgien.
Putinismen som styre i Moskva har inneburit svåra förhållanden för
oppositionella och grupper som slåss för mänskliga rättigheter. Det är viktigt
att vi ser det vi ser! Men det finns en fara i att den svenska debatten också
drabbas av slagsida så att andra viktiga trender och utvecklingstendenser går
förlorade.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Om den regionala kontexten präglas av Ryssland så handlar
den globala kontexten om Kinas växande styrka och inflytande. Det märks på
tuffare relationer och potentiella gränskonflikter med inte bara Japan och
Taiwan utan även Filippinerna och Indonesien. I landets jakt på råvarutillgångar
visas också ett växande intresse för Arktis, både i form av exempelvis Grönland
som Island. Den är naiv som blundar för detta!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Styrkan i Sverige i relation med andra länder är vår
öppenhet med förmåga till flexibilitet. Det är också det som förklarar att
Sverige under förhållandevis stor politisk bredd engagerar sig internationellt såsom
i Kosovo, Libyen och Afghanistan. För att återvända till Transatlantic Trends.
I synen på att skydda civila från våld i världens konflikter sticker Sverige ut
ännu en gång. Där intresset är som lägst, Ryssland, ligger det på 40 procent
mot det dubbla, 81 procent, för Sverige där det är som högst.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det visar ett land där vi är trygga i vår pragmatism
samtidigt som vi är bärare av en uppsättning bestämda uppfattningar och värden.
Det är detta som även fortsättningsvis ska forma vår utrikes- och
säkerhetspolitik!</div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-88060841807217118592013-02-10T23:39:00.000-08:002013-02-10T23:39:38.696-08:00Olika bud om budgeten<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="color: #333333;">Det har onekligen varit
intensiva och händelserika dagar – och nätter! – då EUs stats- och
regeringschefer förhandlat fram en långtidsbudget. Sverige torde vara det land
som gått längst när det gäller att regeringens positioner ska förankras i
parlamentet. För det ändamålet finns EU-nämnden. För oss ledamöter och
ersättare har SMS och e-post kommit alla tider på dygnet för att hålla oss
underrättade om händelseutvecklingen. Ett avstämningsmöte fick klaras av 03.00
med några på plats i Stockholm och andra uppkopplade per telefon. Det går att
ha mycket kraftiga och befogade synpunkter på det europeiska beslutsfattandet
där den här typen av viktiga avgöranden kramas fram under ett par timmar av
mangling. Inget torde bli bättre av att det sker på natten. För egen del
uppskattas en mer ordnad process med bra bakgrundsmaterial och gedigna
konsekvensanalyser.</span><br />
<div style="background: white;">
<span style="color: #333333;"></span> </div>
<div style="background: white;">
<span style="color: #333333;"></span><span style="color: #333333;">Nu kanske det ändå inte
är klart fast de ledande företrädarna för EUs 27 medlemsstater är överens. Europaparlamentet
ska säga sitt. Och redan kan en del märkliga tongångar höras därifrån. Samtidigt
som exempelvis socialdemokraterna i Sverige klagar över att vårt lands
budgetrabatt inte blev högre så ondgör sig företrädare för samma parti på plats
i Bryssel över att det inte blev mer pengar i budgeten! De senare funderar på
att fälla förslaget! Och Europaparlamentets socialdemokratiske talman uppges ha
gått så långt att han önskar sluten omröstning så att inte ledamöterna behöver
skylta med att de önskar mer. Hela poängen är väl just att politiskt ansvar ska
kunna utkrävas! Det är därför val genomförs, för att pröva och granska.</span></div>
<div style="background: white;">
<span style="color: #333333;"></span> </div>
<div style="background: white;">
<span style="color: #333333;"></span><span style="color: #333333;">För någon dag sedan
skrev jag med M-gruppledaren Anna Kinberg Batra och EU-nämndens Gustav Blix i
Göteborgs-Posten om att Europa inte behöver nya institutioner utan
ansvarstagande:</span></div>
<div style="background: white;">
<span style="color: #333333;"></span> </div>
<div style="background: white;">
<span style="color: #333333;"></span><span style="color: #333333;">”Den inre marknaden har
med rätta pekats ut som motorn för Europas tillväxt. Vi anser att fokus för
EU:s institutioner och beslutsfattare bör vara att utveckla och fördjupa den
inre marknaden för att förbättra framtidsvillkoren för EU:s medborgare. Det
handlar om både jobb som välstånd. Under de senaste årens krishantering har
alltför många politiker i EU fastnat i en diskussion, långt ovanför
medborgarnas huvuden, om hur teoretiska system ska se ut för att hantera
framtida kriser i unionen, i stället för att komma med lösningar på de akuta
problemen.</span></div>
<div style="background: white;">
<span style="color: #333333;"></span> </div>
<div style="background: white;">
<span style="color: #333333;"></span><span style="color: #333333;">Europa behöver
reformer. Åtgärder för att komma till rätta med stängda handelsområden och
förverkliga den inre marknaden. Det handlar inte minst om att bryta ner de
hinder som fortfarande bromsar den så viktiga gränsöverskridande
tjänstemarknadens utveckling och om att få igång en fungerande digital marknad.
Det handlar också om att hela tiden bejaka EU:s relationer till sin omvärld.
Att få till stånd fördjupade frihandelsavtal mellan EU och exempelvis USA är av
stor vikt. I varje medlemsland krävs det också tuffa prioriteringar av utgifter
och kostnader. En tillväxtstrategi som vågar utmana förmåner, byråkrati och
överregleringar/…/</span></div>
<div style="background: white;">
<span style="color: #333333;"></span> </div>
<div style="background: white;">
<span style="color: #333333;"></span>Debatten om Europas framtid och Europeiska unionens
framtid är mycket viktig. Tyvärr visar sig för få vara intresserade av vad
medborgarna önskar eller vad som bäst skapar ett demokratiskt beslutfattande.
Dessutom tenderar dessa fördragsdiskussioner att skugga de verkliga reformer
som varje nation behöver, rent av måste, göra.”</div>
<div style="background: white;">
</div>
<div style="background: white;">
Här finns hela debattartikeln:<span style="color: #333333;"><o:p></o:p></span></div>
<a href="http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1262469-europa-behover-reformer-inte-nya-institutioner">http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1262469-europa-behover-reformer-inte-nya-institutioner</a></div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-34999046611325644242013-01-27T23:30:00.000-08:002013-01-27T23:30:48.438-08:00Till försvar<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Organisationen Folk och Försvar har nu 20 år i rad genomfört
sin årskonferens i Sälen. Det gör att under några dagar i januari brukar media
återkommande fokusera på frågor kring försvars-, säkerhets- och utrikespolitik.
Jag såg en krönikör i tidskriften Fokus likna evenemanget vid ett ”på många
sätt insnöat Almedalen”. Ganska fyndigt!<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
2013 skiljer sig dock på några sätt från tidigare år.
Bevakningen har varit mer omfattande, delvis därför att ÖB i en
tidningsintervju kom att spekulera kring vad som sedan döpts till ”en veckas
försvarsdiskussionen.”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det finns nyanserade och eftertänksamma debattörer. Men de
senaste veckorna har också gett prov på dem som håller till på den helt andra
änden av skalan. Det har spekulerats, framkastats konspirationsteorier och i
bloggkommentarer hävdats att de som inte håller med ljuger samt spelar falskt.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Den som har varit med ett tag kan ju dra sig till minnes hur
debatten såg ut för drygt tio år sedan. Jag kommer ihåg. Då handlade det om
förbandsnedläggningar. I något fall gjordes budgetneddragningar för att frigöra
pengar till vad som hävdades vara en psykiatrisatsning –det var i den vändan
avvecklingen av F10 i Ängelholm beslutades. Och alla som seriöst ser tillbaka
på 1980- och 90-talet vet att det huvudsakligen handlade om pappersstyrkor,
inget som var rotat i verkligheten.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
I Barometern-OT skriver jag på debattplats om dagens
försvar:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
”Jag tillhör dem som menar att den
senaste tidens försvarsdebatt ibland missar helheten. Därmed inte sagt att
kritik är fel i sig – tvärtom. Försvarsfrågan mår bra av ett sakligt utbyte med
högt i tak. Däremot gynnas varken saken eller förankringen hos allmänheten om
debatten förs skevt varför vissa förtydliganden kan vara på sin plats:</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
1. Försvarets grundläggande problem
beror inte så lite på ett arv från tidigare socialdemokratiska regeringar.
Alliansen initierade därför en reformering i samband med regeringsskiftet 2006.
Det kommer att ta tid eftersom behoven varit så djupgående. Försvaret går från
ett rent invasionsförsvar till ett riktat insatsförsvar. Kalla krigets slut har
radikalt förändrat hotbilden mot Sverige. Internationellt samarbete med FN, EU
och NATO kräver anpassning av verksamhet, bemanning och kompetens.
Naturkatastrofer, sjöröveri och humanitära behov är numera en del av försvarets
funktionssätt – både här hemma liksom internationellt. Centralt är att kunna ge
hjälp och även ta emot hjälp.</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
2. Genom reformen har försvarets
mobiliseringsförmåga stärkts. När Alliansen tillträdde låg försvaret i
spillror. Då krävdes tre år för att mobilisera 30 000 man, varav ett år för de
första 10 000. Någon samlad nationell försvarsplanering fanns inte. Därför
initierades den kanske mest genomgripande anpassningen av försvaret i modern
tid. Vi går från ett tungt och trögt värnpliktsförsvar till en toppmodern
insatsorganisation på 50 000 man som med kort varsel står redo om vårt land
skulle hotas. Och nu senast fattades beslut om 60 Jas Gripen av den senaste
versionen!</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
3. Europa har förändrats enormt
sedan Järnridån och dess kommunistiska diktaturer förpassades till historiens
skräphög. Östersjön är inte längre ett vatten mellan öst och väst med Sverige
inklämt i mitten utan ett i allt väsentligt fredligt hav. Därför har också
hotbilden mot oss förändrats. En storskalig invasion av Sverige är osannolik
under överskådlig tid, även om vi inte kan utesluta incidenter i närområdet.
Nya hot som exempelvis terrorism, cyberattacker och klimatrelaterade risker har
tillkommit.</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
Omvärldsförändringar kräver att
försvaret följer sin samtid såväl som sin framtid - vilket är exakt vad
försvarsreformen syftar till. Nya tider innebär nya behov vilket i sin tur
kräver anpassning och uppdatering av personal, materiel och förvarsuppgifter.”</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
Här finns hela artikeln i
Barometern-OT:</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="http://www.barometern.se/reagera/debatt/nya-tider-kraver-vassare-forsvar%283619612%29.gm">http://www.barometern.se/reagera/debatt/nya-tider-kraver-vassare-forsvar%283619612%29.gm</a></div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com18tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-50540835142892268592013-01-14T08:33:00.000-08:002013-01-14T08:33:13.662-08:00Perspektiv i Sälen<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Under socialdemokraternas sista år vid makten svepte
förbandsdöden fram över landet. I en akt av massiv medelsförstöring stängdes
exempelvis flygflottiljen F10 i Ängelholm kort tid efter rätt omfattande
investeringar i ny hangar. Då handlade det om avveckling. Kontrasten mot i dag
är rätt påtaglig. Sedan Alliansregeringen trädde till 2006 har inga förband
avvecklats. Riksdagen klubbade strax före jul en budget som innebär att
resurser tillförs så att 40-60 Jas Gripen av den senaste versionen kan
förvärvas - i enlighet med önskemål från Försvarsmakten. Den allmänna debatten
präglas dock inte precis av dessa fakta.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Jag tror att det har med perspektiv att göra. Ju
kortsiktigare man ser, ju mer det korta tidsperspektivet fångar blicken, desto
svårare är det faktiskt att se relevanta skillnader.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
På detta tema skriver jag på Politikerbloggen med anledning
av pågående rikskonferens arrangerad av Folk och Försvar. Och jag sätter den i
relief till hårda ord som fällts tidigare år. 2011 handlade det exempelvis om
Jas Gripen.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
”För två år sedan var det exempelvis mycket diskussion vid
Folk och Försvars årskonferens i Sälen om Jas Gripen. Var det aktuellt med en
ny version? Hur såg finansieringen ut? Jag vet, för jag var med och debatterade
i TV4 med Håkan Juholt. Mitt konstaterande löd: Sverige kommer inte att köpa
någon Gripen i säcken. Nu vet vi: En lösning finns framförhandlad där
Alliansregeringen med finansiering öppnat för förvärv av 40-60 nya flygplan av
den senaste versionen. Det budgetförslag som lagts har också stöd av en bred
majoritet i Sveriges riksdag/…/</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Försvaret måste avspegla sin samtid och sedan Kalla krigets
slut har en kontinuerlig anpassning av vår försvarsförmåga skett. Hotbilden har
förändrats. Vårt tidigare storskaliga invasionsförsvar har nu ersatts med
riktat insatsförsvar som dessutom fått delvis utökade uppgifter. Sverige är en
aktiv medlem i det internationella samfundet, vilket ställer helt andra krav på
kompetens, bemanning och utrustning.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Sverige har en lång och stolt historia av internationell
solidaritet och deltagande i olika FN-aktioner. Dagens internationella samfund
omfattar dock mer än FN och svenskt samverkan med andra aktörer som NATO och EU
är därför en naturlig utveckling av vår internationella solidaritet. Terrorism,
sjöröveri, väpnade konflikter, naturkatastrofer och liknande hot mot och
störningar av mänskliga rättigheter, demokrati och världshandel har inneburit
svenskt deltagande. Svensk trupp och personal har därför aktivt deltagit i
operationer med Nordic Battle Group (NBG), i Adenviken, Afghanistan och Libyen.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Samtidigt har det den senaste tiden förekommit diskussion
kring vår försvarsförmåga. Sverige befinner sig mitt i en försvarsreform.
Alliansen övertog 2006 ett försvar i spillror och reformbehovet var påtagligt.
Då tog det ett år för att mobilisera 11 000 man och ända upp till tre år för 30
000 man. När Alliansens reformer är fullt genomförda står 50 000 soldater och
sjömän – med toppmodern materiel och utrustning - redo inom några dagar om vårt
land skulle hotas. Alla höga ljud och skarpa ord till trots konstateras att vår
förmåga i dag 2013 är bättre än för 10-20 år sedan!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Just detta med att restaurera har varit centralt sedan
Alliansen tillträdde 2006. En kontinuerlig urholkning och förbandsnedläggningar
präglade tiden fram till regeringsskiftet. Genom åren har det försökts förklara
exakt hur illa det hade kommit att bli/…/</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det är aldrig dumt med perspektiv. Lika relevant nu som
tidigare.”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Här finns hela mitt inlägg på Politikerbloggen:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="http://politikerbloggen.tv4.se/2013/01/14/alliansen-overtog-ett-forsvar-i-spillror/"><span style="color: blue;">http://politikerbloggen.tv4.se/2013/01/14/alliansen-overtog-ett-forsvar-i-spillror/</span></a></div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-10318356086931835782013-01-13T02:03:00.000-08:002013-01-13T02:03:29.801-08:00Folk och Försvar 2013<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Folk och Försvars årskonferens i Sälen är något av en
vinterns Almedalen för alla intresserade av försvars-, säkerhets- och
utrikespolitik. I år får nog förpostfäktningen sägas ha börjat tidigare än
vanligt med olika utspel - samt efterföljande tolkningar av dessa som finns i
en fallande skala från väl- till rent illvilliga.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Krutröken - i vart fall den efter verbala bataljer - kommer nog
att ligga tung över Dalafjällen. Själv ska jag delta på ett seminarium på
tisdag. Dessutom har jag som ordförande i utredningen om översyn av
exportkontroll av försvarsmateriel kallat KEX-kommitténs ledamöter till
sammanträde på plats. Det är ju ett frågeområde som onekligen är en integrerad
del av just svensk försvars-, säkerhets- och utrikespolitik. Andra kolleger,
både från moderaterna och övriga Allianspartier är självfallet också på plats.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
En inte vidare modig gissning är att det kommer att göras
försök att leta meningsskiljaktigheter. Alliansen har styrt landet sedan
regeringsskiftet 2006. Tillsammans driver vi gemensam politik - inom alla
områden! Det är naturligt, viktigt och uppfriskande med utbyte av olika tankar
om möjliga vägval men också en styrka att Alliansen hela tiden levererar. Mot
det står en splittrad samling, inte minst inom de områden som berörs i Sälen.
Så sent som i den rödgröna valplattformen 2010 talade S, V och MP om behovet av
besparingar på två miljarder kronor om året på försvaret. Efter förlusten har
åtminstone Socialdemokraterna distanserat sig från den position och lägger sig
numera på samma budgetnivå som Alliansen.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Men det finns flera frågor och fler områden där skillnaderna
är mycket tydliga mellan S, V och MP. Det är faktiskt rätt svårt att tala om
ett trovärdigt regeringsalternativ. Om detta skriver jag på Aftonbladet:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
”Ifråga om centrala hörnstenar för Sveriges säkerhetspolitik
såsom närvaron i Afghanistan, vårt partnerskap med Nato och synen på EUs
gemensamma säkerhetspolitik är splittringen total. Om inte S kan enas med V och
MP hur dessa frågor ska hanteras så är det ju utomordentligt svårt att tala om
att det finns ett rödgrönt alternativ att gå till val på 2014. Försvars-,
utrikes- och säkerhetspolitik får anses vara fundamentala områden att hantera
för en regering.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Beträffande Sveriges närvaro i Afghanistan har regeringen en
överenskommelse med S och MP. Beslut om fortsatt reducering fattades för några
veckor sedan i riksdagen. Det öppnas också för en mindre militär närvaro i
Afghanistan efter 2014 för att utbilda de afghanska säkerhetsstyrkorna under
förutsättning att regeringen i Kabul stödjer detta. Vänsterpartiet säger nej
och vill omedelbart avbryta den svenska militära närvaron.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Även synen på hur Sverige ska samarbeta med Nato söndrar de
rödgröna partierna. S accepterar i sin kommittémotion i riksdagen att Sverige
har ett nära partnerskap med Nato. Även MP accepterar i princip denna linje
trots att partiet har ett beslut från 2010 på att Sverige aldrig ska delta i
Nato-ledda fredsfrämjande insatser. V kräver istället att Sverige avvecklar
sitt engagemang inom ramen för Natos partnerskap för fred (PfP). Partiet hävdar
att det hotar Sveriges militära alliansfrihet trots att Sverige nu varit medlem
i 18 år utan att för den skull bli en del av Nato. PfP utgör vidare en
förutsättning för att Sverige på ett säkert och framgångsrikt sätt ska kunna
delta i de Nato-ledda insatser som görs på uppdrag av FN. V kräver även till
skillnad från Socialdemokraterna och Miljöpartiet att Sverige ska avveckla sin
diplomatiska representation vid Natos högkvarter i Bryssel.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Men även när det kommer till EUs säkerhetspolitiska
samarbete är skillnaderna milsvida mellan de rödgröna partierna.
Socialdemokraterna stödjer en starkare militär- och civilkrishanteringsförmåga
inom EU i syfte att Unionen ska kunna ta ett större ansvar för säkerheten i det
egna närområdet. V talar istället om att detta kommer att leda till en ’militarisering’
och ökad kapprustning. I ett läge där den ekonomiska krisen leder de allra
flesta EU-länder, till skillnad mot Sverige, att skära ner sina
försvarsbudgetar ter sig detta som verklighetsfrånvänt. S stödjer med viss
tvekan Sveriges deltagande i den Nordiska stridsgruppen 2015. MP är kritiskt
och V kräver uttryckligen att Sverige omedelbart avvecklar sitt engagemang för
den Nordiska stridsgruppen.”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Hela debattinlägget finns här:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/article16055411.ab?fb_action_ids=10200337101576903&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582">http://www.aftonbladet.se/debatt/article16055411.ab?fb_action_ids=10200337101576903&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582</a></div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-16591657533112633642013-01-11T00:16:00.000-08:002013-01-11T00:16:38.635-08:00Dagen listar tio händelser<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Den kristna tidningen Dagen har listat tio stora händelser
för svensk kristenhet under 2012. Både allvarliga och tragiska saker som mer
trivsamt och hoppfullt. Prinsessan Estelles dop finns självklart med. Det
handlar om frikyrkodebatten och Jesusmanifestationen. Den senare kunde jag
själv följa på plats i Kungsträdgården. Trots regn fanns en påtaglig värme.
Vännen och tidigare domprosten Hakon Långström gör en fantastisk insats!<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Naturligtvis omnämns även den så kallade Stasiprästen. Dagen
har själv som kanske enda tidning i Sverige försökt belysa det som hänt på ett
seriöst och djuplodande sätt och hur allvarligt det är för Svenska kyrkan.
Ytterst handlar det om förtroende och respekt! Det noteras: ”När prästen
Alexander Radler bekräftade att han under många år fungerade som agent åt
östtyska säkerhetstjänsten Stasi blev det rejäl uppståndelse. I en exklusiv
intervju i Dagen berättade han om sin resa och avsade sig prästämbetet, men
frågan stannade inte där utan kan vara större än så. Röster höjdes – allra tydligast
var Hans Wallmark, riksdagsledamot och ledamot i Kyrkostyrelsen – för att
Svenska kyrkan ordentligt bör utreda om det funnits fler kopplingar till DDR.”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
På första plats i Dagens uppräkning hamnar den omfattande
diskussionen om skolavslutningar som förts. I samband med advent brakade det
loss. Därefter har ett växande antal personer tagit ställning för möjligheten
att skolor ändå visar intresse för kyrkor. Tidningen noterar:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
”Traditioner och vanor sitter djupt och skapar reaktioner
när de bryts eller utmanas, något som inte minst blir tydligt och konkret kring
skolavslutningarna och Skolverkets tolkning av nya lagen att inga religiösa
inslag ska komma till utryck om skolan förlägger terminsslutet till en kyrka.
Frågorna därikring har berört brett och tagits upp i stort sett överallt i
olika vinklar, bland annat i form av Adventsuppropet som initierades av Dagen
och gav över 80 000 namnunderskrifter som lämnades till skolminister Jan
Björklund. Inom delar av kristenheten har det suckats om kristofobiska Sverige,
på andra håll har det varnats för att sträva efter en ny kyrklig maktposition i
samhället. Och bredvid detta har bland annat humanister och ateister fört fram
sina åsikter, somliga med kraftig argumentation mot alla religiösa tendenser i
skolrelaterade verksamheter men även många som förespråkar att traditioner får
fortgå och att skola och kyrka hör samman vid exempelvis avslutningar. En
följetong som lär fortsätta under <st1:metricconverter productid="2013.”" w:st="on">2013.”</st1:metricconverter></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<st1:metricconverter productid="2013.”" w:st="on"></st1:metricconverter> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<st1:metricconverter productid="2013.”" w:st="on"></st1:metricconverter>Vi är några stycken som på olika sätt försökt resonera kring
de tolkningar som gjorts och också kritiserat den beröringsångest som finns
inför det religiösa. Jul och påsk är ju helt otänkbara utan sitt kristna
innehåll. Tillsammans med Lars Stjernkvist (S), Andreas Carlson (KD, Birgit
Friggebo (FP) och Staffan Danielsson (C) publicerades en text på DN Debatt om
detta. Vi skev bland annat:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
”När allt ska suddas ut i neutralitetens namn, riskerar vi
att gå miste om respekt för varandra och förståelsen för vår kultur.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Skolan ska inte ta ställning eller tvinga någon att utöva en
viss religion. Därom finns det en stor samsyn. Men det är inte samma sak som
att ta bort religiösa referenser. I vårt land finns det människor som tror och
de som inte tror alls. Vägen till förståelse är inte att sudda ut detta och
mötas i någon slags avskalad påstådd neutralitet. Tvärtom. Att säga tvärt nej
till religiösa uttryck, hur man nu ska göra det, är inte ett neutralt beslut.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Vi menar att vi snarare behöver mer kunskap om både
människors tro och de värderingar som format och formar vår kultur och vårt
samhälle. I Sverige är det knappast någon överraskning att kristendomen har
spelat en oerhört stor roll som förmedlare av dessa värderingar. Det finns
ingen motsättning mellan att bejaka detta arv samtidigt som även andra
religioner och traditioner uppmärksammas. Vi menar att den grundläggande frågan
inte på något sätt handlar om att ställa kristen tro eller tradition mot andra
trosinriktningar, utan istället handlar den grundläggande frågan om religionens
plats i det offentliga rummet. Anser vi att det är farligt att elever även i
skolan får ta del av kunskap om religioner och att kristendomen av framförallt
historiska skäl får ett större utrymme, eller tycker vi istället att detta är
något som kan berika våra elever?</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
När man besöker exempelvis ett adventsfirande och sjunger en
välkänd psalm går det inte att ta bort innehållet. Vi menar att elever i skolan
utsätts för olika former av påverkan varje dag. Skolans uppgift är att förmedla
kunskap och fakta. Lika viktigt är också att bidra till att elever utvecklar
ett kritiskt tänkande, men också tolerans och förståelse för att vi tycker och
tror olika.”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Hela artikeln i Dagen om tio stora händelser under 2012
finns här:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="http://www.dagen.se/nyheter/tio-viktiga-handelser-for-svensk-kristenhet/">http://www.dagen.se/nyheter/tio-viktiga-handelser-for-svensk-kristenhet/</a></div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-82265016845845509342013-01-08T00:56:00.000-08:002013-01-08T00:56:30.597-08:00Presstöd och pressdöd<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
I USA har det under de senaste tio åren flitigt talats om
tidningsdöd. Avisor går i graven. Material flyttas från tryckta publikationer
till nätet. En klassisk tidskrift som Newsweek går inte längre att köpa i
kiosken. Litet yrvaket tycks den debatten nu kommit även till Sverige.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
För 30-40 år sedan var det inte helt ovanligt att större
orter hade både en dominerande tidning och någon eller några konkurrenter. De
flesta andratidningar har nu försvunnit eller köpts av den dominerande aktören.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Som ett resultat av den första stora ”pressdöden” började
det laboreras med presstöd i Sverige. I dag en budgetpost på drygt 500 miljoner
kronor. Och trots de rätt omfattande resurser som pumpas in i branschen
fortsätter liemannen sin tur på landets redaktioner. I den mån det inte handlar
om total nedläggning stängs lokalredaktioner eller dras det ned på
ambitionerna.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Allt för sällan uppmärksammas hur presstödet snedvridit
konkurrensen. Och det samtidigt som den existerande reklamskatten är en
ekonomisk börda för de tidningar som faktiskt lyckas dra in annonser. Risken är
stor att dagens ordning leder till ytterligare urholkning som gör att
papperstidningarnas dagar kan vara räknade. Med färre relevanta texter och
gedigna analyser minskar anledningen att lägga ned en slant på prenumeration
eller styckeköp. Istället går det ju att leta information och enklare telegram
på nätet.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Allt detta konstaterat med sorg då jag själv verkligen
föredrar pappersversionen framför det nätet erbjuder. Det är något speciellt
med att kunna bläddra i tidningen, känna doften av papper och trycksvärta.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
För någon dag sedan skrev kulturministern att presstödet
måste förändras. Hon hävdade med rätta att det inte kan vara statens uppgift
att hålla vissa mediekoncerner under armarna. Tillsammans med kollegan Mats
Johansson, tidigare politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, utvecklade vi
resonemangen på DN Debatt. Bland annat skrev vi:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
”Även på lägre nivå är driftstödet snedvridande; det är dess
syfte, att gynna vissa producenter på andras bekostnad. Det är ett selektivt
statsstöd på politiska grunder, vilket är extra känsligt på mediefrihetens
område. Därför borde det successivt avskaffas, som vi föreslog på denna plats
2007 som ledamöter av riksdagens kulturutskott och var nära att vinna gehör för
i alliansens dåvarande mediegrupp, vad gällde storstadsstödet, innan
framgångsrik lobbying stoppade en radikal reformering.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
En mandatperiod senare fortsätter läsare och annonsörer att
göra andra val än den politiska majoriteten önskar; andelen av den vuxna
befolkningen som dagligen säger sig läsa en betald morgontidning har minskat
från tre fjärdedelar till två tredjedelar. Av de ’andratidningar’ som
presstödet skulle rädda finns få kvar i egen regi; på de flesta orter har
konkurrenten eller annan koncern tagit över ägandet. Huvudskälet för stödet –
att ’rädda’ den socialdemokratiska pressen – har alltså bortfallit.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Ändå fortsätter stödet att betalas ut som förr, mer än en
halv miljard om året, även till vinstgivande bolag. Mindre observerat, dolt
bakom mångfaldskulissen, är det faktum att av de nu cirka 90 tidningar som får
driftstöd är något dussin mer eller mindre partinära organ, minoritetsblad
eller rena försörjningsprojekt med ringa spridning. Om dessa titlar inte kan
överleva på egen hand som nätpublikationer borde de under presstödets fortsatta
avvecklingsfas kunna hänvisas till andra stödformer som t ex partistödet,
regionalpolitiska satsningar eller kulturrådets tidskriftsstöd.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
En minskning av kostnaderna för ett ineffektivt stödsystem
skulle kunna finansiera den mest angelägna reformen på området, att avskaffa
den extra beskattning på dagstidningar som reklamskatten innebär. Sedan 2002
har riksdagen varit enig om att hela reklamskatten ska avvecklas. Att ta bort
en snedvridande skatt är inte detsamma som bygga på stödet utan ett sätt att
krympa systemet eftersom stödbeloppet kunde minskas med motsvarande summa.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
I väntan på att det ekonomiska läget infinner sig för att
avskaffa hela reklamskatten vore det rimligt att i en utsatt situation för
dagspressen åtminstone lindra dess extra börda genom att ta bort en
kontraproduktiv beskattning som styr annonsintäkter bort från tidningar till
obeskattad reklam i kommersiell tv, radio och på nätet. Det är inte möjligt att
förstå samhällsnyttan av ett system som gör att organ som Dagens Nyheter och
Svenska Dagbladet, ledande sociala medier, ska betala tiotals miljoner om året
i extra skatt medan intäkterna i asociala hatmedier på nätet är skattebefriade.
De uppåt hundra miljoner kronor per år som trettiotalet betalande tidningar
levererar till finansiering av presstödet är en liten peng i statskassan men
stora pengar för de redaktioner över hela landet som nu skär bort tjänst efter
tjänst, långt utöver normal rationalisering.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Dagspressens nuvarande kris är strukturell, inte
konjunkturell. Den har förvärrats av statliga regleringar och beskattning, men
också av ägarna själva. Huvudproblemet är inte läsarnas flykt från mediet utan
att betalarna har styrts bort från huvudprodukten - den betalda
papperstidningen – genom utgivarnas strategiska val att skänka bort innehållet
på nätet. Så mycket var det alltså värt; inte undra på att prenumeranter och
annonsörer drog sina slutsatser och gjorde rationella val, bort från
papperstidningen. Att annonspengarna flyttar till obeskattade medier har
bidragit till papperstidningarnas kvalitetsförluster; nätjournalistiken har
sina förtjänster men kan inte ersätta en djupare nyhetsförmedling och
samhällsanalys.”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Hela vår artikel på DN Debatt finns här:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<a href="http://www.dn.se/debatt/presstodet-har-gjort-sitt-och-bor-avskaffas">http://www.dn.se/debatt/presstodet-har-gjort-sitt-och-bor-avskaffas</a></div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-72638452719941650872012-12-05T08:45:00.000-08:002012-12-05T08:45:13.432-08:00Vikten av att göra upp<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Sedan ett par år finns det en myndighet i Karlstad, Sadev,
som har till uppgift att granska och följa upp det svenska biståndet. Kritik
har riktats mot organisationen. I en rätt skarp rapport från Statskontoret
visas på innehållsmässiga svagheter. De senaste åren har det sällan i media
eller i den politiska debatten hänvisats till Sadev. Regeringen har inte en
enda gång sedan 2006 angett det som källa. Med tanke på att svenskt bistånd
allt som allt handlar om bortåt 40 miljarder är ju bra utvärdering både viktigt
och angeläget. Bara en enkel jämförelse: Sedan något år tillbaka genomför
Riksrevisionen en fördjupad granskning av det svenska försvaret. Och ofta
hänvisas både i samtalen partierna emellan som i media till rapporter och
dragna slutsatser. Bra granskning är ibland som tandläkaren. Det kan väcka
visst obehag men är av stor vikt. Och dras det slutsatser och genomförs
revideringar baserade på fakta kan ju reella förbättringar uppnås till glädje
både för själva funktionen (försvar, bistånd eller vad det kan vara) som för
skattebetalarna.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Som nybliven ordförande i Utrikesutskottet för drygt två
veckor sedan möttes jag av risken att fyra partier (S, V, MP och SD) skulle
förenas i ett blankt krav att behålla Sadev. Efter genomläsning av andra
partiers motioner och samtal med kloka socialdemokrater förstod jag dock att
det även där finns ett starkt intresse av bra granskningar och utvärderingar
inom biståndsområdet. Och att en mer fristående, rent av oberoende, ordning
inte sågs som något problem. Istället fanns en oro för att förändringar kan
leda till tidsspill och därmed att viktigt underlag för beslutsfattande går
förlorat. Statskontorets formuleringar om påstådda svårigheter att rekrytera
kompetenta medarbetare i Karlstad stack också i ögonen. Det sista är ju full
begripligt för alla som bor utanför de stora städerna. Kompetens och kvalitet
behöver i sig inte vara en funktion av ort.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Inom områden som utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken
tycker jag att det är bra ifall det går att uppnå en samsyn i viktiga
sakfrågor. Att biståndet, och utvärderingen av den, skall göras beroende av SD
ger i alla fall mig olustkänslor.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Jag tog kontakt med den ansvarige socialdemokraten Kenneth G
Forslund och gav honom både mina bästa som sämsta argument. Han lyssnade. Och
därefter kunde vi börja växla tankar och åsikter med varandra på ett mycket
konstruktivt och respektfullt sätt. Under några dagar kunde en gemensam
sjupartiuppfattning mejslas fram. Vid riksdagsdebatten kom Carina Hägg (S) att
kalla detta agerande ”heroiskt”. Som ny utrikesutskottsordförande uppskattar
jag mycket socialdemokraternas och Kenneth G Forslunds lugna och kunniga hållning.
Det lovar gott för framtiden. Jag har rent av fått en synpunkt från en
journalist som bevakat ärendet att det är ganska ovanligt att S- och
M-företrädare berömmer varandra. Men jag tycker att politik inte bara ska
handla om att framhäva konflikterna utan även det som berör.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
För mig är det självklart att efter riksdagens beslut bjuda
in statsrådet Gunilla Carlsson till utrikesutskottet för att omedelbart säkra
möjligheterna till dialog och att låta henne lyssna på kloka påpekanden.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;">Den sjupartiöverenskommelse vi
formade oss bakom kom att ha följande lydelse:</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span><span style="color: black;">”Det har konstaterats brister i
utvärderingen av svensk biståndspolitik och det finns en samsyn i utrikesutskottet
kring behovet av reformering av utvärderingen av svenskt bistånd. Regeringen
förbereder en omstrukturering från Sadev till en ny och mer ändamålsenlig
utvärderingsfunktion. Utrikesutskottet är angeläget om att regeringen skyndsamt
återkommer till riksdagen för samråd om den nya utvärderingsfunktionen.
Utskottet fäster särskild vikt vid att övergången från Sadev till ny verksamhet
sker överlappande och att det inte uppstår något glapp i
utvärderingsverksamheten.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span><span style="color: black;">I utvärderingen av Sadev har bl.a
bland annat möjligheten att rekrytera kompetent personal i Karlstad
ifrågasatts. Utskottet delar inte uppfattningen om rekryteringssvårigheter utan
vill tvärtom peka på att det runt om i hela landet finns kompetens att tillgå.
Karlstad ligger dessutom geografiskt väl placerat för att verksamheten ska
kunna knyta till sig forskningskompetens både från Sverige och våra nordiska
grannländer. Därmed utesluts inte möjligheten för att en framtida verksamhet
under rätt förutsättningar skulle kunna förläggas till Karlstad<b>.</b></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span><span style="color: black;">Det är av stor vikt att det finns
en fristående utvärderingsfunktion av god kvalitet. En bred politisk majoritet
anser att det är angeläget med utvärdering av biståndets genomförande och
långsiktiga effekter och att utvärderingsverksamheten svarar mot behovet av
kvalitativt och relevant beslutsunderlag. Utskottet förutsätter att processen
kring utformningen av en ny utvärderingsverksamhet ska vara transparent och att
detta resulterar i en bred politisk enighet kring den framtida verksamhetsutformningen.
Av yttersta vikt är även att funktionen har ett högt mått av fristående och
självständighet.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;"></span><span style="color: black;">Utskottet förordar att det anslag
som i budgetpropositionen benämns Avveckling av institutet för utvärdering av
internationellt utvecklingssamarbete ersätts av ett anslag med benämningen
Utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete. Anslaget ska användas för
utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete och får utöver detta
användas för omstrukturering av den befintliga utvärderingsmyndigheten.”</span></div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-74225613529960219142012-11-03T06:56:00.000-07:002012-11-03T06:56:03.978-07:00Nordbor i New York<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
På fredagen kom beskedet om att New York maraton ställs in.
Endast med två dygns varsel. Förberedelser var redan vidtagna. Löpare hade med
flyg kommit från andra länder. Och några hade 48 timmar före med hjälp av
sovsäckar och annan utrustning tagit bra platser i besittning längs vägen för
att kunna följa detta evenemang. Borgmästare Bloomberg har kritiserats för senfärdigheten
med att fatta beslutet men många stödjer det han kommit fram till. Det går helt
enkelt inte att ha ett maraton i en stad där det finns delar som fortfarande
efter fem-sex dygn sedan orkanen Sandy saknar el, vatten och fungerande
sanitet. I Sverige och Europa kanske man inte fullt ut förstått kraften i det
som drabbat den amerikanska östkusten. Hemska bilder på krossade hus och
sanddränkta gator har visats från New Jersey. Och dödssiffran har stadigt
tickat uppåt och ligger nu senast på över 70 människoliv. Men allt detta kan
lätt bli endast siffror och bakgrundsbrus. För människorna i New York är det på
riktigt. Fortfarande är det, när 39:e gatan på den östra sidan passeras nedåt
mot finansdistriktet, Chinatown och Little Italy, kolsvart kvälls- och
nattetid. Känslan av ett Öst- och Västberlin är påtaglig.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Media har helt naturligt de senaste dagarna i mycket stor
utsträckning dominerats av orkanens härjningar. Politiken har fått maka på sig.
Presidentvalet ser ut att bli en mycket jämn kamp även om Barack Obama har ett
visst försprång. Hans problem att bli omvald säger något om missnöjet med hans
första fyra år. Det som borde ha varit en promenadseger har visat sig bli en
både svettig och vansklig vandring. Samtidigt är det fascinerande och se att
nästan inget av den offentliga miljön i centrala New York präglas av
valspurten. Här finns inga affischer. Det delas inte ut några flygblad. Ledande
politiker dyker inte upp på torgmöten. För någon dag sedan såg jag den första
försäljaren av kampanjmärken. Han arbetade för Obama men redan efter en stund
pågick ett engagerat samtal inlett av en Romney-anhängare. Nu är det ju inte
heller endast presidentval utan alla ledamöter av representanthuset, ett antal
senats- och guvernörsposter står också på spel. Det märks däremot i media med
många betalda inslag och annonser. Dessvärre alltför ofta genom att en person
förklarar varför man inte ska rösta på en annan kandidat!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Även om skolor och en del offentliga inrättningar hållit
stängt under hela veckan börjar livet sakta återgå till det normala. Folk
lyckas ta sig in till city från ytterområdena och därmed börjar kassapersonal,
servitriser och vakter finnas på plats så att butiker och kontor kan öppna.
Även om det inte varit några formella möten i FN så har personer funnits på
plats både i huvudbyggnaden som i de olika underorganen runt omkring. En knapp
timmes träff blev det med biträdande generalsekreterare Jan Eliasson som tog
emot i sitt tjänsterum med storståtlig utsikt. Han redogjorde engagerat för
sitt arbete, inte minst hur utvecklingsfrågorna ska drivas på och rent av
förstärkas efter de så kallade millenniemålen. Han berättade också om det
bekymmersamma läget i Mali. Ett land med stora problem och extremistiska
grupper som drivit folk på flykt. En inte alldeles orimlig bedömning är att
detta land under mitten och slutet av november kommer att uppmärksammas mer i
media. Jan Eliasson har ju under lång tid tjänat FN, tidigare som svensk
ambassadör men också ordförande i generalförsamlingen. Han fullföljer en stolt
tradition. Runt FN i New York finns det statyer, platser och namn som alla påminner
om ett par andra svenskar: Dag Hammarskjöld, Raoul Wallenberg och Folke
Bernadotte.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Sverige är ett litet land med sina drygt nio miljoner
invånare i en värld som befolkas av sju miljarder. Men i kraft av kompetens och
engagemang går det att få inflytande. Ifråga om bistånd och pengar till
utveckling i andra länder är vi snarast en stormakt. Överallt beröms vårt lands
agerande. Och många gånger finns Sverige i topp sida vid sida med ett eller
flera andra nordiska grannar. I New York är det mycket tydligt att alla arbetar
för ett gemensamt nordiskt avtryck. Det är glädjande. Det finns en förtrolighet
ifråga om vilka ärenden som ska drivas och en otvungen vilja att backa upp
varandra. Ibland förs kritik fram mot att nordiskt samarbete skulle vara
förlegat. Tvärtom! Den internationella arenan visar styrkan och effektiviteten.
För mig som verkat inom Nordiska rådet under ett par år var det också kul att
på en mottagning hos den norska ambassadören träffa kolleger från stortinget
som jag mött i andra sammanhang. Det är små trådar likt dessa som binder samman
och håller ihop! Resten av Norden var också mycket aktiv för att backa upp
Finland då landet för en tid sedan kandiderade till en av de tio roterande
platserna i säkerhetsrådet. Tyvärr misslyckades det. Nu ställer alla andra upp
för Sverige som kandiderar till rådet för mänskliga rättigheter. I FN närmast
köps och säljs det röster. Det handlar inte bara om att vara ett land med
tydlig profil utan ännu viktigare är det att forma politiska allianser. De
flesta nordbor går omkring med sina FN-passerkort dinglande runt halsen i
synliga gula band som berättar att Sverige vill in i MR-rådet.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Utöver det självklara i att verka inom den nordiska familjen
deltar Sverige också i EU-samarbetet de 27 medlemsländerna emellan.
Återkommande sammankomster koordinerar arbetet. Från Bryssels sida finns en
viss frustration över att EU som sådant inte direkt kan ges röst och företräde
i FN-systemet utan att det måste göras via något av de enskilda länderna. Vid
träff med EUs ambassadör i New York gavs jag också möjlighet att ta upp frågan
om den fängslade journalisten Dawit Isaak. Kan mer göras gentemot Eritrea här
på plats? Han lovade att sätta sig in ytterligare i ärendet och se vilka fler
kanaler som kan användas. Jag underströk att detta är en parti- och
blocköverskridande fråga i riksdagen och att för Sverige är det oerhört viktigt
att markera för yttrande- och mediefrihet: Journalister ska inte sitta i
fängelse de ska sitta på en redaktion!</div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-59341185037654880002012-10-30T14:37:00.001-07:002012-10-30T14:37:52.782-07:00Frankenstorm på Manhattan<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Det talas om den värsta stormen sedan 1930-talet. New York
och stora delar av den amerikanska östkusten är drabbat, rent av hemsökt. Hus
har krossats av vågor, andra har brunnit ned då gasledningar brutits av och
vägar har översvämmats. Flera miljoner antas vara utan elektricitet och
hundratusentals evakuerade. Kostnaderna för skadorna beräknas till väldiga
belopp.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Från 21:a våningen hade jag möjlighet att från 39:e gatan se
ut över andra-, tredje- och femte avenyn då Sandy drog fram på måndagskvällen.
Vid 20.30 , lokal tid, blinkade lampor och tv-apparaten till. Sedan blev allt
svart. Och har så förblivit ett dygn senare.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
I dagar har varnats för vindarna. Media har fyndigt döpt om
det hela till Frankenstorm. Olika vädersystem har krockat med varandra och skapat
något extraordinärt. Måndagen pekades ut som då allt skulle hända. Men tiden
för att New York skulle drabbas sköts hela tiden fram. Under tiden hann folk
handla vatten och mat. Det bunkrades. Och aldrig har väl så många doftljus och
vanliga stearinljus sålts, liksom ficklampor och cigarettändare!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Själv promenerade jag runt både på för- som eftermiddagen.
Och lite kusligt var det då affärer och restauranger höll stängt eller stängdes
tidigare än vanligt. För att vara måndag var kommersen låg. Redan på söndagen
vid 19-tiden hade tunnelbanan stängt och de sista bussarna slutade gå vid 21.
Alla offentliga inrättningar, skolor och bibliotek hade stängt på måndagen.
Medan folk höll andan började Sandy blåsa på! Redan på morgonen då jag besökte
Sveriges FN-representation på 48:e våningen kunde det genom knakande och
brakande i byggnaden förstås att vindarna började få sitt grepp över Manhattan.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Vindstyrkan lär på sina håll ha varit motsvarande dubbelt
det Gudrun åstadkom i Skåne för ett par år sedan! Och det var allvarligt för
oss som upplevde det!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
På tisdag morgon tog jag en tre timmar lång promenad från
mellersta Manhattan mot de nedre delarna och sedan tillbaka. Av och till sågs
stängda gator på grund av nedfallna träd. På många håll större grenar. Butiksskyltar
låg på marken och affärsställ hade förvandlats till förvridet metallskrot. Ju
närmare man kom Wall Street och Battery Park, där flodvågor slagit in under
natten, märktes spåren av kraftiga vindar och mycket vatten. Efter sju-åtta på
morgonen började folk våga sig ut för att titta på nattens förödelse. Den
berömde skulpturen av en adrenalinstinn tjur, i närheten av de finansiella
kvarteren, som vanligtvis brukar vara svår att fotografera på grund av alla
turister och besökare stod nu närmast ensam fångad i sitt frysta ögonblick av
styrka och virilitet. På sitt sätt en symbol för hela staden - vanligtvis
vibrerande av händelse, kraft och passion och nu så försvagad av orkanen.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Myndigheterna har vidtagit sina mått och steg. Redan på
söndagen avbröts det mesta av den offentliga verksamheten. Så även exempelvis
föreställningarna på Broadway. Tanken med att begränsa kollektivtrafiken var
också att försöka få människor att stanna i sina egna hemkvarter och minska
rörelserna i centrum. Från både borgmästaren och guvernören kom allvarsord om
att de som inte följde order i den vänliga rekommendationens form av utrymning
och evakuering riskerade inte bara sina egna liv utan också andras.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Med hela nedre Manhattan svart och nedsläckt samt både
kraftigt regn och otrevliga kastvindar såg man på tisdagsmorgonen den
fladdrande blicken hos många New York-bor på jakten efter dagens första kaffe.
Starbucks och andra populära kedjor höll stängt. Men en och annan liten
butiksägare såg en marknad att via gasspis fixa kaffe och bre mackor till. Förvånansvärt
inga överpriser – få som försökte att missbruka eller överutnyttja den tuffa
situationen utan istället en marknad som uppstår då några vill och försöker där
andra struntar i eller misslyckas.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Dagar som dessa visar sig USA, i likhet med andra länder
under liknande svåra lägen, både från sin bästa som sämsta sida. Det finns en
vilja att hjälpas åt. Ett delat ansvar betonas. Samtidigt så är den service man
betalar för fungerande så länge kunden har dollar i handen eller en reservation
som går igenom. Den utan behandlas med samma brist på charm som någonsin den
som fastnat i 70-talets ryska servicesamhälle!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Något det just nu spekuleras en hel del kring är hur Sandy
kommer att påverka presidentvalet. Barack Obama har ställt in möten. Båda
kandidaterna har också fått avblåsa (om uttrycket tillåts) möten i Virginia som
ses som en av nyckelstaterna med jämnt läge i opinionen. Tillsammans har Obama
och Romney satsat cirka motsvarande två miljarder dollar (14 miljarder kronor)
på kampanjandet och nu kan det hela under de sista dagarna avgöras av hur de
båda uppträder och vad man säger och gör i efterspelet till den värsta orkanen
på mannaminne i USA! Allmänt spekuleras det i att ett fast hanterandet av
situationen från Vita husets sida kommer att gynna den sittande presidenten.
Men Romney har inte varit sen att ordna insamlingar till förmån för de
drabbade.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Carola sjöng en gång om en stormvind: För egen del är det i
New York högst påtagligt och närvarande!</div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-68895344059371114012012-10-21T04:24:00.000-07:002012-10-21T04:24:51.879-07:00Om exportkontrollen av krigsmateriel<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Svensk export av försvarsmateriel är något som berör. Det
finns starka åsikter. Inte minst mot bakgrund av de uppgifter om möjliga
vapenaffärer med Saudiarabien som det rapporterats mycket om under 2012. Riksdagen
har också begärt att frågan om exportkontroll ska ses över. Regeringen har sedan
en längre tid meddelat att en utredning ska tillsättas, i dagarna blev det
klart att jag ska leda den som ordförande.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Jag ser framför mig ett omfattande arbete. I direktiven
räknas inte endast upp exportkontrollen som sådan utan dessutom en mängd
kringuppdrag. Redan någon dag efter det formella beslutet om gruppens
sammansättning, som fattades av handelsminister Ewa Björling på regeringens
vägnar, kallade jag till ett första möte för att snabbt nu få igång
arbetsprocesser.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Jag tror på värdet av stor öppenhet och nyfikenhet inför
alla de frågor och olika dimensioner som kan lyftas fram. Det är nödvändigt att
skapa möjligheter för företrädare för det civila samhället, kyrkor, fack och
näringsliv att framföra sina tankar till utredningen. Debatten visar ju på
mångas engagemang och då är det viktigt att deras aspekter och tankar också kan
nå ledamöterna. Till det kommer att frågeställningarna om viktiga begrepp som
exempelvis demokrati-diktatur men också vårt lands utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitiska intressen kräver kvalificerade dragningar, inte minst det
tidigare förutsätter kontakt med universitet och folkrättsexperter.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Statsrådet Ewa Björling konstaterade med anledning av att
utredningens arbete nu startatar: ”Det kommer att handla om både utrikes- och
säkerhetspolitiska intressen som mänskliga rättigheter. Alla argument ska
prövas och diskuteras med eftertänksamhet”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Övriga ledamöter är en garanti för bredd, djup och
engagemang. Det finns starka företrädare vana vid god argumentering men
förhoppningsvis också att lyssna. De två övriga moderaterna är Jessica Polfjärd
och Ulrik Nilsson. Från S sitter Urban Ahlin, Anna-Lena Sörenson och Lars
Johansson. Allan Widman (FP), Kerstin Lundgren (C), Désirée Pethrus (KD), Bodil
Ceballos (MP), Lars Ohly (V) och Mikael Jansson (SD).</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
I de direktiv som regeringen ställde sig bakom i juni görs
en uppdelning mellan vad kommittén ”särskilt” ska titta på respektive det den ”vidare”
kan göra:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
”Kommittén ska särskilt</div>
<br />
<ul style="margin-top: 0cm;" type="disc">
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">utreda
den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring
den. Det huvudsakliga syftet med utredningen är att lämna förslag till ny
krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot
icke-demokratiska stater,</li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">föreslå
de överväganden som lämpligen bör göras för att fastställa om ett land är
en icke-demokrati och som bör ligga till grund för den tillståndsprövning
som görs när det gäller utförsel av krigsmateriel ur Sverige samt
analysera hur dessa överväganden kan genomföras i den svenska exportkontrollen
av krigsmateriel,</li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">utreda
på vilket sätt en skärpning ska göras av exportkontrollen av
krigsmateriel, gentemot icke-demokratier. Kommittén ska därvid lämna
förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som behövs för en
sådan skärpning,</li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">pröva
vad som i framtiden bör betraktas som följdleveranser och vilka regler som
bör gälla för dessa, mot bakgrund av utredningens övergripande syfte.
Konsekvenserna ska analyseras. De förändringar som kommittén föreslår ska
inte få retroaktiv verkan. Nuvarande regelverk och praxis måste alltså
tillämpas på följdleveranser avseende export som godkänts innan ny
lagstiftning trätt i kraft,</li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">undersöka
och kartlägga andra samarbetsländers – såsom de nordiska länderna,
Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och USA – exportkontrollsystem och
då särskilt deras exportkontroll av krigsmateriel gentemot
icke-demokratiska länder,</li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">utreda
konsekvenserna om exportkontrollen avseende krigsmateriel skärps gentemot
icke-demokratiska stater, t.ex. påverkan på Sveriges bredare bilaterala
relationer. </li>
</ul>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">
Vidare ska kommittén bl.a.</div>
<br />
<ul style="margin-top: 0cm;" type="disc">
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">analysera
och bedöma om krigsmateriellagstiftningen ska förändras i klarläggande
syfte. Om kommittén bedömer att krigsmateriellagstiftningen bör förändras
i klarläggande syfte ska kommittén lämna förslag till de författningsändringar
som anses nödvändiga,</li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">utreda
lämpligheten av att införa administrativa sanktionsavgifter i
krigsmateriellagstiftningen och i lagstiftningen om kontroll av produkter
med dubbla användningsområden samt lämna förslag till de författningsändringar
som anses nödvändiga,</li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">utreda
möjligheten att öka öppenheten och transparensen inom den svenska exportkontrollen,
inklusive Exportkontrollrådet,</li>
<li class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-list: l0 level1 lfo1; tab-stops: list 36.0pt;">redovisa
hur den gemensamma ståndpunkten, de svenska riktlinjerna för
krigsmaterielexport och Sveriges politik för global utveckling omvandlats
i praxis och om denna förändrats över tid.”</li>
</ul>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-83362625043015285952012-10-15T05:49:00.000-07:002012-10-15T05:49:08.185-07:00Från Asien till Europa via Nato<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Rätt snart utanför huvudstaden Tbilisi kan Kaukasus väldiga
snöhöljda bergstoppar skönjas. Det är mäktigt. Landskapet är starkt kuperat
vilket indikerar att det bakåt i tiden skänkt skydd men också i sina lägre
delar fungerat som transportleder. Rent geografiskt befinner sig Georgien i
Asien – mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Men det är på många sätt en del
av den västerländska kulturkretsen och tillsammans med Armenien ett av de
första länder att kristnas. Det är inte förvånande att en befolkning stolt över
sitt arv önskar visa upp kyrkor och kloster med mellan 1000 och 1500 år på
nacken. Ibland ger de nästan intryck av att de vill presentera bokstavligen
talat samtliga byggnader...<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Sedan tidigt 2000-tal har funnits en tydlig ambition att
närma sig väst. Få känner sig som en del av en asiatisk kulturkrets. Det mycket
speciella, närmast Indienliknande skriftspråket, fick behålls under decennierna
av Sovjetunionens dominans som redan ett par år efter 1917 stängde ett fönster
av demokrati och frihet som öppnats med utropad självständighet. Samhället har
tydligt demokratiserat även om det senaste parlamentsvalet i början av oktober
visar på ett starkt polariserat politiskt klimat.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
På väldigt kort tid ryckte nämligen multimiljardären
Ivanishvili fram som en samlande symbol för en brokig skara som utgjort
opposition till den sittande presidenten. Att förmögenheten byggts upp med
ryska pengar och att han kan beskrivas som oligark råder det inte någon större
tvekan om. Frågan är vad hans allians – Georgiens dröm – verkligen
representerar. Landets självklara ledare de senaste 7-8 åren, president
Saakashvili har slagit vakt om den västorienterade politiken. Illavarslande var
det då Ivanishvili direkt efter parlamentsvalet gav uttryck för att presidenten
borde avgå som konsekvens av resultatet. I dagarna har den tillträdande
regeringsalliansen uttryckt sig mer positivt om både EU som Nato. Saakashvili
har talat med Natos generalsekreterare och är inbjuden som huvudtalare till
senhöstens stormöte i den kretsen. För ett land som upplevt rysk aggression är
detta naturligtvis en avgörande fråga. Och Moskva har markerat sin syn att den
nya regeringen ska vara mer mjuk i förhållande till sin stora granne i norr som
att inse att Nato-medlemskap uppfattas som en provokation. Ytterst har Ryssland
ytterligare ett par hållhakar på Georgien då vissa delar av landet utropat
”självständighet” och människor där utrustats med pass från federationen –
Abchazien och Nordossetien.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Inte minst därför är det viktigt att Georgiens västvänliga
hållning besvaras positivt. Sverige har numera ambassad i landet. Och ett besök
visar att det mesta snarare påminner om Europa än Asien. Nato-orienteringen är
det som sedan ska leda till EU-medlemskap. Och nog har Georgien att göra i det
sällskapet!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Ett av de områden som det fokuserats på för att stimulera
ekonomin men också understryka den västliga dimensionen genom utbyte är
turismen. För närvarande handlar det om cirka två miljoner besökare utifrån som
kommer till detta land med strax över fyra miljoner medborgare. Det får sägas
vara en bra start. Och visst finns potential! 6000 vingårdar markerar att det
är ett gammalt vinodlande land. I Armenien finns berget Ararat som sägs vara
där Noak landade med sin ark. Och alla som kan sin Bellman vet att den gamle
gubben som första åtgärd såg till att plantera vin på marken. Kvaliteterna
lämnar dock tyvärr fortfarande en del att önska. I likhet med en del annan
produktion förstörd under sovjetisk tid handlar det om alldeles för mycket
sötma och för lite lagring på ekfat. Glada tullare överlämnar på flygplatsen en
liten flaska efter att ha stämplat i passet!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: "Times New Roman"; font-size: 12pt; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-language: SV;">Trafiken kan också beskrivas som besvärlig. Folk korsar motorvägarna
litet hur som helst. Det tutas och körs om på vad som kan beskrivas som ett
”oplanerat sätt”. På väg till en kyrka i bergen körde busschauffören förbi
samma vattenkraftverk från 1927. När det passerats i olika riktningar både fyra
och fem gånger ändrades strategi. Plötsligt befann sig fordonet på ett
vägavsnitt ovanför där trafiken tidigare flutit fram. En annan motorväg månne?
Men det verkade finnas risk för omfattande poliskontroller för alla bilar
blinkade med helljuset. Sedan blev det uppenbart att han helt enkelt körde emot
trafiken. I <st1:metricconverter productid="100 kilometer" w:st="on">100
kilometer</st1:metricconverter> i timmen. Han tvingades vända och köra med
trafikströmmen, inte mot den! Här kan möjligtvis mer göras för en mer
turistvänlig profil. Så är det även när det gäller den totala frånvaron av
postkontor. Det går helt enkelt inte att köpa frimärken. Det säljs vykort men
man får inte samtidigt erbjuda frimärken. Ingen saluför dessa. Till slut valde
jag att ta taxi till det postkontor som utlovades finnas. Chauffören ropade och
hojtade i sitt radiosystem. Det var alldeles uppenbart att ingen visste var det
fanns. En stund senare stannade han bilen och sa: Här är det. Jag vacklade ur,
gick in genom ett par väldiga portar för att upptäcka vad som var nedlagda och
nedsläckta lokaler. Fortfarande är frimärken i Tbilisi en förborgad hemlighet.</span></div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-7078348116618117392012-10-12T09:04:00.000-07:002012-10-12T09:04:58.568-07:00Mina motioner 2012<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
En gång om året, i början av varje riksmöte, öppnas under
några veckor en möjlighet för de 349 riksdagsledamöterna att väcka förslag inom
snart sagt alla tänkbara områden. Den allmänna motionsperioden uppfattas nog
som en lika tuff utmaning för handläggande tjänstemän som att den kan kittla
valda ledamöter till både genomtänkta förslag som rena hugskott. För 2012/13
handlar det om över 3000 olika förslag. När dessa lite mer noggrant gåtts
igenom visar sig rätt mycket vara upprepningar och dubbleringar av sådant som
tidigare skrivits och föreslagits. Några av Alliansens ledamöter har därför för
egen del bestämt att inte presentera en endaste egen text. De väljer att
påverka på andra sätt - och ärligt talat kan det också vara nog så effektivt.
Motioner kan dock även fungera rent opinionsbildande. Även i vetskap om att det
inte just nu blir som man önskar gäller det att nöta in argumenten så att inte
själva sakfrågan glöms bort. Gårdsförsäljning av alkohol är ett gott exempel!<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Inom moderaterna har vi dessutom en gemensamt antagen policy
som säger att man inte väcker motion i eget utskott. Som ledamot eller
ersättare finns helt andra möjligheter att komma till tals med ansvarigt
statsråd och statssekreterare än att behöva skriva till dem. För egen del
innebär det att jag för arbetsåret 2012/13 inte skrivit något om
försvarsfrågor. Inget heller om utrikespolitik då jag ska ta över som
ordförande i Utrikesutskottet från mitten av november.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Tidigare år har jag försökt finna vissa teman kring mina
motioner. Allt som oftast har det kretsat kring konstitutionella frågor som att
exempelvis minska antalet riksdagsledamöter eller stärka statschefens
ställning. Den här gången har det varit ett par saker kring ekonomi. Jag varnar
exempelvis för det skuldberg ett antal av landets kommuner och
landsting/regioner har framför sig. Har det inte gjorts några avsättningar
eller fonderingar är läget allvarligt för skattebetalarna. Bland annat skriver
jag:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
”Från en del håll kan det nämligen komma att hävdas att skattehöjningarna
eller neddragningar i servicen är oundvikliga för att parera de under ett antal
år tillfälligt ökade utbetalningar som måste göras. Skattehöjningar slår
hårdast mot dem med låga och medelstora inkomster, det slår mot pensionärer och
innebär risken för indragen privat konsumtion som är särskilt allvarligt i
lågkonjunktur. Försämrad service kan innebära att viktig verksamhet inom
äldreomsorgen, utbildningen, vården och för handikappade kan hotas.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Kommande år kan krav resas på stöd eller hjälp till kommuner
som har att brottas med kommande pensionsskulder. Ifall det handlar rent
ekonomiskt stöd eller ändrade regler måste stor hänsyn tas till att några
kommuner förutseende har försökt hantera detta medan andra struntat i
varningssignalerna. En orättvis ordning får inte skapas där den som skött sig
och agerat långsiktigt inte får någon fördel av detta medan den som agerat
kortsiktigt får hjälp. Staten borde därför redan nu tillsammans med exempelvis
en intresseorganisation som Sveriges kommuner och landsting (SKL) bistå med
någon form av ekonomisk genomlysning där pensionsskulden och kommande
utbetalningar för en kommande tioårsperiod gås igenom och möjliga intäkter,
avsättningar och avyttringar identifieras som möjligheter att hantera det läge
som uppkommer och därmed ett alternativ till ökat statligt stöd,
skattehöjningar samt att välfärdens kärna urholkas.”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Ifråga om pensionerna har jag också motionerat om att redan
avsatta medel bör säkras och inte användas till mer eller mindre vällovliga
politiska projekt. Rör inte pensionärernas pengar!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
”AP-fonderna uppges för närvarande ha ett samlat värde av
runt 870 miljarder kronor. Ytterst är det en buffert och ett samlat kapital för
att täcka nuvarande och framtida pensionsutbetalningar.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
En sådan stor och imponerande summa väcker naturligtvis
lystna blickar och intresse. I debatten har redan framförts tankar på att
AP-fondernas pengar kan användas till olika projekt, allt från bostadsbyggande
till klimatsatsningar. Varje enskild idé kan i sig vara vällovlig men riskerar
att snabbt erodera respekten för AP-fondernas grundläggande syfte. Har ett
undantag medgetts från principen att se till de kommande pensionärernas bästa
är risken stor att fler undantag också kommer att accepteras. Därmed riskerar
resurser att användas till annat än pensionsutbetalningar och som en
pensionsbuffert. Den enda begränsning som kan vara rimlig är att investeringar
och allokeringar sker inom ramen för ett etiskt ramverk.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det finns anledning att se över de rättsliga
förutsättningarna för att säkra att AP-fonderna inte brukas till annat än det
som i förlängningen är bra för de kommande pensionsutbetalningarna. För det kan
behövas ett uttryckligt stöd i lag att AP-fondernas pengar endast ska användas
för investeringar och allokeringar så att pensionärernas långsiktiga intressen
säkras.”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Några motioner blev det som även berör utbildningsområdet.
Mer retorik i skolan genom bättre lärarutbildning:</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="color: black;">”Retorik är ämnet som funnits väldigt länge. Inte minst
förknippas den med den klassiska bildningen symboliserad av Athén och sedan
rättsstat och demokrati i Rom. Retorik har i dagens svenska samhälle inte
riktigt den ställning och plats ämnet borde tillmätas.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="color: black;"></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="color: black;"></span><span style="color: black;">Eleverna ska ofta hålla i presentationer men får begränsad
möjlighet att träna på det. Enligt en undersökning som Utbildningsradion gjort
har var femte elev skolkat för att slippa hålla en redovisning inför klassen.
Ytterligare en femtedel har på allvar funderat på att skolka, enbart för att
slippa stå inför sina klasskamrater och prata. Det lär även finnas en
undersökning där svensken fick lista sina största rädslor. På första plats kom
att tala inför publik, på andra plats kom döden. Längre ner på listan kom
rädslan för att bli allvarligt sjuk.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="color: black;"></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="color: black;"></span><span style="color: black;">Rädslan är befogad, talaren ställs ensam inför en stor
grupp och man känner sig lätt avklädd och granskad. Ska eleverna slippa rädas
publika framträdanden måste de ges möjligheten att träna på retorik. Genom att
ha retorik som ett återkommande inslag på skolschemat får eleverna en naturlig
relation till att stå inför klassen och tala. Men också förstå ordens valörer
och vikten av ett levande och varierat språk.”</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="color: black;"></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="color: black;"></span><span style="color: black;">Och slutligen har jag i en motion skrivit ned det jag i
olika sammanhang efterlyst en längre tid, nämligen resurser för att seriöst
granska och följa upp Stasis verksamheter i Sverige under ett antal decennier.
Låt utomstående granskare försöka förstå och förklara det som hänt:</span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="color: black;"></span> </div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; mso-layout-grid-align: none;">
<span style="color: black;"></span>”I Sverige bedrivs ett projekt under professor Birgitta
Almgrens ledning där diktaturens mekanismer undersöks. Hon har under 2009 och
nu 2011 kommit ut med två genomarbetade böcker om den östtyska
säkerhetstjänsten Stasi i Sverige som visar på kontaktvägar och hur människor
inom en mängd samhällssektorer låtit sig påverkas. Inte minst skolan och
kulturen användes som DDR-statens spjutspetsar. Den senare volymen bygger på
uppgifter hon fått tillgång till efter en dom i regeringsrätten, dock med
kraftiga inskränkningar och begränsningar/…/</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Fri och oberoende forskning kan ta vid dit de rättsliga
processerna inte når. Ett forskningsprojekt borde initieras från
Utbildningsdepartementets sida där någon eller några institutioner tilldelas
resurser och ges i uppdrag att brett och förutsättningslöst granska
DDR-regimens förhållande och försök till påverkan i Sverige från 1950- 60-
talet fram till Berlinmurens fall.”</div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-92186520658697547102012-10-06T06:35:00.000-07:002012-10-06T06:35:56.587-07:00I Tiden att vara elak<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Tidskriften Tiden är ett klassiskt socialdemokratiskt
idéorgan. Det startades av partiets nestor Hjalmar Branting 1908. I den öppna
anda som nu och då kan prägla det svenska politiska samtalet har jag för mig
att till och med någon artikel av mig själv publicerats där. Att lyssna på och
läsa meningsmotståndare kan nämligen många gånger vara mer utvecklande än att
ta del av alster präglade av den helt övertygades distanslöshet. Med den nu
ganska omtalade nidbilden av kungaparet har denna anrika publikation passerat
många publicistiska gränsstationer på vägen ut i tankens dyiga träskmarker. Vad
värre är, det handlar knappast om ett tillfälligt misstag som chefredaktören
antytt i någon intervju utan snarare om en illasinnad medveten handling. Den
som vill kan nämligen köpa bilden som affisch för 200 spänn av Tiden.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Är det fel att satiriskt eller kritiskt kommentera kungen,
drottningen och det konstitutionella statsskick vi har i Sverige? Absolut inte!
Det är liksom ett av demokratins fundament att tillåta, rentav uppmuntra, en
fri och obunden debatt med media som väljer egna vägar. Lika litet är det
förkastligt att exempelvis skriva om S-ledares handel och vandel, om
fackföreningsrörelsen som stor sponsor av socialdemokraterna eller ens påminna
om hur det laborerades med löntagarfondssocialism endast 30 år bort i tiden.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Med stor frihet följer ändå ett personligt ansvar. Med
vilken respekt ska vi möta varandra? Och just sagda Tiden tillsammans med andra
S-röster i samhället brukar nogsamt påminna om hur den tidigare partiledaren
Mona Sahlin behandlades under Toblerone-affären eller för den delen Håkan
Juholt.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Att då presentera en bild (dessutom krängandes den kommersiellt
som affisch) föreställande kungen tillsammans med ett grabbgäng som käkar
pizzabitar tagna från en naken kvinnas kropp samtidigt som drottningen på knä
försöker städa bort ett hakkors från golvet kan knappast beskrivas som
intelligent eller roligt. Bilden lanseras som satir. Jag tillsammans med många
andra har svårt att se den komiska glimten. Däremot ser vi något annat som gör
oss rejält oroliga och ledsna: Elakheten!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Tiden väljer att publicera en bild enbart för att vara
taskig och gemen. Som de yrkesrepublikaner de flesta socialdemokrater är anses
kungafamiljen vara legitimt villebråd för förakt. En spottkopp. Det är precis
samma reaktion som ligger bakom vänsterfolkets vägran att sjunga kungssången i
samband med Riksdagens högtidliga öppnande. De är för fega att utmana den
starka folkopinion som är för dagens statsskick. Modet räcker inte längre än
till att de står tysta och surmulna när symbolen och den främste företrädaren
för landet Sverige hälsas välkommen till vårt parlament. Eller så kan de inte
texten och har missat att den finns längst bak i det programhäfte som delas ut…</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Därmed medverkar intelligenta socialdemokrater och Tiden
till ett förgrovat och elakt klimat. För om man får behandla kungen och
drottningen hur som helst borde ju toleranströskeln vara ännu högre ifall någon
önskar vara taskig mot något så prosaiskt som en partiledare eller
fackföreningsfolk!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Av och till brukar annars just socialdemokrater vara
hyperkänsliga då politiker och deras villkor kritiskt granskas och beskrivs.
Men att göra narr av landets främsta symboler är samtidigt inget problem.
Ibland är det faktiskt bra att försöka se sig själv med den andras ögon!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Till Tidens övergrepp med bilden kan även adderas den rubrik
som satts: ”Om detta må vi berätta.” Dels är det en markering att det finns
något att säga utöver illvilligt skvaller. Och dels är det en omskrivning av
det arbete som inleddes under Göran Perssons tid som statsminister att faktiskt
öka kunskaperna och insikterna om nazitidens grymheter: ”Om detta må ni
berätta”. Utöver att Tiden väljer att vara elak är detta också en trivialisering
och relativisering som i grunden är lika anmärkningsvärd som beklaglig. För
egen del kommer det att ta lång tid innan jag åter tar den här tidskriften på
allvar. Men det kanske var på tiden?</div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-79409194524675378242012-09-22T07:26:00.001-07:002012-09-22T07:26:52.541-07:00Blogg om twitter<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Ord kan vara korta. Meningar rappa. Efter att ha livnärt mig
på att skriva och använda olika formuleringar sedan 1988 delar jag Winston
Churchills åsikt om att ju mindre du har att säga i tid desto mer kräver det
förberedelser. Det spontana ska vara det väl inövade…<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det finns nog anledning för en del twittrare att fundera
kring detta. För någon dag sedan skrev S-riksdagsledamoten Elin Lundgren under
den pågående budgetdebatten: ”Mer tysk arbetsmarknad vill Borg ha. Arbeit macht
frei.”</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Att hon sedan snabbt försökte städa bort sitt famösa inlägg och
sedan oförblommerat be om ursäkt mildrade kanske skadan men kunde inte
reversera det redan sagda. Visst går det att peka ett kritiskt finger mot
henne. På samma sätt som socialdemokraterna med rätta, men heller inte utan
partiegoistiska skäl, vände sig mot en moderat som anklagade en ledande
S-företrädare för att vara ”klappturk”.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Av detta finns det faktiskt massor att lära sig. För det
första att alla ledande partimänniskor kan begå fel och göra övertramp. Då kan
det, trots allt, vara bra med en förlåtande om än inte accepterande attityd.
Inte för att mildra det sagda eller markera förståelse för det fördomsfulla
utan för att synliggöra insikten om människans bräcklighet. Jag känner inte
Elin Lundgren, men det vore tråkigt om hennes politiska framtid stupade på
detta på samma sätt som jag tycker det är rimligt att den moderate twittraren
också kan ges en ny chans. Det finns en fara ifall svensk politik endast kommer
att handla om att leta reda på vad fel andra sagt eller skrivit snarare än att
själv försöka bidra med något begåvat.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Både uttrycket ”klappturken” som ”Arbeit macht frei”
markerar dock att det finns cementerade uppfattningar. Något liknande har också
internationellt diskuterats efter ett omslag på Newsweek som uppfattas beskriva
alla muslimer som ”jihadister”. Det finns skäl att nyansera och moderera.
Fördomsfullhetens träsk är farligt och stinkande.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Ytterst handlar det om förkärleken för kollektiva
egenskaper. Människor tillskrivs positioner de antas inta endast därför att de
ses representera något. Samtidens politiska samtal är fullt av sådana exempel,
tänk bara på Gudrun Schyman och hennes beskrivning av män!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Extra trist är Elin Lundgrens kommentar med tanke på att
dagens Tyskland på många sätt sedan andra världskriget gjort uppriktiga och
storartade insatser för att lyfta fram och vända sig mot de övergrepp och vidrigheter
Hitlers rike gjorde sig skyldigt till. Inte minst Västtyskland har försökt göra
upp med sin historia medan dåvarande kommunistiska DDR hade ett mer osunt
förhållande till det förgångna där onekligen övergången mellan
säkerhetstjänsterna Gestapo och Stasi var mer än flytande.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Det är synnerligen svårt att se något i dagens
Förbundsrepubliken Tyskland som gör det rimligt att skriva om ”Arbeit macht
frei” (hämtat från ingångsporten till ett av Förintelselägren). Tvärtom är
Tyskland i dag Sveriges viktigaste handelsland. En nation med vilket vi har ett
nära utbyte och är en viktig EU-allierad. Om Norden och de tre baltiska republikerna
är våra självklara samarbetspartners kan även ytterligare några länder adderas
till denna krets. I allt väsentligt de som tillhör den Nordeuropeiska
tillväxtkorridoren. Däremot kan det nog vara så att vi i Sverige inte rätt
förstår hur stort och inflytelserikt Tyskland är idag och vilka fördelar vi har
av våra goda och nära förbindelser. Elin Lundgrens rader visar i blixtbelysning
vikten av att vi lär oss mer!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
S-ledamoten ger trist nog uttryck för den syn som kan finnas
hos många svenskar. Dessutom visar hon det vanskliga i snabba och rappa
kommentarer. Det övertänkta är att föredra. Allra helst om det ska uttryckas
kort och kärnfullt. Där finns en stor fördel mellan den mer ordrika bloggen och
dess karga kusin twitter. Ibland kan de många orden behövas för att nyansera.
Det gäller inte minst när andra människor, kulturer, religioner och länder ska
beskrivas. Det råa gapflabbet fastnar i halsen när insikten kommer att det på
andra sidan finns en sårad eller förnärmad människa. Inte en del utav ett
kollektiv utan en alldeles enskild vanlig individ!</div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-50266545401210165852012-09-17T23:40:00.000-07:002012-09-17T23:40:20.819-07:00Japaner, japaner...<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
De senaste dagarna har förhållandet mellan Japan och Kina
märkbart försämrats. Det finns en rad tvister om vilket land som har överhöghet
över ett antal öar, kobbar och klippor i Sydkinesiska sjön. Ytterst handlar det
om kontroll över viktiga handelsvägar men också möjligheterna att nyttja de
resurser som finns på och under havsbotten i form av exempelvis olja och gas.
Det som vid ett enkelt påseende kan verka vara en bagatellartad tvist är djupt
allvarligt. Till det kan adderas ytterligare en dimension i form av historiska
oförrätter från 1920-, 30- och 40-talet då Japan koloniserade delar av Asien
och var axelmakt med Hitlers tredje rike. I både Korea som Kina finns
fortfarande många som minns och som kräver ursäkt och upprättelse.<br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
För någon dag sedan förklarade den japanska regeringen sig
beredd att av några privatpersoner köpa ett par av de aktuella öar som det nu
råder delade meningar om. Det skulle se till den nätta summan av två miljarder
yen (motsvarande cirka 180 miljoner kronor). Från första parkett i Tokyo kunde
jag följa inledningen på det drama som nu fortsatt med demonstrationer i Peking
och rätt fräna angrepp på japanska intressen. Det har även meddelats att Honda
och Nissan tillfälligt stängt några av sina fabriker i Kina.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Bakom anspråken döljer sig en grov och målmedveten offensiv
från kinesisk sida. När nu landgränserna säkrats visas en tilltagande aptit för
haven. Efter att under decennier ha agerat mer i det tysta kliver nu
jättenationen fram på arenan med full kraft. Solen stiger i öster! Och det
finns en strategi som med oro noteras av grannländerna. Vid försvarspolitiska
samtal både i Indien som Japan är det notabelt att Ryssland knappast tillmäts
intresse medan det mesta av tankemödan används till händelseutvecklingen i
Kina. En tydlig tyngdpunktsförskjutning kan noteras söderut.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Japan har att hantera sin historia. Till skillnad från
Tyskland har processen inte varit lika entydig. Samtidigt blev en av
konsekvenserna av kriget, de båda atombomberna och den därpå följande freden
ett uttalat pacifistiskt land. Fram till de senaste åren har försvarsmakten
uttryckligen varit uteslutande självförsvarande styrkor med starka
begränsningar att få använda vapen mot andra. Nu pågår en debatt om att
försvaret ska få omorganiseras och att en del av tidigare hinder ska röjas
undan. Japan är exempelvis en stor bidragsgivare till olika FN-insatser men
japaner utomlands måste bäddas in i andra länders styrkor och i praktiken skyddas
av dessa. Den allierade nationen USA (de två står varandra nära på ett intimt
sätt som knappt kan liknas vid några andra länders relationer) vill säkert se
ökad aktivitet allra helst som landet flyttar fokus från Europa mot Asien och
Stilla havet. Under de mer radikala decennierna fanns det många som fann det
direkt obekvämt att bära uniform. De kunde utsättas för spott och spe. Inte
minst efter räddningsinsatserna efter jordbävningen och tsunamin för ett och
ett halvt år sedan kan en förändrad och förbättrad inställning noteras.</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Japan är fortfarande världens tredje största ekonomi.
Imponerande med sina 127 miljoner invånare. Landet har brottats med ekonomiska
problem i 20 år. Budgetunderskottet ligger på runt tio procent. Statsskulden är
230 procent och cirka 40 procent av statens utgifter används till räntor och
återbetalning av lån. Trots det är valutan yen urstark vilket skapar
ytterligare utmaningar. De stora lån som den japanska regeringen tar är dock
huvudsakligen inhemska vilket minskar exponeringen. Japans postverk uppges
exempelvis äga ungefär 30 procent av lånestocken!</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Sverige är även i Japan ett land med mycket gott rykte. Det
handlar både om kultur (med Astrid Lindgren och Ingmar Bergman) som
välfärdslösningar inom äldre- och handikappomsorgen. Att vi dessutom är tydliga
när det gäller EUs vapenembargo gentemot Kina är också något som extra mycket
uppskattas. På försvarsmaterielsidan finns intresse av samverkan. Japan är ju
en betydande havsnation (en uträkning visar att sett till vattenmängd är det
världens fjärdes största nation). Det talas om ubåtar (från dagen 18 till 22) och
då med särskilt intresse för Kockums Stirlingmotorer. Sedan en tid tillbaka
pågår samtal mellan Sverige och Japan som ska utmynna i ett MOU (en
överenskommelse om samarbete). Kanske redan vid årets slut tecknas ett avtal
som bland annat kommer att inledas med gemensamt analysarbete kring
utvecklingen i Ryssland. Från den svenske försvarsattachéns sida var han
väldigt glad över svenska parlamentariker på plats då vi hade möjligheter att
träffa personer han svårligen skulle kunna nå. Under en dag sammanstrålade vi
med försvars- och säkerhetspolitiskt ansvariga ledamöter från både under- och
överhuset i Diet (som är namnet på deras riksdag). Av de årliga
försvarsutgifterna på 390-410 miljarder svenska kronor går cirka 60 miljarder
om året till materiel. Och den parlamentariska sekreteraren vid
Försvarsdepartementet Hideo Jinpu berättade att han som barn byggt modellflygplan
som föreställt Viggen och att han bara för några månader sedan fått drömmen
uppfylld av flyga Jas Gripen.</div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-960371239735767484.post-74702745604228912792012-09-14T07:46:00.000-07:002012-09-14T07:46:15.124-07:00Norden och Arktis<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<span style="background: white;">Har tillsammans med kollegan
Cristina Husmark Pehrsson den senaste tiden haft ett antal inlägg kring vårt
närområde. Båda är vi representanter i den svenska delegationen till Nordiska
rådet. Trots att skandinaviska politiker kan vara överens om mycket finns också
tydliga skillnader. En sådan ideologisk batalj har kommit till uttryck genom de
svenska socialdemokraternas försök att för egen del varumärkesskydda uttrycket
”den nordiska modellen”: För en tid sedan gick unga nordiska socialdemokrater
ut och påstod att högern försökt ägna sig åt kidnappning. Onekligen pikant i
sammanhanget med tanke på vem som försöker rycka åt sig vad! I Kvällsposten
svarar vi:</span><br />
<br />
”Representanter för de socialdemokratiska ungdomsförbunden i
Norden hävdar att högern kidnappat den nordiska modellen. Inget kan vara mer
felaktigt! Det är nämligen de svenska socialdemokraterna som varumärkesskyddat
begreppet hos Patent- och registreringsverket (PRV).<br />
<br />
Det är inte heller, som S påstår, höga skatter som gjort att
Sverige stått starkt rustat inför skuldkrisen i Europa – tvärtom. Erfarenheter visar
på tydliga sysselsättningseffekter av jobbskatteavdrag på olika håll/…/<br />
<br />
Alla Nordens länder har tyvärr inte klarat den ekonomiska
krisen lika väl. Förutsättningarna för god krishantering har varit ordning och
reda i offentliga finanser. Men de som verkligen gjort jobbet är alla
samhällsbärare – de som återfinns i skolorna, i verkstäderna, på sjukhusen och
kontoren. Det är tack vare dessa löntagare som tillväxten har skapats och
tryggheten värnats. Sysselsättningen har därför, trots krisen, ökat med 200 000
personer samtidigt som utanförskapet minskat med 200 000.<br />
<br />
Historiskt har det nordiska samhällsbygget formats av
arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen. Man kan dock inte komma ifrån även
andra såsom exempelvis frikyrkorörelsen, folkskolan, alla företagare,
universiteten, miljö- och kvinnorörelsen. För att nämna några ytterligare! Det
handlar om ett klimat av samarbete, tillit och samverkan. Den värdemässiga
grunden är intressant och får inte förträngas. Det är mycket mer än fack och
ett parti!<br />
<br />
Nordens unga socialdemokrater talar om systemskifte, men de
verkar inte inse att nya tider kräver nya lösningar/…/<br />
<br />
En socialdemokrati som talar politik i stället för
varumärkesskydd, som slutar skylla ifrån sig och uppvisar reell transparens
vore därför att föredra och skulle rent av kunna bidra med något i Norden!”<br />
<br />
På SVT-Debatt har funnits några meningsutbyten kring Arktis.
Ett område vars betydelse stadigt kommer att öka, både ifråga om naturresurser
som vad en nordostpassage kan innebär för ökad fartygstrafik som ökad
militarisering. Arktis har under de senaste åren varit ett prioriterat område
för regeringen. En strategi har tagits fram. Den lyfts fram av Cristina Husmark
Pehrsson och mig:<br />
<br />
”Regeringen har under det svenska ordförandeskapet i
Arktiska rådet presenterat en genomarbetad strategi. Där finns alla olika
aspekter; från säkerhetspolitiska överväganden och ekonomisk utveckling till
skyddet av miljön och ursprungsbefolkningarnas livsstil.<br />
<br />
En central målsättning är att begränsa utsläppen av
klimatpåverkande ämnen som till exempel koldioxid, sot och metan. Det är också
sådant som både på lång och kort sikt i högsta grad bidrar till issmältningen.<br />
<br />
Riskerna med en ökad exploatering i Arktis är en annan
viktig fråga. Det handlar om att skapa stärkt skydd för särskilt känsliga
miljöer, men även om såväl bättre förebyggande insatser vid oljeutvinning som
ett effektivare arbete med hur man ska agera ifall en kris inträffar. <span style="background: white; color: black;">Sverige har därför varit drivande i att ta
fram </span><span style="background: white;">miljökonsekvensbeskrivningar och
miljöbedömningar. Det land som tillåter u<span style="color: black;">tvinning av
olja, gas och andra naturtillgångar måste förmås tänka på att det ska ske på
ett hållbart sätt, såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt.</span></span><br />
<br />
Det går inte att bortse från <span style="background: white; color: black;">att kuststaterna såväl i Arktis som i resten av världen
utövar suveräna rättigheter i fråga om att utforska och utvinna naturtillgångar
på kontinentalsockeln. De har även jurisdiktion i fråga om miljöskydd i
enlighet med FNs havsrättskonvention. Frågan om oljeutvinning i de arktiska
havsområdena beslutas av Norge, Ryssland, Kanada, USA och andra. </span>Ett
förbud mot exploatering har små utsikter att lyckas. De andra kan också vara
känsliga för direkt inblandning från andra länder. Därför är goda argument och
resonemang effektivare än pekpinnar.<br />
<br />
<span style="background: white; color: black;">Regeringen har
även verkat för att Arktiska rådet ska bidra till det fortsatta arbetet när det
gäller biologisk mångfald. Kunskaper om arters och ekosystems förekomst behöver
stärkas liksom hur den biologiska mångfalden kan bevaras och nyttjas på ett
hållbart sätt. En viktig del i detta är att genom internationellt samarbete </span><span style="background: white;">skapa skyddade områden för växt och djurliv.</span><br />
<br />
<span style="background: white; color: black;">Teknikutvecklingen
i Arktis erbjuder likväl möjligheter för utvecklade sjötransportleder genom
Norra ishavet. Men också n</span>ya förutsättningar för jakt, fiske, handel och
energiutvinning.<span style="background: white; color: black;"> Detta måste hanteras
ansvarsfullt och långsiktigt hållbart. Fler transporter, ökade rörelser och
nyttjande av naturresurser kommer också att leda till intresse för och tryck på
Arktis ur ett försvars- och säkerhetspolitiskt perspektiv. Detta är en
dimension som det dessvärre alltför ofta bortses ifrån.”</span><br />
<br />
<span style="background: white; color: black;">Vår artikel i
Kvällsposten finns här</span><span style="background: white; color: black;"></span><br />
<span style="background: white; color: black;"></span><br />
<span style="background: white; color: black;"></span><br />
<span style="background: white; color: black;"><span style="color: blue;"><a href="http://www.expressen.se/kvp/ledare/debatt-prata-politik-istallet-for-varumarke/">http://www.expressen.se/kvp/ledare/debatt-prata-politik-istallet-for-varumarke/</a></span><a href="http://www.expressen.se/kvp/ledare/debatt-prata-politik-istallet-for-varumarke/"></a></span><a href="http://www.expressen.se/kvp/ledare/debatt-prata-politik-istallet-for-varumarke/"><span style="background: white; color: black;"></span></a><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="background: white; color: black;"></span><br />
<span style="background: white; color: black;"></span><br />
<span style="background: white; color: black;"></span><br />
<span style="background: white; color: black;"></span><br />
<span style="background: white; color: black;"></span><br />
<span style="background: white; color: black;">Vår artikel på
SVT-debatt finns här:</span><span style="background: white; color: black;"></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="background: white; color: black;"><a href="http://debatt.svt.se/2012/09/04/goda-argument-battre-an-pekpinnar-i-arktis/"><span style="color: blue;">http://debatt.svt.se/2012/09/04/goda-argument-battre-an-pekpinnar-i-arktis/</span></a></span></div>
</div>
Hans Wallmarkhttp://www.blogger.com/profile/07320052849754391998noreply@blogger.com1