Lokalt ledarskap

Turerna fortsätter med att finna ett nytt kommunalråd i Båstad efter Anette Åkesson som tar plats i riksdagen efter Margareta Pålsson som sedan 1 september är ny landshövding i Skåne. Jag ser mig huvudsakligen som en utomstående betraktare även om spridda informationer når mig. För närvarande verkar det hela mycket oklart, för att uttrycka det milt. I grunden uppfattar jag det som en rätt allvarlig utmaning mot bilden av Båstad.

 

För någon dag sedan hade jag en debattartikel i NST/HD som handlade om ifall en person kan tas utifrån till ett ledande politiskt uppdrag. Det tycker jag! Något liknande kan också vara på väg att hända i exempelvis Kalmar där intresse visas för Barometern-OTs förre politiske redaktör Per Dahl som nytt moderat oppositionsråd.

 

Själv har jag egna erfarenheter av att komma utifrån, både från en annan kommun som en annan profession. Jag tror dessutom att övergången i Ängelholm blev särskilt enkel och smärtfri genom min företrädare Else Ekbloms kloka och omtänksamma sätt. Hon gjorde som person övergången smidig. Månaderna före fullmäktige i juni utsåg mig användes till samtal och möten med de andra partierna (inklusive S!). Därmed gick det att bygga upp förtroende. På många sätt fanns i Ängelholm också en allians före Alliansen.

 

Av ett antal kommentarer att döma de senaste dagarna har mitt inlägg uppenbarligen blivit läst. Bland annat skrev jag:

 

”Från hemmet i Magnarp är det bara några kilometers cykeltur till Förslöv i Båstads kommun. Från hamnen går det att blicka ut över den vackra Kullahalvön medan de boende på andra sidan, huvudsakligen i Höganäs kommun, kan se Hallandsås och Bjäre.

 

Rätt korta avstånd och en vardag och ett näringsliv som blir allt mer integrerat kommuner emellan gör att administrativa gränser ibland uppfattas som både futtiga och ointressanta. Ett gott samarbetsklimat har präglat Nordvästskåne åtminstone de senaste 15-20 åren. Numera utgör i praktiken hela Skåne ett sysselsättningsområde där folk pendlar fram och tillbaka.

 

Det är i ljuset av alla dessa rörelser och utbyten de senaste dagarnas diskussion om valet av ny kommunstyrelseordförande i Båstad ska ses. Moderaterna lanserades en kandidat med gedigen politisk bakgrund. Hennes avgörande belastning ansågs vara att hon kom från en annan kommun. Bostaden hon hade före flytten till Båstad fanns någon mil söderut.

 

I juni 2001 valdes jag av fullmäktige i Ängelholm till kommunstyrelsens ordförande. I samband med skolavslutningen flyttade familjen, inklusive häst, från Landskrona. Det var en ganska okonventionell lösning som valdes. Vid den tidpunkten fanns mig veterligen endast ett annat liknade exempel och det var Lars Engqvist som lämnade dåvarande bostadsorten Vellinge för att bli oppositionsråd i Malmö/…/

 

Det bäst bärande argumentet mot rekryteringen utifrån är att den personen inte sitter i fullmäktigeförsamlingen. Rent praktiskt hanteras det enkelt då arbetsordningarna vanligtvis medger beredande nämnds ordförande möjligheten att yttra sig. Samtidigt hämtas förtroendet och stödet från ledamöter som i sin tur har röstats fram av medborgarna. Svenska regeringar har genom åren på motsvarande sätt haft ministrar som inte sitter eller ens suttit i riksdagen. Stor sak i det – det väsentliga har varit kompetensen.

 

I samband med valet 2002 kunde den lösning moderaterna valt i Ängelholm prövas. I vad som var att likna vid en katastrof i Sverige som helhet utgjorde kommunresultatet något av ett undantag.

 

Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg, har varit ansvarig för arbetet med att ta fram ett nytt kommunalpolitiskt handlingsprogram för M. Ett viktigt och väl genomarbetat dokument. En av de saker han tryckt på är det ’lokala ledarskapet’. Det är centralt!”

 

Hela min debattartikel kan hittas här:

http://hd.se/ledare/2012/08/31/kompetensen-ar-viktigast/

Ängelholm i förrgår

Mitt uppdrag var att hålla inledningsanförandet då Ängelholmsmoderaterna torsdag 14 januari bjudit in till ett öppet kvällsmöte i Stadsbibliotekets hörsal. Tanken var att lyssna och samla in synpunkter. Kretsens valledare Stina Nordström hade tillsammans med de föreningsansvariga och Bengt Ståhl arrangerat denna sammankomst. Jag räknade med att det skulle komma runt trettio vilket brukar vara hyggligt många för en aktivitet av det här slaget. Bengt Ståhl berättade i telefon att han fått in 58 anmälningar. Imponerande! Väl på plats visade det sig att nästan 70 personer dök upp! Den nya MUF-styrelsen kom bestående av fem tjejer.

Jag påminde om att vi i september 2006 haft valvaka i precis samma lokal. Hur glada vi alla varit över moderaternas framgångar och insikten om att Fredrik Reinfeldt nu skulle efterträda Göran Persson som statsminister. Kampanjinsatserna hade gett utdelning med allt från att man cyklat omkring för att lägga ut material i brevlådorna och då samtalat med folk till de sista dagarna då det ringdes på dörrarna och vi överlämnade valsedlar och färska frukostbröd. Och vi stod utanför Systembolaget på lördagen och delade ut blå blommor och då gick det att bokstavligen känna intresset och sympatin för oss - något min företrädare som kommunalråd i Ängelholm Else Ekblom ivrigt bekräftade med huvudnickningar.

Genomgående för alla de insatser som gjordes var möten individer emellan. Jag tror att det just är när människor träffar människor som förtroenden skapas och god politik blir möjlig. Därför är en av de viktigaste egenskaperna att vara lyssnande. Vilka är förväntningarna? Hur ser medborgarna på sin vardag? Vad uppfattas som problemen? Det handlar inte om att komma med svar på frågor ingen ställer utan att vara känslig nog att uppfatta vilka som är frågorna! Inom områden som ansvarstagande, ekonomi, skatter och brottsbekämpning visar olika undersökningar att moderaterna har ett starkt opinionsstöd, det är svagare ifråga om att värna välfärdens kärna. Just därför är det så viktigt att också utveckla politiken lokalt och regionalt.

Efter min inledning satte sig alla vid bord för att utifrån olika nämndsperspektiv diskutera igenom vad som är bra i Ängelholm och vad som kan göras annorlunda eller bättre. Självfallet var det fler områden som kom upp. Under kommunalrådet Åsa Herbst ledning redovisades sedan resultaten av alla dessa samtal som fördes under över en timme.

Genomgående verkade många vara nöjda med det allmänna läget i Ängelholm. Det finns mycket som är bra. Bland de önskemål som fångades upp handlade många om Rönneå. Hur kan den användas ännu bättre? Fler broar? Och vad skall ske med Pyttebron? En fråga som berördes var möjligheten för äldre par att kunna välja att bo samman ifall en av dem ändå är i behov av särskilt boende eller omsorg. Självfallet kom även andra frågor upp som inte är direkt kommunala men av stor vikt för ängelholmarna. Förändringarna av sjukhuset ses som något negativt samtidigt som förhoppningar knyts till Hälsostaden. Och den nya dragningen av busslinje 2 kritiserades. Här är det ju Region Skåne som axlar ett tungt ansvar men det är bra med aktiva lokala företrädare som kan försöka utöva påtryckning och deltar i det opinionsbildande arbetet.

Ett tomt block och en fungerande penna är bra arbetsredskap för förtroendevalda. Det har Ängelholmsmoderaterna upptäckt!