Medborgarskolan 70 år

Medborgarskolan har under en jubileumsstämma precis celebrerat sina första 70 år. Det finns skäl att utbringa: Stort grattis!

Under dagarna har ett antal gamla ordföranden, förtroendevalda och medarbetare firat och firats. En spännande tanke är ju att några av oss som nu varit med om helgens fest kan ha möjlighet att om 30 år dyka på sekelfirandet. Och då är det bra att ha med sig historier och berättelser om hur det var förr och när pionjärerna var i farten.

Till jubileet har en fin minnesbok tagits fram. Min uppgift som viceordförande var att skriva det inledande kapitlet om den tidsanda som rådde och de bärande värderingar som fanns då Medborgarskolan bildades 1940.

I mitt kapitel noterar jag bland annat: ” 1940 var ett av det gångna seklets mörkaste år. Tredje riket hade framgångar på slagfältet. Norge och Danmark ockuperades. I Molotov-Ribbentroppakten gjorde Stalin och Hitler upp om hur kontinenten skulle styckas, kulturer krossas och människor förintas. Det fanns en befogad rädsla hos många att vakna upp i skuggan av hakkorset och den röda stjärnan. I december 1939 hade en samlingsregering bildats i Sverige. I maj 1940 resulterade det omedelbara hotet i en ny flerpartiministär i London med Winston Churchill som premiärminister. Hans kärva besked var strid på alla fronter.

I denna tid med ransoneringskort och där soldattjänstgöring var en del av vardagen i Sverige bestämde sig ett antal yngre personer för att skapa en fastare organisation kring det studiearbete som redan bedrevs. Gimo herrgård hade 1935 köpts av Arvid Lindmans stiftelse. Där erbjöds olika former av kurser, framför allt för ungdomar närstående högerpartiet. Gimokamraterna var ett etablerat begrepp.

Studiecirkelverksamhet fanns sedan ett par decennier, 1902 brukar räknas som det verkliga startåret med nykterhetsrörelsen IOGT som initiativtagare. Huvudsakligen skedde detta med kyrklig inriktning eller så med mer politiska förtecken inom ramen för ABFs verksamhet. 1936 var antalet studiecirklar i Sverige 11 604 varav det redan 1912 startade ABF ensamt stod för 5 894. Från statligt håll hade pengar anslagits för att underlätta och stödja verksamheten. För 1937 fanns exempelvis 5 000 kronor att söka för studieledarkurser.

Gimokamraterna hade längtansfullt spanat mot England och hur det konservativa partiet organiserat sin verksamhet/…/

Ett bärande ideal var att gott folkstyre vilar på både bildningens som utbildningens grund. Och det var här uppgiften och utmaningen fanns. Redan den 29 november 1940 hade det första studierådet konstituerats med Folke Kyling som ordförande, Henry Jarlid som sekreterare och Axelia Kallin, Inga Olsson samt Stig Hedén som ledamöter. Några år senare reflekterades kring uppgiften i kapitlet ’Vidare mot större uppgifter’ i skriften ’Kunskap är makt’: ’I en folkstyrd stat som den svenska måste medborgarna skaffa sig kunskap om samhällsfrågorna. Tiden är också sådan, att det kräves vakthållning kring vissa för ett samhällsliv omistliga värden: hem, familj, personlig frihet, nationell gemenskap och kristen hållning.’/…/

Henry Jarlid blir mycket praktisk och handfast i sina tips: ’Varför kan man inte börja en cirkel med en hurtig och klämmig sång? Sång har en enastående förmåga att förena. En glad och otvungen samvaro efter dagens arbete är inte att förakta/…/
För att pigga upp deltagarna kan man under samkvämet lägga in en snabbdiskussion över något komiskt ämne, t ex: Bör det vara skatt på kattor?/…/
Lokalfrågan hör till trivseln. Studiearbetet i kall lokal stimulerar inte. Det är så långt ifrån verklighet som drömmen från dagens upplevelser att våra föreningar och cirklar ha egna lokaler. Men har ni lyckats att skaffa er en sån, så gör det litet trevligt under studietimmarna. Här ha de kvinnliga deltagarna en stor uppgift. De äro mjukare än de manliga deltagarna. En blomma på studiebordet, en färgklick i form av en duk!’

Den politiskt konservativa tradition många aktiva inom Medborgarskolan delade kan sägas ha tagit sig detta praktiska uttryck. Det fanns en idealism. Böcker och bildning var viktigt för att sedan kunna axla samhällsansvar. Den som var kunnig och vetgirig hade lättare förmåga att fatta bra beslut.”

Sådan var andan då Medborgarskolan bildades 1940. Det finns anledning att fundera över en del av detta även idag!