2014 blir något av ett supervalår i Sverige. Utöver de tre
allmänna valen i september ska dessutom ett nytt europaparlament utses. Hos oss
är mandatperioderna fyra år mot EUs fem år. För att förbereda den valkampen men
också för att fundera kring de många utmaningar Europa står inför har moderaterna
tillsatt en arbetsgrupp med mig som ordförande som inför partistämman nästa år
ska fundera en del kring dessa onekligen stora frågeområden. I en debattext
tecknar jag konturerna kring några av dessa områden. Jag skriver:
”Det måste vara lika självklart att använda
skattebetalarnas pengar på ett effektivt och ansvarsfullt sätt inom EU som vi
har gjort och gör i Sverige! Svensk skattemoral med ett fungerande system som
medborgarna hyser respekt för står också i stark kontrast till de villkor som
gäller i ett antal andra länder. Svårigheterna att få ihop finanserna beror
inte bara på utgifterna utan också på bristen på intäkter.
Sysselsättningsgraden är mycket högre hos oss tack vare
kvinnornas delaktighet på arbetsmarknaden. Det finns bedömningar som visar att
EUs bruttonationalprodukt skulle öka med cirka 25 procent om kvinnors
sysselsättningsgrad var lika stor som männens.
En uppenbar risk med den senaste tidens ekonomiska
utmaningar inom EU är att enskilda länder och kontinenten som helhet riskerar
att slitas sönder av populistiska krafter och ytterkantselement. Nynazister
tvekar inte att handgripligen ge sig på meningsmotståndare och på den andra
sidan marscherar kommunister till ljudet av smattrande röda fanor. Nu behövs
moderation och sammanhållning! Som kontrast till inskränkt nynationalism behövs
ett förhållningssätt som ser att Europas styrka är dess mångfald.
Den internationella finanskrisen och den efterföljande
skuldkrisen har såväl visat på EU-samarbetets styrka som på de omfattande
utmaningar som nu väntar medlemsländerna och unionen som helhet. Ekonomisk
ansvarslöshet utan säkerhetsmarginaler i statsfinanserna, överbudspolitik och
brist på strukturella reformer har lett till en situation med stora underskott
och hårda besparingsprogram i många medlemsländer. Nedskärningar i välfärden är
mer regel än undantag. Oron och rädslan har ett politiskt pris.
Det är en utveckling som ställer
höga krav på att vi gemensamt arbetar för att såväl lösa de akuta problemen som
långsiktigt lägga grunden för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Det skapar
förutsättningar för nya jobb och trygga välfärdssystem. I detta arbete kan
Sverige spela en viktig roll. Den ansvarsfulla ekonomiska politik med stabila
överskottsmål och tydligt finansiellt ramverk som bidragit till att läget är
ljusare i Sverige bör bli vägledande för fler. Den nordeuropeiska
tillväxtkorridoren kan lyftas fram som ett gott exempel.”
Här kan artikeln läsas i sin helhet:
