Det är inte alldeles ovanligt med fina besök från andra länder i Stockholm. Speciellt nu under det svenska EU-ordförandeskapet. Högt på önskelistorna över personer som de inkommande delegationerna vill träffa står statsministern, kungen och talmannen. Tiden räcker dock inte till alla. Då kan det bli statsråd och ibland riksdagsledamöter. Självfallet finns även intresse av möten med företagsledare och forskare. På morgonen gåendes till riksdagshuset kan jag räkna ut från vilket land dagens gäster kommer då flaggor hissats vid utrikesdepartementet.
Eric Liluan Chu är biträdande regeringschef med titeln ”vice premier”. Han är tillika vice ordförande i landets styrande parti som den senaste tiden haft stora framgångar i de allmänna och demokratiska val som arrangerats. Det handlar om ett välmående, förhållandevis stabilt område, med ungefär 24 miljoner medborgare och en av världens starkaste ekonomier. Men den svenska huvudstaden var inte draperad i den röd-blå flaggan med en sol i ena hörnet. Taiwan, eller republiken Kina, är nämligen inte behandlad och betraktad som andra nationer.
Den mycket korta och kondenserade historieversionen är att när kommunisterna tog makten 1949 och utropade folkrepubliken Kina (vilket alltså skedde drygt 30 år efter att kejsardömet avskaffats) valde den borgerliga nationalistiska statsledningen att söka skydd på ön Taiwan. Där formades ett nytt land i strid och konflikt med det röda garde som kommit att kontrollera Peking och resten av fastlandet. Fram till 1971 betraktades republiken Kina som den internationellt erkända delen medan det i dag är folkrepubliken. Och sedan 1971 har Taiwan i praktiken utsatts för internationell mobbning. I takt med folkrepublikens växande ekonomiska styrka är det fler och fler som dansar efter Pekings toner. Samtidigt är Taiwan i sig en rätt välmående och exportorienterad nation.
Så Eric Liluan Chu kan inte göra samma typ av officiella besök i Sverige som andra ledande regeringsföreträdare. En korrupt härskare för en bidragstagande enpartistat visas i formell mening större respekt. Elegant nog har det under dagarna i Stockholm ändå arrangerats politiska möten på hög nivå och ett antal företagsträffar. Någon ambassad finns inte heller i strikt juridisk mening. Men väl ett handelskontor, Taipei Mission, som i allt väsentligt fungerar som en diplomatisk utpost. Den nuvarande chefen Abraham Wen-Shang Chu, har endast varit här några månader men visat sig vara en mycket angenäm bekantskap. Utöver sitt sympatiska intresse för historia har han tjänstgjort fyra år i Skottland på ett liknande uppdrag och där blivit vän med Thorvald Colliander, Sveriges generalkonsul med rötterna i Ängelholm. Efter mitt första möte med Abraham sände jag omedelbart e-post till Thorvald som svarade mycket vänligt tillbaka och berättade om deras skotska kontakter.
De världspolitiska realiteterna gör att många förstår det dubbelspel som måste spelas men vill ändå uttrycka sin respekt och sympati för den demokratiska väg Taiwan valt. I Sveriges riksdag är en av de medlemsmässigt största parlamentariska vänföreningarna just den som upprätthåller kontakter med Taipei Mission.
Och det finns mycket som binder samman. Taiwan har kommit långt inom forskning och utveckling både på medicin- som teknikområdet. Dessutom har landet med snabba steg sökt sig bort från den typ av auktoritära styren som inte är alldeles ovanliga i Asien. Öppenhet och mångfald har skapats med hjälp av fria medier, oberoende domstolar, frigivna politiska fångar och fungerande partier. Under middagen tillsammans med Eric Liluan Chu kunde jag med en av landets företrädare diskutera dödsstraff. Han var för, i likhet med många av landets medborgare, men kunde förstå och uppskatta även mina kritiska synpunkter. Någon avrättning har heller inte verkställts på fem år. Kontrasten mot fastlandet kan knappast bli tydligare. Folkrepubliken är ohotad världsmästare i dödsstraff och knappast en nation med belevade företrädare som lyssnar till andras argument.
Mobbningen av Taiwan lär fortsätta. För egen del är jag glad över att inte tillhöra den sidan.
torsdag 10 december 2009
Folkrepubliken eller republiken Kina?
Etiketter:
Abraham Wen-Shang Chu,
Eric Liluan Chu,
folkrepubliken Kina,
republiken Kina,
ROC,
Taiwan,
UD
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej,
SvaraRaderaEnligt mig så ligger det största problemet i EU:s och USA:s undfallenhet mot Beijing. Alldeles för ofta går man på de mest billiga diplomatiska tricks som fastlandskina spelar för att kunna fortsätta upprätthålla sin diktatur. Ett mer demokratiskt fastlandskina tror jag skulle minska de aggressiva utfallen mot Taiwan.
Åker er riksdagsgrupp till Taiwan ofta? Nästa gång får ni gärna besöka Chalmers Asia office i Hsinchu där jag studerar.
/Henrik -i Taiwan sedan 5 månader
Du har alldeles rätt att ett mer demokratiskt och öppet Fastlandskina skulle minska riskerna för utfall och rentav anfall.
SvaraRaderaJag tror också att det är viktigt med internationell opinion kring förhållandet mellan folkrepubliken och republiken Kina.
Ofta i samband med nationaldagen 10/10 brukar det åka iväg delegationer från Sverige med företrädare för många partier. Ärligt talat kände jag inte till att det fanns ett Chalmers Asia office. Tack för den informationen!
Bästa Hälsningar/Hans Wallmark