fredagen den 26:e augusti 2011

Partier i Svenska kyrkan?

Det har väckt viss medial uppmärksamhet att den moderata partistyrelsen inför årets partistämma föreslår att M inte deltar under egen beteckning i de val som 2013 hålls till Kyrkomöte och stiftsfullmäktige. I vart fall kan man konstatera att det är en fråga som diskuterats ett antal år. Den var uppe till behandling vid stämman i Gävle 2007 men då fattades beslut, utan omröstning, att fortsätta samtidigt som läget i de andra partierna skulle sonderas.

För egen del tror jag att det är långsiktigt rimligt att de etablerade riksdagspartierna inte deltar som nomineringsgrupper. Samtidigt skall en omställning från hur det ser ut i dag, med moderaterna med, inte underskattas vad gäller de administrativa och praktiska konsekvenserna ifall det skall ske en städad avveckling. Det hade kunnat tala för ett beslut inför de kyrkliga valen 2017 istället för som nu 2013.

Det handlar kanske om den medlemsmässigt största organisationen i vårt land. Svenska kyrkan har för närvarande runt 70 procent av befolkningen som medlemmar. Kristen tradition har präglat och format samhället i över 1000 år. Kyrkorna har en stor roll att spela i ett öppet samhälle då människor där förenas genom sin tro som också kommer till uttryck genom socialt arbete exempelvis gentemot barn och ungdomar samt utsatta grupper men också som röster för att uppmärksamma vad som ses som orättvisor och förtryck. Som parti kan moderaterna glädja sig åt många aktiva, inte bara inom Svenska kyrkan utan också i andra kyrkor, församlingar och samfund. Ett starkt civilt samhälle bygger på engagerade medborgare.

Ordningen med en statskyrka har övergetts. Relationerna har förändrats. 1998 beslutade riksdagen att ändra i grundlagen och ett år senare beslutade kyrkomötet om en ny kyrkorodning. Den 1 januari 2000 ersattes den svenska statskyrkan av trossamfundet med samma namn. I kraft av historia och storlek intas dock en särställning genom av riksdagen stiftad lag om trossamfundet Svenska kyrkan.

När det nu gått mer än tio år sedan de förändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten finns det också anledning för partierna att fundera huruvida dessa aktivt ska agera inom Svenska kyrkan eller istället dra sig tillbaka och tydligare markera skillnaden mellan det civila samhället å ena sidan och de politiska organisationerna å den andra. Det i sig hindrar inte politiskt aktiva personer att i kraft av eget engagemang, kunnande och vilja till delaktighet att verka inom Svenska kyrkan på samma sätt som det finns moderater inom andra församlingar eller exempelvis i föreningslivet och idrottsvärlden.

Det finns en historisk förklaring till engagemanget. 1936 genomfördes den nu gällande ordningen med partiernas delaktighet i valen inom Svenska kyrkan genom att gamla sockengränser ersattes i större utsträckning med de vanliga kommungränserna. De politiska partierna antogs förhindra små extrema grupper att ta över Svenska kyrkan i en då orolig tid.

Nya moderaterna har vågat förnya sin politik. Det gäller att förändra och ompröva för att finna både morgondagens frågor som dess lösningar. Det som kan vara rätt för en tid kan visa sig vara fel för en annan. Inom Svenska kyrkan har under många år förts ett inre samtal om partiernas deltagande som nomineringsgrupper. Ifall stämman nu beslutar att tiden är inne för M att ta detta steg är det viktigt att komma ihåg att det inte är för att på något sätt markera avstånd gentemot Svenska kyrkan utan av omtanke om trossamfundet. Med en friare och mer obunden ställning går det ännu tydligare att vara en opinionsbildande röst och en viktig del av det civila samhället. Även för framtiden kommer det att finnas politiskt aktiva, från många partier, inom Svenska kyrkan som kan bidra med sin kunskap och sitt engagemang som privatpersoner. För en levande och aktiv kyrka är det viktigt med mångfald och många olika sorters företrädare så att ett starkt lekmannainflytande säkras även för framtiden.

2 kommentarer:

  1. Hej Hans
    Så bra att ni tar upp denna fråga på er partistämma. Som du förstår så tycker vi i POSK att det är i helt rätt riktning. Alla duktiga kyrkopolitiker, som är moderater i det kommunala och övriga nivåer, är självklart välkomna till POSK eller någon av de andra partipolitiskt obundna nomineringsgrupperna.
    http://poskvalblogg.blogspot.com/2011/08/moderaterna-vill-rata-kyrkovalet-2013.html

    SvaraRadera
  2. Heder åt moderaterna med kyrko-beslutet. Jag önskar att alla partier följer det beslutet. De som skall engagera sig i kyrkan skall väl göra det utifrån kyrkointresset, oberoende politik, hudfärg, kön etc ... För mig är det en nagel i ögat, detta med politiska engagemanget och kyrkan, så störande att det åtminstone nu får mig att lämna Svenska kyrkan som arbetsplats. Fr o m nästa år kan jag äntligen vara frivillig medarbetare ... och då kan jag ju välja kyrka. Jag anser att SvKy inte skall ha en särställning utan att vi på sikt skall tala om Kyrkan, inte kyrkor.

    SvaraRadera