(S)töd

I dag har jag på Politikerbloggen en debattartikel om stödet från olika fackförbund till socialdemokraterna. Från S-håll riktas kritik mot bland annat moderaterna för att namnen på partiets bidragsgivare inte avslöjas. För 2009 handlade det om 2 615 personer som tillsammans gav ungefär två miljoner. I grunden är det inte fråga om något hemlighetsmakeri utan om respekt för den grundlagsskyddade åsikts- och föreningsfriheten. LO har ju tidigare med tidningsannonser och brev till mina grannar i Vejbystrand visat att man i sitt kampanjarbete för socialdemokraterna kan vara mycket direkt och personlig. Med namn på moderata sympatisörer så kanske dessa också få bereda sig på att bli uthängda av LO på samma sätt som riksdagsledamöter.

Nog så viktigt är att socialdemokraterna inte endast får stöd från privatpersoner. S får också utöver det omfattande hjälp från juridiska personer i form av fackföreningar. Det finns ett ”mjukt stöd” genom gratis arbetskraft, annonsering och lokaler som aldrig någonstans redovisas. Hur stort och omfattande är det egentligen?

På Politikerbloggen skriver jag bland annat: ”Socialdemokratiska taktiker inser ju att om det går att misstänkliggöra eller försvåra för enskilda att ge pengar till partierna har ju den som lever på fackliga anslag lättare att få ekonomin att gå ihop. Till det kommer att facken är helt omedgörliga att berätta om hur mycket mer stöd som förekommer utöver rena kontanter i form av exempelvis gratis arbetskraft, lokaler som fritt får disponeras och avlönade ombudsmän som under valåret sliter hårt för S-seger. Tidigare har jag bett Riksdagens utredningstjänst (RUT) försöka undersöka hur stor och omfattande hjälpen kan vara. I årsredovisningar och andra handlingar finns inga summor eller uppskattningar angivna. Från LO centralt meddelas: ’Det går inte att beräkna av den enkla anledningen att det inte går att dra en skiljelinje mellan det som är vårt fackliga arbete och det som någon skulle beskriva som facklig-politiskt arbete.’

Denna intimitet märks tydligt hos exempelvis Byggnads. Facket redogör själv för förbundets eget engagemang via en hemsidestext: ’Få branscher är så beroende av politiska beslut som byggbranschen. Byggandet och tillgången på byggnadsarbetare styrs nästan helt av politiska beslut. Bostäder, skolor, sjukhus, vägar och annat som ska byggas beslutas om i riksdag, landsting och kommunala byggnadsnämnder. Om byggnadsarbetarna ska kunna påverka tillgången på arbete måste vi vara med och påverka politiken!’

Därefter går det att finna de personer som beskrivs som ’våra riksdagsmän’. Sex manliga ledamöter och samtliga är socialdemokrater.”

Den slutsats som jag drar lyder: ”När Morgan Johansson och andra socialdemokrater kräver att få reda på namnen bakom de privatpersoner som ger av sina egna pengar till olika partier borde det först städas framför egen dörr. Inte minst under ett valår. Hur kommer de olika fackförbunden att bistå socialdemokraterna? Och hur mycket kan all hjälp uppskattas till utöver rena kontanta medel?”

Här finns hela mitt inlägg på Politikerbloggen: http://www.politikerbloggen.se/direkt/debatt/