Visar inlägg med etikett utrikesutskottet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett utrikesutskottet. Visa alla inlägg

onsdag 5 december 2012

Vikten av att göra upp

Sedan ett par år finns det en myndighet i Karlstad, Sadev, som har till uppgift att granska och följa upp det svenska biståndet. Kritik har riktats mot organisationen. I en rätt skarp rapport från Statskontoret visas på innehållsmässiga svagheter. De senaste åren har det sällan i media eller i den politiska debatten hänvisats till Sadev. Regeringen har inte en enda gång sedan 2006 angett det som källa. Med tanke på att svenskt bistånd allt som allt handlar om bortåt 40 miljarder är ju bra utvärdering både viktigt och angeläget. Bara en enkel jämförelse: Sedan något år tillbaka genomför Riksrevisionen en fördjupad granskning av det svenska försvaret. Och ofta hänvisas både i samtalen partierna emellan som i media till rapporter och dragna slutsatser. Bra granskning är ibland som tandläkaren. Det kan väcka visst obehag men är av stor vikt. Och dras det slutsatser och genomförs revideringar baserade på fakta kan ju reella förbättringar uppnås till glädje både för själva funktionen (försvar, bistånd eller vad det kan vara) som för skattebetalarna.
 
Som nybliven ordförande i Utrikesutskottet för drygt två veckor sedan möttes jag av risken att fyra partier (S, V, MP och SD) skulle förenas i ett blankt krav att behålla Sadev. Efter genomläsning av andra partiers motioner och samtal med kloka socialdemokrater förstod jag dock att det även där finns ett starkt intresse av bra granskningar och utvärderingar inom biståndsområdet. Och att en mer fristående, rent av oberoende, ordning inte sågs som något problem. Istället fanns en oro för att förändringar kan leda till tidsspill och därmed att viktigt underlag för beslutsfattande går förlorat. Statskontorets formuleringar om påstådda svårigheter att rekrytera kompetenta medarbetare i Karlstad stack också i ögonen. Det sista är ju full begripligt för alla som bor utanför de stora städerna. Kompetens och kvalitet behöver i sig inte vara en funktion av ort.
 
Inom områden som utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken tycker jag att det är bra ifall det går att uppnå en samsyn i viktiga sakfrågor. Att biståndet, och utvärderingen av den, skall göras beroende av SD ger i alla fall mig olustkänslor.
 
Jag tog kontakt med den ansvarige socialdemokraten Kenneth G Forslund och gav honom både mina bästa som sämsta argument. Han lyssnade. Och därefter kunde vi börja växla tankar och åsikter med varandra på ett mycket konstruktivt och respektfullt sätt. Under några dagar kunde en gemensam sjupartiuppfattning mejslas fram. Vid riksdagsdebatten kom Carina Hägg (S) att kalla detta agerande ”heroiskt”. Som ny utrikesutskottsordförande uppskattar jag mycket socialdemokraternas och Kenneth G Forslunds lugna och kunniga hållning. Det lovar gott för framtiden. Jag har rent av fått en synpunkt från en journalist som bevakat ärendet att det är ganska ovanligt att S- och M-företrädare berömmer varandra. Men jag tycker att politik inte bara ska handla om att framhäva konflikterna utan även det som berör.
 
För mig är det självklart att efter riksdagens beslut bjuda in statsrådet Gunilla Carlsson till utrikesutskottet för att omedelbart säkra möjligheterna till dialog och att låta henne lyssna på kloka påpekanden.
 
Den sjupartiöverenskommelse vi formade oss bakom kom att ha följande lydelse:
 
”Det har konstaterats brister i utvärderingen av svensk biståndspolitik och det finns en samsyn i utrikesutskottet kring behovet av reformering av utvärderingen av svenskt bistånd. Regeringen förbereder en omstrukturering från Sadev till en ny och mer ändamålsenlig utvärderingsfunktion. Utrikesutskottet är angeläget om att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen för samråd om den nya utvärderingsfunktionen. Utskottet fäster särskild vikt vid att övergången från Sadev till ny verksamhet sker överlappande och att det inte uppstår något glapp i utvärderingsverksamheten.
 
I utvärderingen av Sadev har bl.a bland annat möjligheten att rekrytera kompetent personal i Karlstad ifrågasatts. Utskottet delar inte uppfattningen om rekryteringssvårigheter utan vill tvärtom peka på att det runt om i hela landet finns kompetens att tillgå. Karlstad ligger dessutom geografiskt väl placerat för att verksamheten ska kunna knyta till sig forskningskompetens både från Sverige och våra nordiska grannländer. Därmed utesluts inte möjligheten för att en framtida verksamhet under rätt förutsättningar skulle kunna förläggas till Karlstad.
 
Det är av stor vikt att det finns en fristående utvärderingsfunktion av god kvalitet. En bred politisk majoritet anser att det är angeläget med utvärdering av biståndets genomförande och långsiktiga effekter och att utvärderingsverksamheten svarar mot behovet av kvalitativt och relevant beslutsunderlag. Utskottet förutsätter att processen kring utformningen av en ny utvärderingsverksamhet ska vara transparent och att detta resulterar i en bred politisk enighet kring den framtida verksamhetsutformningen. Av yttersta vikt är även att funktionen har ett högt mått av fristående och självständighet.
 
Utskottet förordar att det anslag som i budgetpropositionen benämns Avveckling av institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete ersätts av ett anslag med benämningen Utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete. Anslaget ska användas för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete och får utöver detta användas för omstrukturering av den befintliga utvärderingsmyndigheten.”

tisdag 26 juni 2012

Ännu mer om den nordiska modellen

Måndag 25 juni till onsdag 27 juni har två av Nordiska rådets utskott möten på Åland. Själv är jag medlem av Medborgar- och konsumentutskottet. De senaste åren har fokus visats inte minst konstitutionella spörsmål med inriktning på ursprungsbefolkningarnas villkor men också hur de självstyrande områden getts lagligt stöd för självstyre och autonomi i olika former.

Utifrån ett svenskt perspektiv är ju Åland mycket intressant. Det är den enda helt enspråkiga delen av republiken Finland – och det är svenska som är språket! Först genom ett utslag från Nationernas Förbund avgjordes den legala statusen. På museet i Mariehamn visas en jubileumsutställning som uppmärksammar 90 år av självstyre. En bra och viktig presentation för att förstå Ålands särställning.

För någon vecka sedan behandlades i riksdagen också ett betänkande från utrikesutskottet om Norden. Det handlade både om regeringens insatser som återrapportering från Nordiska rådets svenska delegation. För egen del blev det en replikväxling med Karin Åström (S) om socialdemokraternas försök att lägga beslag på begreppet den ”nordiska modellen”:

KARIN ÅSTRÖM (S) replik:

Fru talman! Då är vi här igen med den debatt som vi påbörjade i våras. Den nordiska modellen, särskilt välfärdsmodellen, är mycket socialdemokratisk och väldigt lite ”moderatisk”.

Det är Patent- och registreringsverket i Sverige som har gett oss patent på uttrycket den nordiska modellen. På samma sätt gav man Kristdemokraterna patent på uttrycket verklighetens folk, och på samma sätt har man gett en mängd olika politiska partier och föreningar patent på namn. Det är inget märkligt förfarande för Patent- och registreringsverket i Sverige.

Jag har fullt förtroende för att Patent- och registreringsverket gör korrekta bedömningar. Det intressanta är att man har hållit på ett bra tag med detta och konsulterat forskare och tittat på vetenskaplig forskning bakåt i tiden. Utifrån denna forskning har man kunnat konstatera att den nordiska modellen är starkt förknippad med arbetarrörelsen som tillsammans med nykterhetsrörelsen har format det välfärdssamhälle vi har i Norden.

Jag förstår inte vad Hans Wallmark ser för problem med att vi har ett patent på uttrycket den nordiska modellen, som också är kopplat till den forskningsrapport som är på gång. Vad är egentligen problemet?

HANS WALLMARK (M) replik:

Fru talman! Tack och lov har ni inte patent på den nordiska modellen, ni har varumärkesskyddat uttrycket. Det är en viktig distinktion.

Låt mig anta frågan både i sak och i form. Jag har ingen anledning att kritisera Patent- och registreringsverket, även om det har inkommit ett antal invändningar som jag tror att PRV just nu håller på att behandla. De har kommit från privatpersoner och, pikant nog, även från Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet som också har anfört kritik mot att Socialdemokraterna vill varumärkesskydda uttrycket den nordiska modellen. Detta prövas nu av PRV.

I form kan man möjligtvis tycka att Socialdemokraterna själva av klädsamhet inte borde ha lämnat in ansökan. De borde ha haft självtilliten och självförtroendet att klara av en diskussion med moderater, vänsterpartister och miljöpartister om vad man kan ha i den nordiska modellen.

Det leder mig in på sak. Vad är den nordiska modellen? Vi ser hur den har vuxit fram under ett antal hundra år. Karin Åström pekade på några av beståndsdelarna. Otvivelaktigt har den formats av arbetarrörelsen och av nykterhetsrörelsen. Man kan dock inte komma ifrån att den också har formats av frikyrkorörelsen, av folkskolan, av landets alla företagare, av våra universitet och studenter, av miljörörelsen och av kvinnorörelsen. Allt detta ligger bakom.

Tillsammans har vi skapat ett Norden som står för samarbete, tillit och sammanhållning. Det är det som gör de nordeuropeiska länderna – inte bara Sverige utan hela Skandinavien och delvis Holland – så extraordinära.

Ni har er viktiga beståndsdel i den nordiska modellen, men förneka inte oss andra vår del i vår gemensamma historia.

KARIN ÅSTRÖM (S) replik:

Fru talman! Låt mig först göra en rättelse. Det är ett varumärkesskydd. Enligt de uppgifter jag har hindrar det inte dig, Hans Wallmark, att använda begreppet den nordiska modellen – lika lite som det hindrar mig att använda Kristdemokraternas uttryck verklighetens folk i både tal och skrift, om jag så vill. Den uppgiften har jag fått av Patent- och registreringsverket.

I ditt anförande, Hans Wallmark, sade du att den nordiska modellen handlar om värderingar. Ja, självklart handlar det om värderingar. I den forskningsrapport som är på gång ska man titta på just vilka värderingar som har legat till grund, och man ska stresstesta den typ av modell vi har. Det ska bli intressant att se vad man landar i.

Enligt vårt sätt att se det var det arbetarrörelsen som tillsammans med nykterhetsrörelsen lade grunden till och byggde den nordiska välfärdsmodellen. Det är viktigt för oss att säga.

I den här välfärdsmodellen ser vi mycket av det jobb som vi tidigare har lagt ned på olika frihetsreformer. Jag kan nämna exempelvis kvinnlig rösträtt, införandet av a-kassa och fri abort. I alla de tre exemplen röstade ni nej, och vi jobbade för.

HANS WALLMARK (M) replik:

Fru talman! Jag tror inte att bara Kristdemokraterna utan alla vänner i Alliansen och kanske många utanför den skulle vara glada om Socialdemokraterna ville ansluta sig till verklighetens folk. Vi känner stor öppenhet. Jag förstår att varumärkesskyddet inte hindrar mig eller någon annan att använda uttrycket den nordiska modellen. Jag gjorde det från talarstolen, och jag tänker fortsätta att göra det.

Det är inte det jag kritiserar. Min kritik gäller att Socialdemokraterna saknar självförtroende, vilket gör att man måste gå till Patent- och registreringsverket för att varumärkesskydda det uttrycket i stället för att delta i en diskussion om vad den nordiska modellen är och hur vi kan utveckla, förbättra och förstärka den och hur den kan vara delad inte bara mellan socialdemokrater och moderater utan mellan de nordiska länderna. Jag skulle dessutom vilja ha ett bredare perspektiv. Jag tror att det också handlar om de baltiska länderna och delvis Nordeuropa.

Vad är det som är unikt? Karin Åström räknar upp några enskilda reformer. Jag är inte säker på att det är just det som konstituerar den nordiska modellen. Jag tror att det är djupare än så. Jag tror att det handlar om samarbete, tillit och samverkan, det som har lett till att vi har fått folkskola och allmänna sjukförsäkringar. Det är den värdemässiga grunden som är det intressanta.

Det är då starkt begränsat det som jag kan läsa i mina anteckningar att Karin Åström just sade, nämligen att det är arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen som har skapat det. Jag kan tänka mig en mängd annat. Det är det min kritik gäller. Förneka inte företagandets Sverige. Förneka inte folkbildandets Sverige. Förneka inte kvinnorörelsens Sverige. Vi skulle kunna använda mer än två minuter i ett replikskifte för att tala om organisationer som har format den nordiska modellen.