En del av vår kulturhistoria

Under sommaren och inte minst i samband med kronprinsessan Victorias bröllop var det många svenskar som fick upp ögonen för det kulturarv som Svenska kyrkan och alla byggnader samt inventarier representerar. Textilier i form av kåpor, fantastiska utsmyckningar i kyrkor och annat tjusar och väcker beundran. Alldeles oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte så förvaltas imponerande skatter av detta samfund. Efter en överenskommelse mellan kyrkan och regeringen har det långsiktiga stödet till att stödja det kulturhistoriska viktiga säkrats för fem år framåt. Om detta har jag haft en debattartikel i ett antal tidningar:

”Det kungliga bröllopet för några veckor sedan blev precis så fint som alla kunnat hoppas på. Brudparets kärlek var inte att ta miste på och Sverige har fått en prins som redan visat prov på sin värdighet. Vi har alla att känna stolthet över vad vårt land förmår.

Utöver charmen i traditioner och ritualer har rikliga möjligheter getts att se delar av vårt fantastiska kulturarv. Storkyrkan i Stockholm har glittrat. Rikssalen har imponerat. Ärkebiskopen tillsammans med de andra prästerna bar i några fall flera hundra år gamla kåpor. Nutid binds samman med dåtid och historia.

Åtskilligt presenteras för allmänheten via museernas utställningar och finns att beskåda i montrar och bakom glas och ram. Men det är också ett stort värde när vår historia och kultur görs levande genom att det gamla fortfarande används och brukas.

Svenska kyrkan är vårdare av landets största sammanhängande kulturarv. Kyrkor, kyrkogårdar, andra fastigheter, textilier, metallarbeten, böcker och mycket mer slår tidsmässiga och värdefulla broar mellan generationerna. Och det används fortfarande i stor utsträckning för det de en gång skapats för!

Av den anledningen går det att känna stolthet över att Alliansregeringen långsiktigt tryggat en hög nivå på den kyrkoantikvariska ersättningen. Med 460 miljoner kronor om året fram till utgången av 2014 kommer det att under fem år bli mer pengar än vad som staten betalat ut under de tio åren dessförinnan! 2,3 miljarder mot 1,9.

För en del stift är det betydande tillskott att använda för att vårda och värna det gemensamma kulturarvet. Visby stift med sina många medeltida kyrkor har nu senast fått drygt 60 miljoner, Uppsala 40 miljoner, Växjö över 30 miljoner och Lunds stift nästan 50 miljoner. Pengar som används för allt från skadeinventering av inventarier av textil och metall, till orgelrenovering och åtgärder för gravkors.

Det är både en förmån och ett stort ansvar att få vara en intim del av ett levande kulturarv. Svenska kyrkan var i allra högsta grad närvarande i samband med det kungliga bröllopet och då visades en del av skatterna upp. Det finns mycket mer!

Samtidigt finns det också all anledning att påminna om de grundläggande riktlinjerna - vilket inte minst Riksrevisionen och Riksantikvarieämbetet brukar understryka - att det är en ersättning som kommer Svenska kyrkan till del inte som trossamfund utan för att de 460 miljonerna om året skall gå till så kallade antikvariska merkostnader vid vård och underhåll av de skyddade kulturminnena.

Tillsammans slår vi vakt om och värnar vår gemensamma historia!”