Visar inlägg med etikett Europa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Europa. Visa alla inlägg

måndag 15 oktober 2012

Från Asien till Europa via Nato

Rätt snart utanför huvudstaden Tbilisi kan Kaukasus väldiga snöhöljda bergstoppar skönjas. Det är mäktigt. Landskapet är starkt kuperat vilket indikerar att det bakåt i tiden skänkt skydd men också i sina lägre delar fungerat som transportleder. Rent geografiskt befinner sig Georgien i Asien – mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Men det är på många sätt en del av den västerländska kulturkretsen och tillsammans med Armenien ett av de första länder att kristnas. Det är inte förvånande att en befolkning stolt över sitt arv önskar visa upp kyrkor och kloster med mellan 1000 och 1500 år på nacken. Ibland ger de nästan intryck av att de vill presentera bokstavligen talat samtliga byggnader...
 
Sedan tidigt 2000-tal har funnits en tydlig ambition att närma sig väst. Få känner sig som en del av en asiatisk kulturkrets. Det mycket speciella, närmast Indienliknande skriftspråket, fick behålls under decennierna av Sovjetunionens dominans som redan ett par år efter 1917 stängde ett fönster av demokrati och frihet som öppnats med utropad självständighet. Samhället har tydligt demokratiserat även om det senaste parlamentsvalet i början av oktober visar på ett starkt polariserat politiskt klimat.
 
På väldigt kort tid ryckte nämligen multimiljardären Ivanishvili fram som en samlande symbol för en brokig skara som utgjort opposition till den sittande presidenten. Att förmögenheten byggts upp med ryska pengar och att han kan beskrivas som oligark råder det inte någon större tvekan om. Frågan är vad hans allians – Georgiens dröm – verkligen representerar. Landets självklara ledare de senaste 7-8 åren, president Saakashvili har slagit vakt om den västorienterade politiken. Illavarslande var det då Ivanishvili direkt efter parlamentsvalet gav uttryck för att presidenten borde avgå som konsekvens av resultatet. I dagarna har den tillträdande regeringsalliansen uttryckt sig mer positivt om både EU som Nato. Saakashvili har talat med Natos generalsekreterare och är inbjuden som huvudtalare till senhöstens stormöte i den kretsen. För ett land som upplevt rysk aggression är detta naturligtvis en avgörande fråga. Och Moskva har markerat sin syn att den nya regeringen ska vara mer mjuk i förhållande till sin stora granne i norr som att inse att Nato-medlemskap uppfattas som en provokation. Ytterst har Ryssland ytterligare ett par hållhakar på Georgien då vissa delar av landet utropat ”självständighet” och människor där utrustats med pass från federationen – Abchazien och Nordossetien.
 
Inte minst därför är det viktigt att Georgiens västvänliga hållning besvaras positivt. Sverige har numera ambassad i landet. Och ett besök visar att det mesta snarare påminner om Europa än Asien. Nato-orienteringen är det som sedan ska leda till EU-medlemskap. Och nog har Georgien att göra i det sällskapet!
 
Ett av de områden som det fokuserats på för att stimulera ekonomin men också understryka den västliga dimensionen genom utbyte är turismen. För närvarande handlar det om cirka två miljoner besökare utifrån som kommer till detta land med strax över fyra miljoner medborgare. Det får sägas vara en bra start. Och visst finns potential! 6000 vingårdar markerar att det är ett gammalt vinodlande land. I Armenien finns berget Ararat som sägs vara där Noak landade med sin ark. Och alla som kan sin Bellman vet att den gamle gubben som första åtgärd såg till att plantera vin på marken. Kvaliteterna lämnar dock tyvärr fortfarande en del att önska. I likhet med en del annan produktion förstörd under sovjetisk tid handlar det om alldeles för mycket sötma och för lite lagring på ekfat. Glada tullare överlämnar på flygplatsen en liten flaska efter att ha stämplat i passet!
 
Trafiken kan också beskrivas som besvärlig. Folk korsar motorvägarna litet hur som helst. Det tutas och körs om på vad som kan beskrivas som ett ”oplanerat sätt”. På väg till en kyrka i bergen körde busschauffören förbi samma vattenkraftverk från 1927. När det passerats i olika riktningar både fyra och fem gånger ändrades strategi. Plötsligt befann sig fordonet på ett vägavsnitt ovanför där trafiken tidigare flutit fram. En annan motorväg månne? Men det verkade finnas risk för omfattande poliskontroller för alla bilar blinkade med helljuset. Sedan blev det uppenbart att han helt enkelt körde emot trafiken. I 100 kilometer i timmen. Han tvingades vända och köra med trafikströmmen, inte mot den! Här kan möjligtvis mer göras för en mer turistvänlig profil. Så är det även när det gäller den totala frånvaron av postkontor. Det går helt enkelt inte att köpa frimärken. Det säljs vykort men man får inte samtidigt erbjuda frimärken. Ingen saluför dessa. Till slut valde jag att ta taxi till det postkontor som utlovades finnas. Chauffören ropade och hojtade i sitt radiosystem. Det var alldeles uppenbart att ingen visste var det fanns. En stund senare stannade han bilen och sa: Här är det. Jag vacklade ur, gick in genom ett par väldiga portar för att upptäcka vad som var nedlagda och nedsläckta lokaler. Fortfarande är frimärken i Tbilisi en förborgad hemlighet.

onsdag 25 juli 2012

Europas utmaningar

De senaste dagarna har euron i förhållande till kronan nått sina lägsta nivåer någonsin. Det är nog frågan om samverkande faktorer: Dels en misstro mot hur vissa länder som Grekland och Frankrike hanteras inom euro-zonen och dels en stark tilltro till Sveriges sätt att sköta sin ekonomi. Och sådant var ju också beskedet i samband med folkomröstningen om en gemensam valuta. Står vi utanför är det viktigt att vi också axlar ett större ansvar och fiskal försiktighet.

2014 blir något av ett supervalår i Sverige. Utöver de tre allmänna valen i september ska dessutom ett nytt europaparlament utses. Hos oss är mandatperioderna fyra år mot EUs fem år. För att förbereda den valkampen men också för att fundera kring de många utmaningar Europa står inför har moderaterna tillsatt en arbetsgrupp med mig som ordförande som inför partistämman nästa år ska fundera en del kring dessa onekligen stora frågeområden. I en debattext tecknar jag konturerna kring några av dessa områden. Jag skriver:

”Det måste vara lika självklart att använda skattebetalarnas pengar på ett effektivt och ansvarsfullt sätt inom EU som vi har gjort och gör i Sverige! Svensk skattemoral med ett fungerande system som medborgarna hyser respekt för står också i stark kontrast till de villkor som gäller i ett antal andra länder. Svårigheterna att få ihop finanserna beror inte bara på utgifterna utan också på bristen på intäkter.

Sysselsättningsgraden är mycket högre hos oss tack vare kvinnornas delaktighet på arbetsmarknaden. Det finns bedömningar som visar att EUs bruttonationalprodukt skulle öka med cirka 25 procent om kvinnors sysselsättningsgrad var lika stor som männens.

En uppenbar risk med den senaste tidens ekonomiska utmaningar inom EU är att enskilda länder och kontinenten som helhet riskerar att slitas sönder av populistiska krafter och ytterkantselement. Nynazister tvekar inte att handgripligen ge sig på meningsmotståndare och på den andra sidan marscherar kommunister till ljudet av smattrande röda fanor. Nu behövs moderation och sammanhållning! Som kontrast till inskränkt nynationalism behövs ett förhållningssätt som ser att Europas styrka är dess mångfald.

Den internationella finanskrisen och den efterföljande skuldkrisen har såväl visat på EU-samarbetets styrka som på de omfattande utmaningar som nu väntar medlemsländerna och unionen som helhet. Ekonomisk ansvarslöshet utan säkerhetsmarginaler i statsfinanserna, överbudspolitik och brist på strukturella reformer har lett till en situation med stora underskott och hårda besparingsprogram i många medlemsländer. Nedskärningar i välfärden är mer regel än undantag. Oron och rädslan har ett politiskt pris.

Det är en utveckling som ställer höga krav på att vi gemensamt arbetar för att såväl lösa de akuta problemen som långsiktigt lägga grunden för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Det skapar förutsättningar för nya jobb och trygga välfärdssystem. I detta arbete kan Sverige spela en viktig roll. Den ansvarsfulla ekonomiska politik med stabila överskottsmål och tydligt finansiellt ramverk som bidragit till att läget är ljusare i Sverige bör bli vägledande för fler. Den nordeuropeiska tillväxtkorridoren kan lyftas fram som ett gott exempel.”

Här kan artikeln läsas i sin helhet:

söndag 24 juni 2012

Mer om Medelhavsområdet

Sedan ungefär två år tillbaka vänder världen allt som oftast blickarna mot vad som sker i Nordafrika och Mellanöstern, inte bara av förtvivlan utan också av hopp. Krav på demokrati och inflytande började först höras i Tunisien och sedan på Tahrirtorget i Kairo – därefter har det spridit sig i olika riktningar. Form och kraft har skiftat mellan länderna. Kungen av Marocko försöker reformera inom det egna systemet medan president Assad i Syrien för ett direkt krig med den egna befolkningen.

Alla inser att mer kan göras och att ett nät av kontakter och relationer borde vävas mellan Europa och Nordafrika. Många av den nya tidens ledare betonar också att det inte endast är krav på politiska reformer som motiverat människor att ge sig ut på gator och torg utan att det också handlar om att återupprätta den egna känslan av värdighet.

Ett av de organ som finns är Medelhavsunionen och dess parlamentariska församling (PA-UfM, tidigare EMPA). Utan svårigheter går att identifiera en mängd förbättringspotentialer! Samtidigt är denna kontaktyta viktig i sig; att politiker och parlamentariker från olika länder och system kommer samman för att tala om gemensamma intressen. Dessvärre har mer än ett möte och en god tanke kvävts av en äldre generation som önskar tala om gamla oförrätter och det som varit. För Nordafrika och Mellanöstern är det av stor betydelse att framtiden inte tas som gisslan av historien!

Ulrik Nilsson, M-kollega i PA-UfM, och jag har för en tid sedan på Politikerbloggen försökt skissa på vad som kan göras i det lilla:

”Som ledamöter i den gruppen kan man inte annat än förundras över hur debatten drivs. Egypten och Tunisien håller en mycket låg profil, de har troligen mer akuta problem att hantera på hemmaplan. Arabländer som inte genomfört någon förändring tenderar att försöka beskriva att den inte behövs hos dem. Konflikten mellan Israel och den palestinska myndigheten tenderar att ständigt komma upp i debatten. Man skulle kunna säga att det i hög grad handlar om att i det korta perspektivet markera att ansvaret för regionens problem ligger hos ”norr” (d.v.s EU länderna), och att arabländerna är offer för omständigheterna.

I arbetsgrupperna tenderar det därför att diskuteras storslagna projekt som skulle kunna ”betala” den påstådda skulden. En ny investeringsbank finansierad av EU, en ny järnväg Rabat-Kairo, en massiv satsning på solenergi i norra Sahara, alla projekt i mångmiljardklassen. All erfarenhet visar dock att förändring måste börja lokalt och småskaligt. Ungefär som vi måste plantera på våren för att sommaren skall blomstra.

Därför anser vi att man borde byta fokus i arbetet inom PA-UfM, istället för mastodontprojekt ska vi kanske småskaligt utveckla insatser som successivt utvecklar området. Vill vi satsa på solceller bör vi istället skapa en mötesplats mellan forskning och utveckling från norr och utbildning och företagande i söder. Säg att vi genom kontakter mellan en grupp universitet kan erbjuda stipendier för ett antal studenter för att studera tekniken i norr under förutsättning att partnern i söder skapar ett nätverk som sedan kan dra nytta av kunskaperna/erfarenheterna. Då kan vi kanske medverka till att bygga en solenergianläggning av kommersiell storlek som sedan kan vara en stimulans för andra projekt. På motsvarande sätt borde man kunna verka inom en rad områden exempelvis när det gäller miljöfrågor och infrastruktur.”

Vår gemensamma artikel på Politikerbloggen finns här i sin helhet: http://politikerbloggen.nyheterna.se/2012/06/13/47891/

fredag 15 juni 2012

EU-politik i en svår tid

Det blev en välbesökt pressträff i Stockholm då Fredrik Reinfeldt och jag presenterade partistyrelsens beslut om att tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram en EU-plattform inför partistämman 2013 med vidare sikte på valen 2014. För egen del ska jag leda detta arbete. Och det finns anledning att understryka att utmaningarna är helt andra nu än i samband med de tidigare Europavalen 2009.

För egen del oroas jag över en politisk oförmåga som resulterat i ekonomisk oro i ett antal länder. Den riskerar nu att följas av framgångar för extremistiska krafter såsom både en populistisk vänster som nynazister i Grekland. Även andra stater hemsöks av de enkla lösningarnas män och kvinnor. Det finns grogrund för nynationalism. I det läget behövs tydliga krafter för moderation och återhållsamhet.

En bra EU-politik söker sin förankring i en bra politik för Sverige. Moderaterna har inom ramen för Alliansregeringen en tydlig ambition att hålla hela Sverige samman. Europa är också i behov av sammanhållning. Sverige har präglats av en ansvarstagande ekonomisk politik. Europa behöver sannerligen också en ekonomisk ansvarstagande politik.

Arbetslinjen i Sverige kompletteras nu med ansvarslinjen inom EU. Inledningen på TTs text från dagens pressträff säger rätt mycket: Inledningen på TT-texten från pressträffen: Moderaterna vill se Sverige bidra i EU med kunskap om reformer snarare än med mer pengar, enligt den kurs M slår in på i formandet av politiken inför EU-valet 2014. Riksdagsledamoten Hans Wallmark leder arbetet.

Några av de frågeställningar arbetsgruppen ska titta på enligt partistyrelsens direktiv:

Arbetet med att förbättra den ekonomiska koordineringen inom EU ska i största möjliga mån involvera samtliga EU:s 27 medlemsländer och präglas av öppenhet, insyn, uppföljning och möjlighet att utkräva ansvar. Hur kan detta arbete fortsatt stärkas?

Hur ser Moderaterna på Euro-samarbetet och dess utmaningar och möjligheter?

Vilka åtgärder är prioriterade i arbetet för att stärka den fria rörligheten inom nya sektorer, främja frihandel, minska regelbördan för företagande och reformera jordbrukspolitiken?

EU ska vara öppet för alla de europeiska länder som vill och förmår att leva upp till de krav som medlemskapet ställer. Skulle EU stänga dörren till dessa länder riskerar vi att få en ekonomisk nedgång och en destabiliserande utveckling i Europa. Samtidigt ser vi tendenser bland större medlemsländer att betrakta utvidgningsprocessen allt mer skeptiskt. Hur kan utvidgningsprocessen främjas och vara en naturlig motor i samarbetet?

Hur kan EUs förhållande till grannarna både österut som runt Medelhavet med Nordafrika och Mellanöstern utvecklas mot en mer värdedriven utrikespolitik för att bättre kunna verka för en god samhällsutveckling genom mediefrihet, rättsstat och stärkande av rättigheter för kvinnor, religiösa minoriteter och andra grupper?

Nya Moderaterna och Alliansen har en mycket ambitiös klimat- och miljöpolitik med tydliga mål om att minska utsläppen av växthusgaser och bryta fossilberoendet. Hur kan Sverige ännu tydligare driva på för en hållbar och ansvarsfull klimat- och miljöpolitik inom EU som kan lägga grunden för nya gröna jobb?

Vilka framtida försvars- och säkerhetspolitiska utmaningar kommer EU att behöva förhålla sig till och vilka krav ställer det på Sverige? Hur kan vi ytterligare stärka EU som ett fredsprojekt mellan länderna, men också i relation till vår omvärld?

Det finns bedömningar som visar att EU:s bruttonationalprodukt (BNP) skulle öka med cirka 25 procent om kvinnors sysselsättningsgrad var lika stor som männens. Hur kan vi öka kvinnligt deltagande i arbetslivet inom EU:s medlemsländer?

Hur utvecklar vi nya samarbetsformer för att bekämpa grov gränsöverskridande brottslighet och terrorism?

Hur kan EU, som Kinas viktigaste exportmarknad, tydligare använda sitt ekonomiska inflytande, för att främja mänskliga rättigheter, liberaliseringen av landets ekonomi och främjandet av en hållbar utveckling med miljö- och klimatansvar?

Moderaterna ska vara den självklara rösten för att EU:s skattepengar används på ett effektivt sätt. Vi driver att EU:s budget ska bli mer tillväxtorienterad och bidra till EU:s konkurrenskraft istället för att reflektera tidigare jordbruks- och industristrukturer. Vilka är de viktigaste reformerna och åtgärderna för att effektivisera och minska onödig byråkrati inom EU:s egna institutioner? En stor utmaning för många EU-länder är inte bara att man gör av med mer pengar än det finns intäkter utan också korruption och föråldrad byråkrati. Kan Sverige hjälpa till med att exportera skattemoral och regelförenklingar för företag och entreprenörer runtom i medlemsländerna?

Hur kan EU:s bestämmelser kring till exempel djurskydd, djurtransporter och konsumentupplysning kring främst livsmedel förbättras?

torsdag 7 juli 2011

Om Ronald Reagans betydelse

För någon dag sedan - närmare bestämt USAs nationaldag 4 juli - hade jag en artikel på Newsmill om Ronald Reagans insats för Europas frihet och säkerhet. Min slutsats löd: Vänstern borde erkänna hans betydelse! Att döma av kommentarer och läsarnas gillande respektive ogillande till texten kan det konstateras att USAs 40:e president fortfarande väcker starka känslor. Drygt 700 har markerat vad de tycker och det är ganska jämnt mellan dem som säger sig vara glada och dem som är arga. Få är oberörda. Utgångspunkten för mina reflektioner är att det dels är 100 år sedan han föddes och dels att det nyligen invigts en gata i Tjeckien som bär Reagans namn samt en staty i Ungern. Jag skriver:

”Det är symptomatiskt att det är i Öst- och Centraleuropa 1980- och det tidiga 90-talets historia hågkoms och uppmärksammas. Ronald Reagan var ju inte endast en av alla västerländska politiker som talade om behovet av frihet och att våga stå upp mot förtrycket utan hade även förmåga att omsätta det i praktisk handling. Resultat kom att bli demokrati i de länder som tidigare präglats av förtryck och diktatur. Till det kommer också det starka engagemanget för att göra något åt kärnvapenutbredningen och en vilja att nå gemensam säkerhet/…/

Den vänster som gärna och ofta talar om internationell fred och solidaritet har egentligen anledning att vallfärda till Ungern och Tjeckien. Fortfarande kan spår både i ländernas ekonomi som arkitektur iakttas efter fem decennier av kommunistiskt förtryck även om det negativa snabbt är på väg att suddas ut ungefär som det är i Berlin där det numera blir allt svårare att med blotta ögat avgöra huruvida man befinner sig på den tidigare östliga eller västliga sidan. En staty eller ett gatunamn visar vem som bör äras enligt de tidigare förtrycktas mening. Det var realismen, tydligheten och målmedvetenheten som medverkade till att historien kom att skrivas om/…/

Vulgärbilden är att USAs 40:e president var en skjutglad cowboy-skådis. I själva verkat har han gjort mer för europeisk frihet och fred än aldrig så många vänsterpolitiker. Det har man uppenbarligen begripit i Ungern och Tjeckien.”

Hela texten på Newsmill finns här: http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/03/svenska-v-nstern-borde-erk-nna-reagans-betydelse

fredag 17 juni 2011

Om Transnistrien

Från och med i dag och ett antal veckor framåt tar Svensk Tidskrift sommaruppehåll. Det möjliggör för den intresserade av borgerlig idédebatt att under lugnare former läsa igenom allt, eller delar av, vad som skrivits den senaste tiden. Som vanligt finns för egen del en hel del som puttats åt sidan för att gås igenom vid annat tillfälle. Det kan nu infinna sig under juli månad!

Jag kan erkänna att jag både har en del oläst som oskrivet. Jag skulle ändå vilja tipsa om min senaste artikel om Transnistrien i Svensk Tidskrift:

Transnistrien kan ibland liknas vid kommunismens Disneyland. Det är en upplevelsepark över en svunnen tid med smattrande röda fanor, sovjetiska uniformer och marschmusik. Skillnaden mot en attraktion utanför Paris eller i Florida är att det här är på riktigt och djupt tragiskt. Det handlar om en av alla bortglömda konflikter i Europa och är ett tecken på Rysslands försök att dominera eller i vart fall lägga sig i saker i vad som fortfarande ses som den egna intressesfären/…/

Öster om Dnjestr regerar en sovjetnostalgisk klick som inte erkänns av några andra länder och västerut finns republiken Moldavien. Runt 400 000 på ena sidan med en blandning av rumänsk-, ukrainsk- och rysktalande mot drygt tre miljoner på den andra. Det stora flertalet på båda sidor är ortodoxa trosbekännare. Tiderna har till viss del förändrats. De kommunister som för några årtionden rev kyrkor eller omvandlade dem till sädesmagasin gör nu korstecken och går i mässa. De möts dock av misstro/…/

För Moldavien som hett önskar EU-medlemskap är det viktigt att frågan om Transnistrien hanteras. Det vet också Ryssland som med stigande irritation sett flera länder i närområdet och vad som ses som den egna zonen ha blivit både EU- som Nato-stater.”

Hela artikeln i Svensk Tidskrift finns här: http://www.svensktidskrift.se/?p=25740