På Island träffade jag häromdagen landets tidigare premiärminister Geir Haarde. I närmare två år har han nu kämpat mot landets juridiska myndigheter sedan parlamentet, Alltinget, beslutat att dra honom, och endast honom, inför riksrätt för på grund av det ekonomiska haveri landet råkade ut för efter bankkrascherna i USA.
Geir Haarde är en belevad, trivsam gentleman som länge dominerat och påverkat isländsk politik. Först som finansminister och sedan regeringschef. Ingen anklagelse har riktats mot honom för att han skulle ha haft någon personlig vinnig av de senaste årens affärer. Att träffa Geir Haarde är idag att möta en på många sätt distingerad herre om än med en trött blick bakom ett glatt skratt. Cancern förhindrade hans fortsatta politiska gärning och när den stoppats var det så dags för de juridiska turer som fortfarande påverkar Island fram till att domen avges i april. Haarde, och hans politiska vänner inom det borgerliga Självständighetspartiet, är ganska säkra på att anklagelserna avvisas på alla punkter. En fällande dom skulle emellertid kunna leda till fängelse i upp till två år.
Isländsk ekonomi har under de senaste åren varit rena berg- och dalbanan. Under några år en riktig framgångssaga. Banker och finansinstitut spelade en central roll. Alla, inom samhällets samtliga nivåer, unnade sig förmåner otänkbara för tidigare generationer. På Reykjaviks gator sågs fina bilar av senaste årsmodell och på flygplatsen stod privat-jet parkerade. Ingen ställde de riktigt relevanta frågorna. Och ingen efterlyste de behövliga regleringarna. Är det någon som borde stå åtalad är det möjligtvis en samtid.
Besvikelsen och bitterheten på Island har varit kännbar. Politiker har hånats och Alltinget utsatts för äggkastning. En alltmer populistisk president har spelat ut folkvalda mot folk. Och det har funnits en stark resonans för ilskna och aggressiva inlägg då många under vad som sågs som framgångsåren lånade till konsumtion. Åtskilliga även i utländsk valuta som amerikanska dollar, japanska yen och euro. Rätt snabbt fördubblades lånen i och med att den isländska kronan halverades i värde. Även lån i inhemsk valuta har varit indexerade. Många uppfattar att de i dag sitter i en lånefälla.
För att visa krafttag inledde Alltinget en prövning om att fyra ministrar från den tidigare koalitionsregeringen skulle åtalas för underlåtenhet och slarv. Men vänner har skyddat vänner och två socialdemokrater och en partikamrat till Haarde avfördes och kvar stod endast den tidigare statsministern. Inte minst dessa turer har gjort att många som kanske principiellt varit för en domstolsbehandling ändå vänt sig emot att bara en syndabock utsetts. Opinionsmätningar visar att befolkningen är i det närmaste delad på mitten, för och emot.
Och Geir Haarde, i centrum för uppmärksamheten, konstaterar i svar på en fråga från mig att han går säkert på Reykjaviks gator. Han känner inte att agg riktas emot honom. Tvärtom får han ta emot många bevis på gillande och uppskattning, både i form av post och människor som kommer fram till honom på gatan. Hittills har hans egna försvarskostnader gått på motsvarande runt två miljoner norska kronor, halva beloppet har redan samlats in av flera bidragsgivare i en fond.
Jag befinner mig i en helt oväntad situation, säger den tidigare regeringschefen. Det är första gången i Islands historia som riksrättsförfarandet används. Han säger att han räknar med ett frikännande såvida inte politik blandas in i domen. Rätten består av 15 personer varav sju är domare och åtta utsetts av Alltinget men där några av ledamöterna också har juridisk kompetens.
En lagklok person jag träffade säger att processen förgiftat det politiska klimatet och att det finns en känsla av ”blodtörst” bakom. På sitt sätt ser det ut som en tanke att det i dagarna i Finland kommer ut en bok om republikens förre president Risto Ryti som var statschef under de svåra mörka krigsåren på 1940-talet. Han kom att fällas i en rättegång iscensatt av Sovjetunionen efter kriget. En ren skådeprocess som skadade honom och ytterligare några politiker svårt. En slutsats som kan dras är att nordiska länder tycks ha svårt att dra slutsatser av varandras historia!
Visar inlägg med etikett Island. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Island. Visa alla inlägg
lördag 24 mars 2012
måndag 8 november 2010
Kallt och hett på Island
Nordiska rådets 62:a session är avklarad. Och med snabba steg närmas jubileet av sex decenniers samarbete de nordiska länderna och självstyrande områdena emellan. I år hölls mötet på Island. Vädret erbjöd omväxling; allt från mycket kraftiga vindar, till regn och det hela avslutades med kyla och snö.
Men om det var kallt utomhus så var det desto hetare i mötessalen. En av de mer omfattande diskussionerna kom att handla om att Danmark sänder hem nordbor i behov av socialhjälp. Samma möjlighet finns också i Sverige fast någon utvisning sker inte. Från den danska staten hävdas detta vara en tradition sedan 1930-talet. Och ändå ringer inga klockor? Ganska mycket har hänt sedan dess! Över parti-, block- och nationsgränser gick företrädare för Nordiska Rådet upp och argumenterade emot Danmarks behandling av andra nordbor. För egen del påpekade jag att ärendet kunde ses i tre dimensioner: 1) Grundläggande juridik, 2) Politik samt 3) Form. Jag kom att argumentera mot minister Ellemann som företrädde den danska regeringen.
I botten finns en Nordisk konvention om rörlighet för nordbor. Till det kommer ett EU-direktiv om rörlighet för medlemsstaternas medborgare inklusive EES (alltså även Island och Norge). Just möjligheten att stanna i ett annat land är central och därför borde de båda varandra överlappande överenskommelserna ge nordbor ett extra strakt stöd. Ändå utvisar Danmark! Så som skett bland annat en isländsk gravid kvinna med sin man kvar i Danmark. Även om det inte är konventionsbrott är det snubblande nära. Politiskt är det endast Danmark som gör på det här viset - är det möjligt att fyra länder gör fel medan Danmark gör rätt eller kan det vara omvänt att Danmark gör fel medan resten gör rätt? Slutligen har integrationsminister Birthe Rönn Hornbech vägrat träffa företrädare för Nordiska Rådet för att diskutera ärendet, och det får ses som anmärkningsvärt då en regeringsföreträdare inte önskar möta parlamentarikerna!
Politiskt och innehållsligt har det varit ett mycket intressant och givande möte med Nordiska Rådet på Island. Andra frågor som debatteras har varit bland annat att det nu skall undersökas huruvida ett gemensamt pantsystem i Norden kan upprättas. Istället för att opantbara flaskor och burkar smutsar ner i naturen skall det undersökas om länderna tillsammans med branschen kan koda om alla mottagningsmaskiner så att dessa även kan ta emot och betala ut pant för burkar och flaskor från annat land. I förlängningen är det viktigt att få med grannländer som Tyskland där många sydsvenskar i dag handlar öl och vin.
Det har också fattats beslut om gemensam kamp mot rovdjuret mårdhunden. Det till synes gulliga namnet till trots handlar det om ett riktigt skadedjur som äter mycket som kommer i dess väg och dessutom drar med sig farliga parasiter. Det är en gemensam utmaning som kräver gemensamma åtgärder.
Bland det mer ideologiskt laddade som det fattades beslut om på Island var då de rödgröna gjorde gemensam sak med socialdemokrater och en del mittenpolitiker för att kräva någon form av skatt på finansiella transaktioner. Istället för att hantera nordbornas vardagsutmaningar valde en majoritet att prioritera utopism istället för realism!
Intressant och givande är också att försvars-, säkerhets- och utrikespolitik blir allt viktigare i Norden. För egen del talade jag om behovet av breda och långsiktiga uppgörelser när det gäller de nordiska ländernas gemensamma uppdrag i Afghanistan. Förre danske försvarsministern Sören Gade lade också fram en rapport som visade hur de fem nordiska länderna kan göra gemensam sak med de tre baltiska republikerna. Och det är ett viktigt ställningstagande. Det handlar både om att ställa upp för vänner i närområdet ifall de drabbas av omfattande problem som att tillsammans med vänner i närområdet ställa upp för andra ifall de drabbas av omfattande problem. Sverige är alliansfritt men inte värderingsmässigt neutralt eller likgiltigt ifall andra drabbas av katastrofer och övergrepp.
Av de sessioner jag hittills haft förmånen att delta vid som vald medlem var detta en av de spänstigaste, politiskt innehållsrikaste och viktigaste jag varit på!
Men om det var kallt utomhus så var det desto hetare i mötessalen. En av de mer omfattande diskussionerna kom att handla om att Danmark sänder hem nordbor i behov av socialhjälp. Samma möjlighet finns också i Sverige fast någon utvisning sker inte. Från den danska staten hävdas detta vara en tradition sedan 1930-talet. Och ändå ringer inga klockor? Ganska mycket har hänt sedan dess! Över parti-, block- och nationsgränser gick företrädare för Nordiska Rådet upp och argumenterade emot Danmarks behandling av andra nordbor. För egen del påpekade jag att ärendet kunde ses i tre dimensioner: 1) Grundläggande juridik, 2) Politik samt 3) Form. Jag kom att argumentera mot minister Ellemann som företrädde den danska regeringen.
I botten finns en Nordisk konvention om rörlighet för nordbor. Till det kommer ett EU-direktiv om rörlighet för medlemsstaternas medborgare inklusive EES (alltså även Island och Norge). Just möjligheten att stanna i ett annat land är central och därför borde de båda varandra överlappande överenskommelserna ge nordbor ett extra strakt stöd. Ändå utvisar Danmark! Så som skett bland annat en isländsk gravid kvinna med sin man kvar i Danmark. Även om det inte är konventionsbrott är det snubblande nära. Politiskt är det endast Danmark som gör på det här viset - är det möjligt att fyra länder gör fel medan Danmark gör rätt eller kan det vara omvänt att Danmark gör fel medan resten gör rätt? Slutligen har integrationsminister Birthe Rönn Hornbech vägrat träffa företrädare för Nordiska Rådet för att diskutera ärendet, och det får ses som anmärkningsvärt då en regeringsföreträdare inte önskar möta parlamentarikerna!
Politiskt och innehållsligt har det varit ett mycket intressant och givande möte med Nordiska Rådet på Island. Andra frågor som debatteras har varit bland annat att det nu skall undersökas huruvida ett gemensamt pantsystem i Norden kan upprättas. Istället för att opantbara flaskor och burkar smutsar ner i naturen skall det undersökas om länderna tillsammans med branschen kan koda om alla mottagningsmaskiner så att dessa även kan ta emot och betala ut pant för burkar och flaskor från annat land. I förlängningen är det viktigt att få med grannländer som Tyskland där många sydsvenskar i dag handlar öl och vin.
Det har också fattats beslut om gemensam kamp mot rovdjuret mårdhunden. Det till synes gulliga namnet till trots handlar det om ett riktigt skadedjur som äter mycket som kommer i dess väg och dessutom drar med sig farliga parasiter. Det är en gemensam utmaning som kräver gemensamma åtgärder.
Bland det mer ideologiskt laddade som det fattades beslut om på Island var då de rödgröna gjorde gemensam sak med socialdemokrater och en del mittenpolitiker för att kräva någon form av skatt på finansiella transaktioner. Istället för att hantera nordbornas vardagsutmaningar valde en majoritet att prioritera utopism istället för realism!
Intressant och givande är också att försvars-, säkerhets- och utrikespolitik blir allt viktigare i Norden. För egen del talade jag om behovet av breda och långsiktiga uppgörelser när det gäller de nordiska ländernas gemensamma uppdrag i Afghanistan. Förre danske försvarsministern Sören Gade lade också fram en rapport som visade hur de fem nordiska länderna kan göra gemensam sak med de tre baltiska republikerna. Och det är ett viktigt ställningstagande. Det handlar både om att ställa upp för vänner i närområdet ifall de drabbas av omfattande problem som att tillsammans med vänner i närområdet ställa upp för andra ifall de drabbas av omfattande problem. Sverige är alliansfritt men inte värderingsmässigt neutralt eller likgiltigt ifall andra drabbas av katastrofer och övergrepp.
Av de sessioner jag hittills haft förmånen att delta vid som vald medlem var detta en av de spänstigaste, politiskt innehållsrikaste och viktigaste jag varit på!
Etiketter:
Danmark,
försvarspolitik,
Integrationspolitik,
Island,
mårdhund,
Nordiska rådet,
pant
onsdag 8 september 2010
Tillsammans med vänner om Norden
I Kvällsposten har jag haft en debattartikel om Norden och det kommande svenska valet. Som länder påverkar vi varandra. Fortsatt Alliansstyre vore bra för alla borgerligt sinnade i närområdet. Som medundertecknare har jag haft: Per-Kristian Foss (Høyre), Stortingsrepresentant och tidigare finansminister i Norge, Anne-Mari Virolainen (Samlingspartiet), Riksdagsledamot och vice partiordförande i Finland, Fredrik Karlström (Obunden samling), Lagtingsledamot på Åland, Jørgen Lundsgaard (KF), Folketingsledamot i Danmark, samt Bjarni Benediktsson (Självständighetspartiet), Alltingsledamot, partiordförande och statsministerkandidat på Island.
Bland annat skriver vi: ” Nya moderaterna är i ständig förändring och förnyelse. Ett fast och nära borgerligt samarbete inom Alliansen är ett föredöme. Därmed inspireras även partier och politiker i andra länder att själv ompröva och våga pröva nya vägar. Det sker helt i enlighet med våra grundläggande idéuppfattningar. Att vara konservativ betyder i politiskt sammanhang att man önskar att förbättra och förnya samhället men söker samtidigt att bevara det bästa av den tradition vi redan har. Det liberala innebär övertygelsen om ett öppet rättsamhälle som säkrar den enskilda individens frihet och integritet. God politik handlar om samarbete/…/
Norden sticker ut. Det handlar om länder med förhållandevis hög skattenivå men också väl utbyggda välfärdssamhällen. Grunden för att behålla och utveckla en skola, ett hälsosystem och ett rättsväsende med höga ambitioner är en politik som tryggar välfärden genom att stimulera tillväxt, skapa nya jobb och göra arbete mer lönsamt.
För oss som aktiva ledamöter av Nordiska rådet är den nordliga dimensionen av stor betydelse. Mycket görs redan i dag men det finns alla skäl att gå vidare och fördjupa. De senaste åren har arbetet med att ta bort olika former av gränshinder prioriterats. Rörligheten är central och gynnar oss alla.”
Debattartikeln i sin helhet finns här:
http://kvp.expressen.se/ledare/1.2125442/debatt-alliansen-ar-ett-foredome
Bland annat skriver vi: ” Nya moderaterna är i ständig förändring och förnyelse. Ett fast och nära borgerligt samarbete inom Alliansen är ett föredöme. Därmed inspireras även partier och politiker i andra länder att själv ompröva och våga pröva nya vägar. Det sker helt i enlighet med våra grundläggande idéuppfattningar. Att vara konservativ betyder i politiskt sammanhang att man önskar att förbättra och förnya samhället men söker samtidigt att bevara det bästa av den tradition vi redan har. Det liberala innebär övertygelsen om ett öppet rättsamhälle som säkrar den enskilda individens frihet och integritet. God politik handlar om samarbete/…/
Norden sticker ut. Det handlar om länder med förhållandevis hög skattenivå men också väl utbyggda välfärdssamhällen. Grunden för att behålla och utveckla en skola, ett hälsosystem och ett rättsväsende med höga ambitioner är en politik som tryggar välfärden genom att stimulera tillväxt, skapa nya jobb och göra arbete mer lönsamt.
För oss som aktiva ledamöter av Nordiska rådet är den nordliga dimensionen av stor betydelse. Mycket görs redan i dag men det finns alla skäl att gå vidare och fördjupa. De senaste åren har arbetet med att ta bort olika former av gränshinder prioriterats. Rörligheten är central och gynnar oss alla.”
Debattartikeln i sin helhet finns här:
http://kvp.expressen.se/ledare/1.2125442/debatt-alliansen-ar-ett-foredome
Etiketter:
Alliansen,
Danmark,
Finland,
Island,
Kvällsposten,
Nordiska rådet,
nordiskt samarbete,
Norge,
Sverige,
Åland
fredag 16 april 2010
Nordiskt i Norge
Under några dagar har partigrupperna samt utskotten i Nordiska rådet haft möten i Oslo. Vackert vårväder som dock förmörkades av vulkanutbrottets Island. Delegaterna från ön var rätt upptagna med telefonsamtal. En hel del handlade säkert om eldens och lavans framfart men åtskilligt också om den omfattande rapport kring bankverksamheten och politikernas inblandning som släppts. En diskussion som nu förs är om några tidigare ministrar med regeringschefen i spetsen skall ställas inför riksrätt på Island. Ett antal bankdirektörer pekas även ut som trolösa mot huvudman.
För närvarande är 21 av Nordiska rådets 87 medlemmar från fem länder och tre självständiga områden ledamöter av den konservativa gruppen. De partier som samverkar är moderaterna från Sverige, höyre från Norge, konservative folkeparti från Danmark, samlingspartiet från Finland, självständighetspartiet från Island, obunden samling respektive frisinnad samling från Åland, demokraterna från Grönland samt fólkaflokkurin från Färöarna. Vi tog fram en ny presentationstext att lägga ut på Nordiska rådets hemsida. Bland annat konstateras att det i vår partigrupp förenas företrädare med konservativa och liberala idéer. Konservativ i den bemärkelse att samhället skall förbättras och förnyas genom att det som är bra i vår tradition bevaras. Liberal genom att slå vakt om det rättssamhälle som säkrar individens frihet och integritet.
Det som förenar dessa nordiska partier är en gemensam politisk hållning i synen på exempelvis god ekonomisk hushållning. Det handlar om förvaltarskap och ansvarstagande för kommande generationer. Marknadsekonomi, fri rörlighet och öppenhet. Och det finns en tydlig ambition att reformera de nordiska samhällena med en politik som tryggar välfärden genom att stimulera tillväxt, skapar jobb och gör arbete mer lönsamt.
På onsdagseftermiddagen styrde medborgar- och konsumentutskottet färden till det alldeles nybyggda Halden fengsel. En helt ny kriminalvårdsanläggning i Östnorge ganska nära gränsen till Sverige. Det är en modern enhet som skall kunna ta emot drygt 250 personer med rätt hög säkerhetsnivå och tunga brott bakom sig. Någonstans motsvarande 1,5 miljard svenska kronor har bygget kostat. Det handlar om luftiga lokaler med en tilltalande arkitektur. Tanken är att inte endast den yttre miljön utan även den inre skall vara modern och ny. Jag delar den bakomliggande filosofin! Just vi som önskas hårdare straff för svåra brott som grov misshandel, mord, sexuella övergrepp och narkotikainförsel måste också vara de tydligaste förespråkarna för att se individerna och att straffen inom ramen för inlåsning måste präglas av humanitet.
I Halden talas mycket om samverkan med de sociala myndigheterna, men också att fångarna skall få lära sig ett yrke eller genom studier ta examen som gör det lättare att komma tillbaka efter avtjänat straff. Missbruksvården betonas. Inte utan stolthet visades biblioteket upp och det underströks hur viktigt det är med kultur. De intagna skall kunna spela teater, skapa musik och producera sin egen CD. Fint tänkt var också det lilla ”feriehuset” som uppförts inom området som skall användas av den intagne och dennes familj under en eller ett par dagar. Det är en liten vacker stuga i modern stil men konstruerad för att uppskattas av barn. Och alldeles för ofta glöms det bort att även de som gjort sig skyldiga till svåra saker kan ha familj. Och det är aldrig småknattarnas fel att pappa dummat sig! Barn behöver både en far och mor. Även om någon av dem sitter i fängelse!
Jag gillade inställningen att inom ramen för att vara tydlig och kravställande samtidigt agera medkännande. Mycket av det som togs som tecken på öppenhet och modernt tänkande kan kännas igen från svensk kriminalvård även om lokalerna är superfräscha därför att de precis invigts. Det som möjligtvis kan bli två kommande utmaningar är betonande av öppenhet i konflikt med narkotikainförsel. Erfarenheterna från Sverige är ju inte alldeles goda. Därför är nolltolerans mot narkotika genom att bekämpa missbruket så viktigt. Min förutsägelse är att rutinerna snart kommer att skärpas. Det andra är förnekandet av att det existerar gängkriminalitet innanför fängelsemurarna. Norge är måhända förskonat för närvarande, men risken är stor att rövarbanden försöker ta kontroll. Och då gäller det att störa.
Ett av de ärenden medborgar- och konsumentutskottet sedan hade att diskutera var den kartläggning som genomförts vad gäller medborgare utvisade från ett annat nordiskt land. Det visade sig att så sker ifråga om grov kriminalitet. Danmark är dock ett undantag som även har utvisat nordbor av sociala skäl. 2009 var det tio personer. Ett exempel är en norsk student som blev havande med en dansk som far men där hon ändå sändes till Norge för att kommunen skulle undvika att ge socialt bistånd. Även om det handlar om få fall är det viktigt att slå vakt om principen. Den kritik och de invändningar som kommit från Nordiska rådet har uppmärksammats av dansk radio. Först i P1-programmet Orientering och sedan även i P3-Nyheterna.
Mer om Haldens fengsel: http://www.haldenfengsel.no/
Mer om Orientering i P1, Dansk radio:
http://www.dr.dk/P1/orientering/indslag/2010/04/15/191850
För närvarande är 21 av Nordiska rådets 87 medlemmar från fem länder och tre självständiga områden ledamöter av den konservativa gruppen. De partier som samverkar är moderaterna från Sverige, höyre från Norge, konservative folkeparti från Danmark, samlingspartiet från Finland, självständighetspartiet från Island, obunden samling respektive frisinnad samling från Åland, demokraterna från Grönland samt fólkaflokkurin från Färöarna. Vi tog fram en ny presentationstext att lägga ut på Nordiska rådets hemsida. Bland annat konstateras att det i vår partigrupp förenas företrädare med konservativa och liberala idéer. Konservativ i den bemärkelse att samhället skall förbättras och förnyas genom att det som är bra i vår tradition bevaras. Liberal genom att slå vakt om det rättssamhälle som säkrar individens frihet och integritet.
Det som förenar dessa nordiska partier är en gemensam politisk hållning i synen på exempelvis god ekonomisk hushållning. Det handlar om förvaltarskap och ansvarstagande för kommande generationer. Marknadsekonomi, fri rörlighet och öppenhet. Och det finns en tydlig ambition att reformera de nordiska samhällena med en politik som tryggar välfärden genom att stimulera tillväxt, skapar jobb och gör arbete mer lönsamt.
På onsdagseftermiddagen styrde medborgar- och konsumentutskottet färden till det alldeles nybyggda Halden fengsel. En helt ny kriminalvårdsanläggning i Östnorge ganska nära gränsen till Sverige. Det är en modern enhet som skall kunna ta emot drygt 250 personer med rätt hög säkerhetsnivå och tunga brott bakom sig. Någonstans motsvarande 1,5 miljard svenska kronor har bygget kostat. Det handlar om luftiga lokaler med en tilltalande arkitektur. Tanken är att inte endast den yttre miljön utan även den inre skall vara modern och ny. Jag delar den bakomliggande filosofin! Just vi som önskas hårdare straff för svåra brott som grov misshandel, mord, sexuella övergrepp och narkotikainförsel måste också vara de tydligaste förespråkarna för att se individerna och att straffen inom ramen för inlåsning måste präglas av humanitet.
I Halden talas mycket om samverkan med de sociala myndigheterna, men också att fångarna skall få lära sig ett yrke eller genom studier ta examen som gör det lättare att komma tillbaka efter avtjänat straff. Missbruksvården betonas. Inte utan stolthet visades biblioteket upp och det underströks hur viktigt det är med kultur. De intagna skall kunna spela teater, skapa musik och producera sin egen CD. Fint tänkt var också det lilla ”feriehuset” som uppförts inom området som skall användas av den intagne och dennes familj under en eller ett par dagar. Det är en liten vacker stuga i modern stil men konstruerad för att uppskattas av barn. Och alldeles för ofta glöms det bort att även de som gjort sig skyldiga till svåra saker kan ha familj. Och det är aldrig småknattarnas fel att pappa dummat sig! Barn behöver både en far och mor. Även om någon av dem sitter i fängelse!
Jag gillade inställningen att inom ramen för att vara tydlig och kravställande samtidigt agera medkännande. Mycket av det som togs som tecken på öppenhet och modernt tänkande kan kännas igen från svensk kriminalvård även om lokalerna är superfräscha därför att de precis invigts. Det som möjligtvis kan bli två kommande utmaningar är betonande av öppenhet i konflikt med narkotikainförsel. Erfarenheterna från Sverige är ju inte alldeles goda. Därför är nolltolerans mot narkotika genom att bekämpa missbruket så viktigt. Min förutsägelse är att rutinerna snart kommer att skärpas. Det andra är förnekandet av att det existerar gängkriminalitet innanför fängelsemurarna. Norge är måhända förskonat för närvarande, men risken är stor att rövarbanden försöker ta kontroll. Och då gäller det att störa.
Ett av de ärenden medborgar- och konsumentutskottet sedan hade att diskutera var den kartläggning som genomförts vad gäller medborgare utvisade från ett annat nordiskt land. Det visade sig att så sker ifråga om grov kriminalitet. Danmark är dock ett undantag som även har utvisat nordbor av sociala skäl. 2009 var det tio personer. Ett exempel är en norsk student som blev havande med en dansk som far men där hon ändå sändes till Norge för att kommunen skulle undvika att ge socialt bistånd. Även om det handlar om få fall är det viktigt att slå vakt om principen. Den kritik och de invändningar som kommit från Nordiska rådet har uppmärksammats av dansk radio. Först i P1-programmet Orientering och sedan även i P3-Nyheterna.
Mer om Haldens fengsel: http://www.haldenfengsel.no/
Mer om Orientering i P1, Dansk radio:
http://www.dr.dk/P1/orientering/indslag/2010/04/15/191850
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
