2014 blir något av ett supervalår i Sverige. Utöver de tre
allmänna valen i september ska dessutom ett nytt europaparlament utses. Hos oss
är mandatperioderna fyra år mot EUs fem år. För att förbereda den valkampen men
också för att fundera kring de många utmaningar Europa står inför har moderaterna
tillsatt en arbetsgrupp med mig som ordförande som inför partistämman nästa år
ska fundera en del kring dessa onekligen stora frågeområden. I en debattext
tecknar jag konturerna kring några av dessa områden. Jag skriver:
”Det måste vara lika självklart att använda
skattebetalarnas pengar på ett effektivt och ansvarsfullt sätt inom EU som vi
har gjort och gör i Sverige! Svensk skattemoral med ett fungerande system som
medborgarna hyser respekt för står också i stark kontrast till de villkor som
gäller i ett antal andra länder. Svårigheterna att få ihop finanserna beror
inte bara på utgifterna utan också på bristen på intäkter.
Sysselsättningsgraden är mycket högre hos oss tack vare
kvinnornas delaktighet på arbetsmarknaden. Det finns bedömningar som visar att
EUs bruttonationalprodukt skulle öka med cirka 25 procent om kvinnors
sysselsättningsgrad var lika stor som männens.
En uppenbar risk med den senaste tidens ekonomiska
utmaningar inom EU är att enskilda länder och kontinenten som helhet riskerar
att slitas sönder av populistiska krafter och ytterkantselement. Nynazister
tvekar inte att handgripligen ge sig på meningsmotståndare och på den andra
sidan marscherar kommunister till ljudet av smattrande röda fanor. Nu behövs
moderation och sammanhållning! Som kontrast till inskränkt nynationalism behövs
ett förhållningssätt som ser att Europas styrka är dess mångfald.
Den internationella finanskrisen och den efterföljande
skuldkrisen har såväl visat på EU-samarbetets styrka som på de omfattande
utmaningar som nu väntar medlemsländerna och unionen som helhet. Ekonomisk
ansvarslöshet utan säkerhetsmarginaler i statsfinanserna, överbudspolitik och
brist på strukturella reformer har lett till en situation med stora underskott
och hårda besparingsprogram i många medlemsländer. Nedskärningar i välfärden är
mer regel än undantag. Oron och rädslan har ett politiskt pris.
Det är en utveckling som ställer
höga krav på att vi gemensamt arbetar för att såväl lösa de akuta problemen som
långsiktigt lägga grunden för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Det skapar
förutsättningar för nya jobb och trygga välfärdssystem. I detta arbete kan
Sverige spela en viktig roll. Den ansvarsfulla ekonomiska politik med stabila
överskottsmål och tydligt finansiellt ramverk som bidragit till att läget är
ljusare i Sverige bör bli vägledande för fler. Den nordeuropeiska
tillväxtkorridoren kan lyftas fram som ett gott exempel.”
Här kan artikeln läsas i sin helhet:
”Det måste vara lika självklart att använda skattebetalarnas pengar på ett effektivt och ansvarsfullt sätt inom EU som vi har gjort och gör i Sverige!
SvaraRaderaDu, om ni nu använder våra skattepengar så effektivt så undrar man ju direkt vart pengarna tar vägen. Vi har världens högsta skattetryck vilket borde om vi nu är så effektiva mynna ut i följande:
- Vi har väldens bästa sjukvård
- Vi har världens bästa äldrevård
- Vi har världens effektivaste polis
- Vi har ett starkt, välövat och modernt försvar
- Vi har en modern och effektiv infrastruktur
Detta var bara några exempel. Svaret på samtliga påståenden ovan är ett rungande "FALSKT".
Om vi nu använder skattepengarna så effektivt i Sverige och samtidigt plågar den arbetande befolkningen med sjukligt höga skatter, varför är inte svaret "SANT" på mina påståenden ovan?
Vart tar våra skattepengar vägen? Vad har vi för utgifter andra saknar?
//Jonas75
Jag tror absolut att det finns stora förbättringspotentialer i den svenska välfärden. Inom sjukvården klagas exempelvis över tillgängligheten och vården har stora skillnader vad gäller behandling och medicinering mellan de olika landstingen. De senaste åren har också Alliansregeringen haft en reformagenda när det gäller skolan - det tar dock lång tid innan effekterna kan ses fullt ut. Görs jämförelser mellan världens länder faller det emellertid rätt väl ut till Sveriges fördel när det gäller service och välfärd - det får dock aldrig tas som intäkt för att undvika att göra mer! En stor utmaning för ett antal EU-länder är utgifterna inte står i proportion till intäkterna. På sina håll kan detta förklaras med dålig skatteuppbörd, korruption och överdimensionerad byråkrati. Dessa utmaningar måste Europa orka se och hantera. För egen del ser jag hellre att Sverige bidrar med kunskap än kronor till länder med krisande ekonomier.
SvaraRadera