Traditionens makt

Första advent är en dag då mycket händer. Denna söndag samlas vanligtvis fler i landets kyrkor än någon annan dag. Mycket passande då detta också inleder det nya kyrkoåret. Alla i bänkarna kanske inte tänker på detta utan njuter istället av ett pyntat rum, fladdrande ljus som sänder suggestiva skuggor mot vitkalkade väggar och skönsjungande körer. Vad som under månader tränats in av noter och toner delar nu unga som gamla med sig av. Radions väderleksrapport meddelade denna dag att temperaturen pendlade från plus åtta grader i söder till minus åtta grader i norr. Ärligt talat är det ju ibland svårt att skapa den riktiga julkänslan när det är fuktigt och varmt ute och gräsmattorna lyser gröna.

På Stortorget i Ängelholm var det precis som på många andra ställen landet runt julskyltningsaktiviteter. Förväntansfulla barn kunde med sina föräldrar gå omkring och peka ut sådant man önskade i present till den 24 december. Lions och andra förtjänstfulla frivilligorganisationer hade ställt upp med tomtar som kunde ta emot långa listor samt skapa rätt stämning för tre- och fyraåringar.

Allt detta, från adventshögtiden i kyrkan till samlingen på torget, är delar av våra gemensamma traditioner. Detta är en del av vår identitet. Det handlar om en förankring bakåt i tiden. Tillsammans med hustrun var vi med många goda vänner på Klitterbyn och smakade några av julbordets alla klassiska rätter. Självfallet ett par sorters sill, lax med en utsökt söt senapssmakande sås, köttbullar och skinka. På bordet fanns också ett dekorerat grishuvud. Allt detta påminnelser om de bondkök och den kosthållning som präglade vårt land under hundratals år. Utan att förringa eller bortse från traditioner kan familjer i dag lägga sig till med nya vanor som komplement. Av någon anledning har det exempelvis hos oss blivit sushi och saké på julafton även om det dagen därpå dukas fram sill och annat tillsammans med snaps. På det sättet håller vi oss numera med två traditioner.

Ett öppet och bejakat sinnelag gör det möjligt att kombinera och addera. Nya influenser är inte nödvändigtvis hot. Att muslimer i Sverige kan dela ut julklappar och ha gran är inget konstigt. Jesus och jungfru Maria förekommer ju också i Koranen, något uppenbarligen schweizarna bortsett ifrån.

När dagar som dessa alla tycks vara traditionsbundna och vill göra som förut är det värt att tänka på att de övriga drygt 45 veckorna av året då det inte är advent och julhelg pågår en kamp. Det invanda ifrågasätts och bespottas. Så sker inom kultur, konst men också ifråga om rättsmedvetande och samhällssyn. Då skall traditionerna och konventionerna kastas åt sidan och ersättas av något nytt och radikalt annorlunda. Det är i sådana stunder det är gott att vara konservativ. Traditionens makt visar att det finns mycket att bevara men som också går att kombinera med nya influenser. Därför äter jag gärna sushi på julafton, dansar runt granen med muslimer och gläds med barnen som under skyltsöndagen kryper ihop med tomtefar. Radikalen tillsammans med sverigedemokraten kan stå vid sidan av och sura åt olika delar av allt detta!