ÖB talar - sedan darrar det till

Inte utan vissa mediala talanger är landets Överbefälhavare. Med TV-intervju och allvarsbudskap lyckades han skickligt sätta agendan för inledningen på Almedalsveckan. Och redaktioner som sänt reportrar och annan personal till Gotland för dyra pengar måste ha något att rapportera om hem. Antydan om att marinen eller flygvapnet långsiktigt av besparingsskäl kan tvingas skrotas är onekligen tillräckligt kittlande. Och försvarsminister Karin Enström har fått förklara och lägga ut texten. Jag lyssnade via webben då Niklas Svensson från Expressen intervjuade henne direkt från Visby. Den balanserade och resonerande ton hon väljer retar naturligtvis en del och tas som intäkt för osäkerhet eller bristande förmåga att stå upp mot finansminister Anders Borg. Jag tycker hon agerar helt rätt och riktigt.

Alla som sysslat med budgetfrågor i exempelvis en kommun vet att förvaltningar återkommande levererar beskrivning av vad som är det värsta som kan ske. Blir det inte mer pengar, eller slantar i den utsträckning som krävs, sägs bibliotek och fritidsgårdar behöva stängas. Hela vårdavdelningar måste avvecklas. Under beredningstiden upptäcks att läget inte var fullt så allvarligt. Det går att moderera och hantera.

Därför är det fascinerande att personer som i andra sammanhang säger sig vara skattebetalarnas bästa bundsförvanter som är villiga att syna alla offentliga utgifter plötsligt darrar till så fort en ledande militär uttalar sig. Som försvarspolitiker har jag självfallet den största respekten för sakkunskapen. Men alla politiska beslut måste avvägas och det ska göras en prioritering. Därmed inte sagt att det kan ligga relevans och substans bakom framförda önskemål.

Det är inte heller första gången ÖB går ut med den här varningen. På liknande sätt var det när Folk och Försvar samlades till den årliga konferensen i Sälen januari 2011. Men även då talades det om sådant som ligger bortom 2015. Fram till dess har Försvarsmakten i sina underlag och redovisningar till riksdag och regering talat om en budget i balans. Det finns säkert både dem i media och oppositionen som vill få detta till en konflikt som gäller just nu. Så är det inte! Trist att även mer garvade folkvalda faller i den fällan.

Min uppfattning är att de "svarta hålen" är både mindre och inte fullt lika mörka som för några år sedan då det talades om felräkning på 1,5 miljard. Visst finns det anledning att reflektera kring ÖBs inlägg - väl värt att tänka på är att det inte är helt ovanligt att den offentliga verksamhetens företrädare kräver mer resurser via media oberoende om det gäller exempelvis sjukvård, äldreomsorg, missbruksvård eller försvaret. Det är knappast konstruktivt för någon att sedan samtala via pressmeddelanden. Jag har full respekt för dem som anser att Sveriges försvar behöver mer pengar, men det är hyggligt om de också anvisar varifrån. Antar att det är få departementschefer som frivilligt vill lämna en del av sina medel till Karin Enström. Det är alltid enklare att säga ja än nej. Men då är det också viktigt att antyda om hur det hela ska finansieras. Just nu har vi värnat oförändrad budget med sedvanlig uppräkning. Bara det i sig skiljer oss åt från ett antal länder. Se på Finland som nu har att hantera neddragningar på ungefär motsvarande åtta miljarder kronor.

Som försvarsintresserad drar jag mig till minnes vad debatten handlade om runt 1998 till 2004 - förbandsnedläggningar och underskott. Sedan 2006 har varken det ena eller andra precis dominerat försvaret. Ifråga om försvarsmateriel finns en puckel av beställningar och önskemål som skjutits på framtiden – ett inte oväsentligt arv från tidigare S-regeringar.

Sammanfattningsvis: ÖBs inlägg är intressant. Det ska inte avvisas. Men det måste vägas samman mot alla andra önskemål som kan finnas på statliga satsningar, från infrastruktur över till hälso- och sjukvård till skola. Låt försvarsberedningen inleda sitt arbete där både en långsiktig analys kan göras och avvägningar hanteras utan att ledamöterna behöver tala till varandra via debattartiklar och pressmeddelanden. Under 2014 är det dags för ett nytt långsiktigt försvarsbeslut. Och den som föreslår mer pengar till nya offentliga utgifter, inklusive det svenska försvaret, och anger trovärdig finansiering tycker jag förtjänar att lyssnas på - hittills rätt skralt av den varan. Det gäller att inte darra till. Försvaret är långt viktigare än 30 sekunders TV-tid.