Visar inlägg med etikett Christian Holm. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Christian Holm. Visa alla inlägg

måndag 11 juni 2012

Ukraina och Vitryssland

Fotbolls-EM pågår för fullt. Strax före matcherna drog igång var det en hel del fokus på de politiska underskott som råder i Ukraina. Den orange revolutionens drottning, Julia Timoshenko, sitter inspärrad. Hon är inte den enda som fängslats på politiska grunder. Till det kommer en utbredd korruption som undergräver det land som pikant nog stoltserar med blågula färger likt Sverige.

Samtidigt som det spelas fotboll fortsätter planeringen inför ishockey-VM som ska gå av stapeln i ett annat europeiskt land som lämnar mycket övrigt att önska. Ifall Ukraina kan betecknas som ett land med kraftigt demokratiskt underskott är Vitryssland att ses som vår kontinents sista diktatur. Risken är stor att det kommande mästerskapet nyttjas av härskaren i Minsk för egna syften.

Är då bojkott att föredra? Inte alltid. Poängen med utbyte och utländsk närvaro är möjligheterna att träffas och växla tankar. Det ges också chans att på plats lära sig en del om rådande villkor. Ifall man nu vill titta och förstå! Loreen som segrade i Melodifestivalen visade vägen genom sitt agerande i Azerbajdzjan. Inom ramen för vad reglerna tillät tog hon tydligt ställning för öppenhet och mänskliga rättigheter. Det borde fler göra när möjligheter erbjuds. Tillsammans med kollegan Christian Holm resonerar jag i Kvällsposten kring detta:

”Genom utbyte och närvaro i länder med förtryck och övergrepp så kan artister, idrottsutövare och andra vara med och göra skillnad. Förhoppningsvis kan Loreens agerande inspirera. Snart startar fotbolls-EM som bland annat kommer att spelas i Ukraina. Det är ett land i vilket utvecklingen går i fel riktning. Sedan en tid sitter presidentens politiska rival, Julia Timoshenko, inspärrad. Hon har dömts till ett hårt fängelsestraff på oklara grunder som mer verkar ha att göra med hämnd och försök att tysta snarare än en ren juridisk process. Timoshenko är en symbol för de stora politiska problem Ukraina brottas med. Hon är heller inte den enda politiskt dömda.

I Vitryssland fortsätter arbetet inför ishockey-VM trots ett växande antal protester med krav på att det borde flyttas till ett annat land. Villkoren för politiskt oliktänkande är bedrövlig med flera oppositionella från olika partier inspärrade. Valfusket var utbrett då president Lukasjenko omvaldes. Nyligen avrättades två personer efter en summarisk rättegång och även ifall de var skyldiga till anklagelserna så måste alltid en rättsstat garantera en rättvis process. Skyldiga ska självfallet alltid dömas men dödsstraff är i sig förkastligt. EU har också infört sanktioner i form av inreseförbud för omkring 250 personer som i egenskap av företagsledare och domare springer maktens ärenden.

Ifall både fotbolls-EM och ishockey-VM genomförs som planerat i Ukraina och Vitryssland är det viktigt att möjligheterna i så fall används på det kloka sätt som Loreen visade prov på i Azerbajdzjan. Det ska inte sjungas eller spelas för att behaga tveksamma regimer. Men på plats går det att i det lilla ta ställning för mänskliga fri- och rättigheter och peka på de stora underskott som finns i dessa länder.”

måndag 30 april 2012

Telia, teknik och Vitryssland


Med rätta har det förts debatt om hur tele- och Internetbolag agerar i diktaturer och länder med auktoritärt styre. Telia Sonera kom att granskas i ett mycket ofördelaktigt reportage där det visades hur bland annat säkerhetstjänsten i Vitryssland kommit att nyttja företaget för att jaga och trakassera oliktänkande. Telia Sonera begick inledningsvis två allvarliga fel. För det första gjordes försök att tona ned och för det andra någon slags absurd jämförelse om att bestämmelser och lagar följs här som där. Men det är en jätteskillnad att leva i en demokrati! I ett förtryckande system som Vitryssland är polis och myndigheter maktens redskap för att tysta och tona ned inte för att skydda och bekämpa verklig brottslighet. Den som inte kan se den fundamentala skillnaden borde gå fram till spegeln och kolla om det verkligen inte går att lyfta upp kanten på nattmössan. Telia Sonera har ett ansvar som sträcker sig långt bortom att bara acceptera och leva efter auktoritära staters regler!

Men det finns också en fara i att hamna i något slags ryggmärgsmässig vänsterposition där allt utbyte ses som felaktigt. Det är med ny teknik, men också utbyte med demokratiska länder, som förtryckande regimer långsiktigt kan undergrävas. Tillsammans med några M-kolleger från utrikesutskottet (Walburga Douglas Habsburg, Christian Holm och Ulrik Nilsson) har en artikel publicerats på Svenska Dagbladets Brännpunkt. Som ordförande i den svenska delegationen till PA-UfM (Medelhavsunionen) har jag i samtal men också på plats i Nordafrika kunnat följa hur de stora förändringar som vi väljer att kalla den ”Arabiska våren” just har modern informationsteknik att tacka för så mycket. Och den anden som är utsläppt ur flaskan kan aldrig spärras in igen – varken i Tunisien eller Egypten som där mer blodiga strider utkämpats likt Libyen och Syrien.

Bland annat skriver vi: ” För att idéer ska spridas måste människor kommunicera: mötas fysiskt eller med hjälp av teknik. Vi har det senaste året sett exempel på hur det senare banat väg för- eller åtminstone bistått utvecklingen mot demokrati i arabvärlden. Icke mindre viktig är teknik som underlättar kommunikation i Europas sista diktatur – Vitryssland.

Den senaste tidens debatt är i behov av nyansering. Telia Soneras roll i gripandet och förföljandet av oppositionella i diktaturer som Vitryssland och Azerbjadjan har fått stort medieutrymme. Men bilden av det svenska telekomföretaget som den stora boven i dramat behöver sättas i perspektiv, även om de har ett stort ansvar att göra vad de kan för att minska riskerna för missbruk av sina tjänster och produkter. Därför är det bra att de nu tagit till sig av kritiken/…/

Teknik i sig kan aldrig vara av ondo. Människor som kontrollerar tekniken är de som ansvarar för att den används på rätt sätt. Dessvärre är inte detta alltid verklighet. Men människor som sluter upp och varje dag slåss för demokratiska värderingar och principer mot diktatoriska regimer, måste också kommunicera.

En förutsättning för en lyckad opposition är möjligheten till att kunna sluta upp på möten, sprida material och att kunna kommunicera utan att riskera ett fysiskt möte, exempelvis i Vitryssland där oppositionella själva uttalat en önskan om att bibehålla kommunikationsmöjligheterna.

Sverige har vid ett flertal tillfällen, nu senast i Libyen arbetat aktivt med att hålla mobilnäten igång, mycket för att oppositionens arbete inte skulle stanna av. Frihet på nätet är något som vi moderater prioriterar i vår utrikespolitisk och det är också en prioritet för hela utrikesdepartementet.

Den mycket kritiserade GPS-tekniken som använts för att spåra deltagare i demonstrationer i berörda länder har även positiva delar, något som lätt glöms bort. Spårningen av brottslingar eller lokaliserandet av försvunna personer är exempel på den ljusa sidan av tekniken, något som inte belysts i debatten.

Att ge oppositionen verktyg för sitt arbete för en mer demokratisk värld är av yttersta vikt. Att internationella telekomföretag drar sig ur diktaturer är inte ett positivt scenario. Att lämna byggandet och underhållningen av tele- och internetnät i händerna på diktatorer resulterar endast i att såväl isoleringen från omvärlden som regimens grepp om folket blir mer totalitärt.”

Här finns hela artikeln på Svenska Dagbladets Brännpunkt:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/mer-teknik-i-diktaturer-ger-frihet_7115171.svd