Sanningen är ju den att många fler länder än Sverige visar
intresse för Jas Gripen. I takt med att åtskilliga ser över sin offentliga
ekonomi blir en kostnadseffektiv lösning än mer lockande. En stor fördel för
Gripen är just vad den samlade utgiften blir inklusive exempelvis bränsle och
service. Fördelar som Schweiz framhållit då det landet nu går vidare med sin
planerade affär.
Vid den stora flygmässan i Farnborough utanför London i juli
märktes att de blåser nya vindar till förmån för 75-års firande Saab. Det går
nog att tala om ett nyväckt intresse för Gripen. Allra helst som alla tester
med den nya radarsökande jaktroboten Meteor som utvecklas mellan sex europeiska
länder visat sig mycket framgångsrika.
Om detta skriver jag i Svensk Tidskrift:
”Tidigare talades nästan föraktfullt om att ’handla från
hyllan’ när det gäller försvarsmateriel. Nu allt mer lockande. Vilka redan
befintliga projekt och program går det att ansluta sig till som ett alternativ
till egen utveckling av försvarsmateriel?/…/
Tidigare år har Farnborough ofta använts på samma sätt som
Folk och Försvars årliga konferens i Sälen som en förevändning för industrin
att med vädjanden och hot förmå Sverige att ge klartecken till en modifiering
av Jas Gripen. Nu finns ett helt annat självförtroende som inte minst beskedet
från Schweiz skapat. Med en affär har ju också Sverige förbundit sig att köpa
även av den senaste versionen. Men det är många fler som knackar på dörren.
Tjeckien är mycket nöjda med sina befintliga Jas Gripen. Det förhandlas nu om
fler. Blir det affär är Slovakien en annan mycket sannolik kund.
Jas Gripen kan också bidra till stabilitet och ordning på
Balkan. I många länder står olika MIG-plan och rostar i hangarerna. Även om det
på papperet finns flygvapen finns det anledning att förhålla sig starkt
tvivlande till den faktiska förmågan. I grunden kan det vara en källa till oro
ifall länderna inte kan kontrollera och försvara sina territorier. Med
Jas-landet Ungern som introduktör har kontakter upprättats med den blivande EU-medlemmen
Kroatien. I bakgrunden finns Bulgarien och Rumänien. Även på andra kontinenter
rör det på sig. Thailand kan vilja ha fler Jas Gripen. Efter att planet varit
uträknat i Indien talas det plötsligt åter om det. Där beräknas behovet av nya
stridsflygplan värderas till motsvarande 220 miljarder kronor! Även Sydamerika
med Peru och Ecuador har identifierats som möjliga att föra samtal med.
Och parlamentet i Holland fattade för en tid sedan beslut om
att avbryta affären med köp av F-35. Det visar att skenande kostnader kan få
konsekvenser – och plötsligt dyker ännu ett land upp som kan vara intresserat
av ett plan till ett vettigare pris. Danmark med sin nya rödgröna regering har
markerat ett ökat intresse av nordiskt samarbete vilket av Saab tolkas som en
möjlighet att också tala flygplansaffärer. Inom ramen för en nordisk dimension
kan också mer göras. Nyligen inleddes ett samarbete i Öresundsområdet kring den
civila flygövervakningen. Varför ha ett torn i Danmark som ser in över Sverige
och omvänt istället för att samordna kompetensen? Den skulle egentligen kunna
följas av något liknande på det militära området.
I Sverige existerar onekligen en tudelad inställning till
Jas Gripen. På näthinnan finns bilder av ett kraschande plan och i öronen
ljudet ringande av populisternas tal om ’världens dyraste jordfräs’. Det finns
en misstänksamhet om kostnader. Å andra sidan talas nästan föraktfullt om att
Schweiz nu är på väg att skaffa sig något som är alldeles för billigt – ett
Ikea-plan. De båda påståendena är onekligen motsägelsefulla!
Nya beställningar och ett ökat internationellt intresse är
bra för svensk exportindustri. Det handlar om att sälja kunnande men också
säkerhet. För många länder är det viktigt att inte endast bli en kund bland
andra utan att det också handlar om ett partnerskap, viljan att utveckla något
tillsammans. Att Saab i dagarna fattat beslut om att i Sydafrika inrätta ett
avancerat utbildningscentrum för erfarna stridspiloter som använder sig av Jas
är ett sätt att stärka känslan av en ’Gripen-familj’. Just nu pekar allt på att
det kan vara en växande skara!”
Hela artikeln i Svensk Tidskrift finns här:
Det största problem med att sälja JAS är frågan kan man lita på Sverige som leverantör ? Kan man lita på att Sverige levererar reservdelar mm ifall planet måste användas till vad det är avsett för eller drabbas den svenska nomenklaturan utav typisk svensk skenhelighet och vägrar leverera delar mm med hänvisning till att Sverige inte kan sälja dylikt till ett krigförande land .... Som norrmänn och finnar mycket väl är medvetna om, man kan inte lita på Sverige när det verkligen gäller.
SvaraRaderaMan kanske får skriva ett avtal där mottagarland köper stora mängder reservdelar för att ha på hylla ifall att och Sverige gör sig skyldig att hela tiden hålla den reservdelshyllan up2date.
SvaraRaderaEn annan lösning är licensiering. Dvs att mottagarlandet köper licens att bygga egna reservdela, då kommer man undan de Svenska krigsmaterialexportlagarna i ett skymningsläge.