Dagens Nyheter har granskat vilka riksdagsledamöter som samtidigt är förtroendevalda lokalt eller regionalt. Protokoll från fullmäktigemöten från 1 januari 2009 till 1 augusti 2010 har gåtts igenom för att kolla upp närvaron. För egen del hamnade jag på 39 procent som ledamot av Ängelholms kommunfullmäktige. Hade å andra sidan mätperioden sträckts ut med ytterligare ett par veckor in i augusti hade ännu ett sammanträde hunnits med på vilket jag deltog och därmed hade det blivit en annan procentsiffra. Med möten relativt sällan kan frånvaro ett par gånger plötsligt bli rätt stora procenttal. Och det drabbar ju alla i fullmäktigeförsamlingarna alldeles oavsett om de är riksdagsledamöter eller inte.
Är då detta ett problem? Är det nonchalans? Inte nödvändigtvis!
För det första är man lokalpolitiskt aktiv mer än bara genom att besöka ett fullmäktigesammanträde en gång i månaden. Företrädarskap handlar om närvaro. Det innebär att man finns tillhands för medborgare som har synpunkter och tankar. Både genom att fånga upp goda idéer som att förklara och förankra.
För det andra finns tydliga kopplingar mellan nationell nivå och den lokala. Vi har ett långtgående kommunalt självstyre i Sverige – det är bra! Det innebär att många beslut som berör medborgarnas vardag fattas i fullmäktige snarare än i riksdagen. Däremot utformas generella regelverk genom lag. Även här finns ett företrädarskap: Att fånga tankar lokalt som sedan kan användas i den nationella debatten men också att försöka förklara hur nya bestämmelser påverkar vardagen i den egna kommunen.
Under mina år som kommunalråd i Ängelholm brukade vi i den moderata gruppen diskutera närvaron. För även om man som enskild ledamot har högt ställda ambitioner kan annat komma i vägen. Det kan handla om jobbet, studier, sjukdom, personliga orsaker eller den omtumlande verklighet småbarnsföräldrar kan hamna i. Även om det finns egna regler om att 50 till 75 procents närvaro är önskvärd kan det alltid göras undantag.
NST/HD slog mig en signal och bad mig kommentera min 39 procentiga närvaro. När jag bad dem kolla i protokollen även från tidigare år fick de skriva upp talet till 53 procent. Även det kan tyckas lågt men inom de gränser som tillämpats på andra. Till det skall komma en mycket intensiv europavalrörelse 2009.
Det finns också alltid en risk att som tidigare kommunalråd vara för aktiv i den lokala debatten. Det kan nämligen endast finnas en chef i taget! Under den första tiden som nyvald riksdagsledamot och just avgången ordförande för kommunstyrelsen var det självklart att följa några av de ärenden som jag fullt ut varit med om att bereda. I dag är däremot Åsa Herbst duktigt kommunalråd i Ängelholm och skall om några dagar för första gången möta väljarna som den främsta ansvariga. Då känns det också naturligt för mig att stå sist på den moderata valsedeln till kommunfullmäktige.
Jag tror och hoppas att de väljare som röstade fram moderaterna i valet 2006 var rätt införstådda med situationen. Som den mest inkryssade i Ängelholms fullmäktige med runt 1 200 personliga röster (12-13 procent) känner jag att det finns ett personligt mandat att förvalta. För mig innebär det närvaro i debatten, regionen och kommunen om än inte alltid på fullmäktiges möten. Det tror jag att folk som kryssade begrep.
måndag 30 augusti 2010
fredag 27 augusti 2010
Nationell traditionell konst?
Sverigedemokraterna försöker profilera sig som ett bredare parti än det i själva verket är. För det är ju övertydligt att SD-folket även om de talar om sjukvård eller företag brinner för frågor kring invandrare och det man ser som det ”främmande”. Åtminstone i Skåne lanserar man sig som ett kulturbärande parti. Det blir faktiskt oavsiktligt lustigt. I en debattartikel respektive en insändare i NST/HD har jag den senaste tiden försökt visa på partiets haltande kultursyn. Det ges uttryck för en inskränkthetens politik i ett Skåne som historiskt präglats av utbyte och kontakter. Och i Ängelholm vill man ha vad som sägs vara traditionell bebyggelse med röda stugor:
”För någon dag sedan var det dags för sverigedemokraterna att granskas i NST/HDs artikelserie inför regionvalet. Bland annat sades att kulturen har en central roll i partiets regionpolitik. Ja, det vill säga inslaget är inte tungt utan lätt. Det ställs krav på nedskärningar och avvecklingar.
Kultur har ett värde i sig. Musik, konst och litteratur kan ge nya insikter, förmedla starka känslor eller också vara något lustfyllt för stunden. Utöver det så kan kultur ytterligare tillföra ett antal dimensioner. Just Skåne är ett försöksområde där det nu arbetas med projekt kring kultur och hälsa. Tabletter och rena medicinska ingrepp har tidigare kombinerats med motion på recept. Nu prövas nya vägar där teater och annat skapande kan visa sig framgångsrikt. Sedan tidigare vet man att musikbesök på äldreboenden har en mycket positiv effekt.
Skåne är dessutom en intressant region för besökare och turister. Självfallet lockar många kulturinstitutioner och platser. I Nordvästskåne finns allt från Hembygdsparken i Ängelholm till Sofiero och Dunkers i Helsingborg. Det handlar om olika saker som kompletterar varandra.
Sverigedemokraterna riskerar därför i sin ideologiska nit att såga av ett par viktiga grenar som Region Skåne redan sitter på. Kultur är inte en belastning utan en tillgång och medverkar till att göra Skåne attraktivt. I förlängningen betyder det jobb och skatteintäkter. Alldeles oberoende av just upplevelsernas egenvärde/…/
Ett Sverige och ett Skåne utan påverkan av stora utländska mästare som Shakespeare inom litteraturen, Goya inom konsten eller Mozart inom musiken vore platt och trist. Hela antiken som är grundläggande för vårt moderna västerländska tänkande och våra rättsregler formades av filosofer och lärde i områden som i dag är Grekland, Turkiet, Syrien och Mindre Asien.
Visst kan det tyckas vara en klämkäck formulering om att slå vakt om det svenska kulturarvet och i det nationella budgetförslag SD presenterat driva krav på minskade anslag till de delar av kultursektorn där dimensionen på verksamheten inte står i rimlig proportion till det folkliga intresset. Men vad döljer sig bakom de orden, för det handlar ju ingalunda om endast en vettig önskan om mer sponsring? I själva verket är det en systematisk brist på insikt om kulturens betydelse.
Sillen var en gång i tiden med och skapande rikedom och välstånd i Skåne. Skepp från främmande länder kom inte bara med silver och guld utan även med nya tankar och impulser. Det bör inspirera även fortsättningsvis. Det är inte ett stängt och tyst Skåne eller Sverige som är framtiden.”
Och apropå det ”nationella kulturarvet” och behovet av röda stugor i Ängelholm skrev jag:
”Det ’nationella’ kulturarvet skall lyftas fram och betonas. För egen del är jag glad över att det över parti- och blockgränserna funnits ett sådant engagemang att just framhäva det lokala och regionala i Ängelholm. Patrik Ohlsson (SD) vill inte ha konst med sexuella anspelningar utan pekar istället på Carl Larsson och Anders Zorn som sägs vara ’exempel på traditionell och nationell konst’. Då måste han ha missat ett antal avklädda dalkullor som med rikliga mängder färg fångades i olika situationer av bland annat just Anders Zorn!
Att låta teori gå före praktiken kan skapa problem. Sverigedemokraterna betonar det nationella i ett Ängelholm och Skåne starkt påverkat av just impulser och inslag från andra områden. Fram till 1658 var detta rent av ’utlandet’ i form av Danmark och staden fick sina rättigheter av en ’utländsk’ kung. SD säger sig vilja prioritera ’historiskt förankrade byggnadsmiljöer’ genom att skattebetalarnas pengar kan användas som stöd till personer som bygger ’faluröda hus med vita knutar’. Verkligen? Hur traditionellt är detta i ett Skåne präglat av sin landsbygd och sina fiskarlängor?
För egen del föredrar jag mångfald och att det kan se olika ut. Både när det gäller individer som byggnader. Det är för mig mycket mer Skåne och Ängelholm!”
”För någon dag sedan var det dags för sverigedemokraterna att granskas i NST/HDs artikelserie inför regionvalet. Bland annat sades att kulturen har en central roll i partiets regionpolitik. Ja, det vill säga inslaget är inte tungt utan lätt. Det ställs krav på nedskärningar och avvecklingar.
Kultur har ett värde i sig. Musik, konst och litteratur kan ge nya insikter, förmedla starka känslor eller också vara något lustfyllt för stunden. Utöver det så kan kultur ytterligare tillföra ett antal dimensioner. Just Skåne är ett försöksområde där det nu arbetas med projekt kring kultur och hälsa. Tabletter och rena medicinska ingrepp har tidigare kombinerats med motion på recept. Nu prövas nya vägar där teater och annat skapande kan visa sig framgångsrikt. Sedan tidigare vet man att musikbesök på äldreboenden har en mycket positiv effekt.
Skåne är dessutom en intressant region för besökare och turister. Självfallet lockar många kulturinstitutioner och platser. I Nordvästskåne finns allt från Hembygdsparken i Ängelholm till Sofiero och Dunkers i Helsingborg. Det handlar om olika saker som kompletterar varandra.
Sverigedemokraterna riskerar därför i sin ideologiska nit att såga av ett par viktiga grenar som Region Skåne redan sitter på. Kultur är inte en belastning utan en tillgång och medverkar till att göra Skåne attraktivt. I förlängningen betyder det jobb och skatteintäkter. Alldeles oberoende av just upplevelsernas egenvärde/…/
Ett Sverige och ett Skåne utan påverkan av stora utländska mästare som Shakespeare inom litteraturen, Goya inom konsten eller Mozart inom musiken vore platt och trist. Hela antiken som är grundläggande för vårt moderna västerländska tänkande och våra rättsregler formades av filosofer och lärde i områden som i dag är Grekland, Turkiet, Syrien och Mindre Asien.
Visst kan det tyckas vara en klämkäck formulering om att slå vakt om det svenska kulturarvet och i det nationella budgetförslag SD presenterat driva krav på minskade anslag till de delar av kultursektorn där dimensionen på verksamheten inte står i rimlig proportion till det folkliga intresset. Men vad döljer sig bakom de orden, för det handlar ju ingalunda om endast en vettig önskan om mer sponsring? I själva verket är det en systematisk brist på insikt om kulturens betydelse.
Sillen var en gång i tiden med och skapande rikedom och välstånd i Skåne. Skepp från främmande länder kom inte bara med silver och guld utan även med nya tankar och impulser. Det bör inspirera även fortsättningsvis. Det är inte ett stängt och tyst Skåne eller Sverige som är framtiden.”
Och apropå det ”nationella kulturarvet” och behovet av röda stugor i Ängelholm skrev jag:
”Det ’nationella’ kulturarvet skall lyftas fram och betonas. För egen del är jag glad över att det över parti- och blockgränserna funnits ett sådant engagemang att just framhäva det lokala och regionala i Ängelholm. Patrik Ohlsson (SD) vill inte ha konst med sexuella anspelningar utan pekar istället på Carl Larsson och Anders Zorn som sägs vara ’exempel på traditionell och nationell konst’. Då måste han ha missat ett antal avklädda dalkullor som med rikliga mängder färg fångades i olika situationer av bland annat just Anders Zorn!
Att låta teori gå före praktiken kan skapa problem. Sverigedemokraterna betonar det nationella i ett Ängelholm och Skåne starkt påverkat av just impulser och inslag från andra områden. Fram till 1658 var detta rent av ’utlandet’ i form av Danmark och staden fick sina rättigheter av en ’utländsk’ kung. SD säger sig vilja prioritera ’historiskt förankrade byggnadsmiljöer’ genom att skattebetalarnas pengar kan användas som stöd till personer som bygger ’faluröda hus med vita knutar’. Verkligen? Hur traditionellt är detta i ett Skåne präglat av sin landsbygd och sina fiskarlängor?
För egen del föredrar jag mångfald och att det kan se olika ut. Både när det gäller individer som byggnader. Det är för mig mycket mer Skåne och Ängelholm!”
torsdag 26 augusti 2010
Hur är det med Ohlys tårar?
Med tre veckor kvar till valsammanräkningen söndag 19 september finns det anledning att reflektera över alternativen. Om en månad kan svenskarna vakna upp i ett land som styrs av en helt annan regering än dagens. Att Mona Sahlin blir statsminister vid rödgrönt maktövertagande är självklart. Men vid sin sida kan hon ha exempelvis Lars Ohly som statsråd och chef över något departement – kulturdepartementet eller socialdepartementet.
Hittills har vänsterpartiet sluppit en stark medieexponering. V har kommit enkelt undan. Ingen har behövt stå till svars för vänsterpartisters tydliga kopplingar till den kommunistiska ideologi som gjort politisk bankrutt eller den löftespolitik som hittills bedrivits där kassakistan saknar botten och det går att lova det mesta till de flesta.
I själva verket är den rödgröna sidan allt annat än överens inom centrala områden. Något av detta märktes när det var Lars Ohlys tur att bli utfrågad i radions P1. Ifråga om skatter sägs partiernas överenskommelse endast sträcka sig till 2012. Därefter vill V höja skatten för vanligt folk. Rätt mycket dessutom. Mona Sahlin (S) tillbakavisar. Hon är väl medveten om att de rödgröna redan föreslår åtskilliga skatteskärpningar. Frågan är vem som vinner den dragkampen. Hittills säger sig vänsterpartisterna vara nöjda med utfallet av gjorda förhandlingar. Det är inte S som sitter med det längsta strået.
Dagens pensionssystem ifrågasätts samtidigt som grunder för en nyanserad och stabil utrikespolitik kraftigt urholkas av ett USA-hatande vänsterparti som omedelbart vill överge kvinnor och andra utsatta grupper i Afghanistan.
Festligt är det därför att ta del av Aftonbladets ledarkommentar. Där ställs frågan: Vem är rädd för Ohly? Svaret är nog rätt många, och rimligtvis även de socialdemokrater som brukar köpa tidningen. Med en lätt axelryckning vänder Helle Klein ryggen till det som varit vänsterpartiets historia. I en kolumn skriver hon istället: ”Aftonbladets ledarsida har förordat att Vänsterpartiet är med i en rödgrön regering. Det mår politiken bra av. Men framför allt demokratin.”
På en punkt har Helle Klein rätt. Det är rimligt att Lars Ohly aspirerar på regeringsmakten när V nu utgör en del av det parlamentariska underlaget. Däremot har hon helt fel att politiken skulle må bra av det. Och det där med demokratin återstår att granska. Berlinmurens fall är bara drygt 20 år bort. Några grät av lycka när järnridån föll. Andra grät av ilska och upprördhet. Hur är det med Ohlys tårar?
Hittills har vänsterpartiet sluppit en stark medieexponering. V har kommit enkelt undan. Ingen har behövt stå till svars för vänsterpartisters tydliga kopplingar till den kommunistiska ideologi som gjort politisk bankrutt eller den löftespolitik som hittills bedrivits där kassakistan saknar botten och det går att lova det mesta till de flesta.
I själva verket är den rödgröna sidan allt annat än överens inom centrala områden. Något av detta märktes när det var Lars Ohlys tur att bli utfrågad i radions P1. Ifråga om skatter sägs partiernas överenskommelse endast sträcka sig till 2012. Därefter vill V höja skatten för vanligt folk. Rätt mycket dessutom. Mona Sahlin (S) tillbakavisar. Hon är väl medveten om att de rödgröna redan föreslår åtskilliga skatteskärpningar. Frågan är vem som vinner den dragkampen. Hittills säger sig vänsterpartisterna vara nöjda med utfallet av gjorda förhandlingar. Det är inte S som sitter med det längsta strået.
Dagens pensionssystem ifrågasätts samtidigt som grunder för en nyanserad och stabil utrikespolitik kraftigt urholkas av ett USA-hatande vänsterparti som omedelbart vill överge kvinnor och andra utsatta grupper i Afghanistan.
Festligt är det därför att ta del av Aftonbladets ledarkommentar. Där ställs frågan: Vem är rädd för Ohly? Svaret är nog rätt många, och rimligtvis även de socialdemokrater som brukar köpa tidningen. Med en lätt axelryckning vänder Helle Klein ryggen till det som varit vänsterpartiets historia. I en kolumn skriver hon istället: ”Aftonbladets ledarsida har förordat att Vänsterpartiet är med i en rödgrön regering. Det mår politiken bra av. Men framför allt demokratin.”
På en punkt har Helle Klein rätt. Det är rimligt att Lars Ohly aspirerar på regeringsmakten när V nu utgör en del av det parlamentariska underlaget. Däremot har hon helt fel att politiken skulle må bra av det. Och det där med demokratin återstår att granska. Berlinmurens fall är bara drygt 20 år bort. Några grät av lycka när järnridån föll. Andra grät av ilska och upprördhet. Hur är det med Ohlys tårar?
tisdag 24 augusti 2010
Är det bra att det är bra eller dåligt?
I går måndag 23 augusti var det kommunfullmäktige i Ängelholm. Det märktes att några oppositionspartier och politiker tog chansen till valprofilering genom interpellationsdebatter. En dryg timme tog det sammanlagt utan retoriska höjdare. Alla övriga ärenden tog ungefär lika lång tid. Roligast under den andra sessionen var Lars-Olle Tuvesson (S) som hänvisade till sådant som han läst i Ängelholmsmoderaternas valtidning Nya Blå Ängeln (http://www.blaangeln.se). Hans kommentar väckte stor munterhet bland de moderata ledamöterna, inte minst Daniel Jönsson som satt vid min sida och som varit ansvarig för publikationen.
Patrik Ohlsson (SD) inledde den valinspirerade debattomgången. Föga förvånande handlade det naturligtvis om invandrare. För även om sverigedemokraterna säger sig ha intresse för andra frågor är det ju endast detta man brinner för. I korthet gick hans funderingar ut på att Ängelholms kommun uttalat sig att mottagningen fungerar bra, ett konstaterande som inte räckte för hans del. Vad fungerar dåligt? Tja, för Åsa Herbst som kommunstyrelsens ordförande var det ju en smula svårt att ta upp det dåliga om det faktiskt just är bra! Den intressanta fråga som Patrik Ohlsson för egen del aldrig besvarade är om han tycker att det är bra att mottagningen fungerar bra eller om just det är dåligt för honom och sverigedemokraterna!
Sedan gav han sig in i ett snårigt resonemang om att asylsökande inte är detsamma som flyktingar. Men hela poängen med människor som önskar stanna i Sverige är väl att deras asylskäl först skall prövas. Man måste väl vara sökande innan ett beviljande kan bli klart!
En av de frågor Åsa Herbst fick var hur bostadsmarknaden i Ängelholm påverkats av kommunens avtal med Migrationsverket. Det sakliga svaret löd: Inte alls! När socialförvaltningen söker lägenheter till flyktingar placeras de i bostadskö som alla andra. Ett svar Patrik Ohlsson inte uppskattade. Han verkar tro på något slags utträngningseffekt. Men tillgången på bostäder är inte statisk – just därför är det viktigt med fortsatt byggande i Ängelholm. Och rimligtvis har väl sverigedemokraterna inget emot att folk flyttar hit från exempelvis Laholm, Halmstad, Göteborg eller Härnösand? Alltså är det någon annanstans skon klämmer!
Avslutningsvis pratades det kring hur stor del av kommunens kostnader för mottagandet som staten täcker. Från SD hävdades att det endast är fråga om 22 procent. Åsa Herbst tillbakavisade detta och meddelade att organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) menar att det handlar om 70-90 procent. För Ängelholms del är det full kostnadstäckning. Patrik Ohlsson vill inte ge sig. Han hänvisade till en artikel i Dagens Nyheter där Ilmar Reepalu (S) uttalat sig. Då verkar onekligen Åsa Herbst luta sig mot en mycket mer trovärdig källa!
Så det kan vara i valtider!
Patrik Ohlsson (SD) inledde den valinspirerade debattomgången. Föga förvånande handlade det naturligtvis om invandrare. För även om sverigedemokraterna säger sig ha intresse för andra frågor är det ju endast detta man brinner för. I korthet gick hans funderingar ut på att Ängelholms kommun uttalat sig att mottagningen fungerar bra, ett konstaterande som inte räckte för hans del. Vad fungerar dåligt? Tja, för Åsa Herbst som kommunstyrelsens ordförande var det ju en smula svårt att ta upp det dåliga om det faktiskt just är bra! Den intressanta fråga som Patrik Ohlsson för egen del aldrig besvarade är om han tycker att det är bra att mottagningen fungerar bra eller om just det är dåligt för honom och sverigedemokraterna!
Sedan gav han sig in i ett snårigt resonemang om att asylsökande inte är detsamma som flyktingar. Men hela poängen med människor som önskar stanna i Sverige är väl att deras asylskäl först skall prövas. Man måste väl vara sökande innan ett beviljande kan bli klart!
En av de frågor Åsa Herbst fick var hur bostadsmarknaden i Ängelholm påverkats av kommunens avtal med Migrationsverket. Det sakliga svaret löd: Inte alls! När socialförvaltningen söker lägenheter till flyktingar placeras de i bostadskö som alla andra. Ett svar Patrik Ohlsson inte uppskattade. Han verkar tro på något slags utträngningseffekt. Men tillgången på bostäder är inte statisk – just därför är det viktigt med fortsatt byggande i Ängelholm. Och rimligtvis har väl sverigedemokraterna inget emot att folk flyttar hit från exempelvis Laholm, Halmstad, Göteborg eller Härnösand? Alltså är det någon annanstans skon klämmer!
Avslutningsvis pratades det kring hur stor del av kommunens kostnader för mottagandet som staten täcker. Från SD hävdades att det endast är fråga om 22 procent. Åsa Herbst tillbakavisade detta och meddelade att organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) menar att det handlar om 70-90 procent. För Ängelholms del är det full kostnadstäckning. Patrik Ohlsson vill inte ge sig. Han hänvisade till en artikel i Dagens Nyheter där Ilmar Reepalu (S) uttalat sig. Då verkar onekligen Åsa Herbst luta sig mot en mycket mer trovärdig källa!
Så det kan vara i valtider!
måndag 23 augusti 2010
Nya Blå Ängeln
Ängelholmsmoderaterna har en tradition att ge ut en egen tidning under valår. Så det har ju blivit några stycken. Med Lokaltidningen har årets upplaga distribuerats. Med ordet ”nya” visas att Blå Ängeln har blivit ännu modernare.
Daniel Jönsson, som nu tagit hand om M i Munka-Ljungby efter Ingvar Erikssons bortgång, har varit projektets huvudman. Åsa Herbst, Robin Holmberg och jag själv har hjälpt till med texter och artiklar. Det har blivit en bra blandning med allt från den moderata ungdomslistans kandidater till kultur, Ängelholms sjukhus och skolan.
Nya Blå Ängeln inleds med en programförklaring av Åsa Herbst om vad moderaterna vill göra i Ängelholm tillsammans med Alliansen. Bland annat räknas upp att det skall vara närodlat för skolans elever och för de gamla på äldreboendena, energisnåla alternativ skall ersätta kommunens gamla armaturer, trafikplanen skall uppdateras och skatten skall hållas låg.
Tidigare år har Birgit Björneskog alltid avslutat Blå Ängeln med en krönika eller kolumn. I år avstod hon även om mycket hjälp gavs för att korrekturläsa alla texter. Så det föll på mig att ha den sista artikeln i den tidning vars första är skriven av Åsa Herbst. Så här blev den:
”För en tid sedan gick jag igenom Kungsträdgården på väg till riksdagshuset i Stockholm. En solig dag som ytterligare glittrade till då jag mötte ett par med barnvagn som strosade omkring. Mannen gjorde tummen upp och log tillsammans med kvinnan vid sin sida samtidigt som han hojtade: Heja Ängelholm!
Min företrädare som politisk redaktör på Nordvästra Skånes Tidningar, Birgit Björneskog, som varit kommunen trogen i decennier brukar påminna om att Ängelholm är vänliga människors stad. Och så är det!
För egen del tror jag att det är lika viktigt i politiken som när det gäller att lansera en region att man har en positiv grundton. Problem och utmaningar hanteras genom framtidstro. Det är om detta årets val också handlar.
På plats i riksdagen har jag under mandatperioden kunnat följa hur Fredrik Reinfeldt som statsminister och Anders Borg som finansminister tillsammans med alla Allianskolleger tagit sig an utmaningar och en svår ekonomisk kris med tydlighet och ansvarstagande. Men det har också handlat om ett målmedvetet arbeta att skapa förutsättningar för sysselsättning och skapande när konjunkturen vänder. Förr om åren har det talats om jobblös tillväxt. Nu är en annan utveckling möjlig. Ökad export och tillverkning kan nu leda till att fler anställs.
Samtidigt kan reformerna lätt raseras. Avskaffat RUT-avdrag innebär ett stort hot mot de över 11 000 jobb som sannolikt uppstått när det gäller hemservice. I många fall är det också fråga om svarta jobb som blivit vita och där arbetslösa och andra med svårigheter på arbetsmarknaden fått jobb. Det kan försvinna efter valet i september ifall Alliansen inte får fortsätta fyra år till. Det handlar om kilometerskatten som innebär att all frakt straffbeskattas. För en firma som har en lastbil som går cirka 7 000 mil om året innebär det kostnadsökningar med 100 000 kronor. Till skada för transportören och ytterst för alla konsumenter. Särskilt allvarligt i Ängelholm och Nordvästskåne med många firmor som är verksamma inom transport och logistik.
Allvarligast är kanske förslaget om att den särskilda sänkning som gjorts av arbetsgivaravgiften för alla under 26 år kan komma att upphävas. För ungdomar, som redan har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, kan det leda till ännu tuffare villkor. Den skattehöjning de rödgröna planerar ska dra in cirka tio miljarder kronor om året. Straffbeskattning av unga!
Moderaterna i Ängelholm har under många år bjudit på kaffe varje helgfri lördag året runt på föreningslokalen på Storgatan 21. Många trevliga möten och glada skratt har det blivit. Ibland när jag ser mig omkring bland alla som tar sig en kopp och glatt pratar med varandra noterar jag personer som varit aktiva i andra partier och i tidigare val röstat på något annat än M. Då känner jag mig stolt över att vår politik och våra företrädare kan locka och attrahera. Samtidigt är det också ett stort ansvar att motsvara förväntningarna.
Jag tror nämligen att de som nu trots tidigare partitillhörighet blivit moderater uppskattat vår vilja att föra dialog, att lyssna och lära. För oss handlar det om att forma en politik utifrån människors vardagsvillkor.
En av våra nya medlemmar har tidigare varit aktiv socialdemokrat. Varje gång jag träffar den personen blir jag lika glad och stolt över att vi fortfarande kan leva upp till det politiska ansvarstagande som ledde till steget från S till M. För det handlar också årets val om. Att visa för människor som tidigare röstat på S, V och MP att med moderat politik så satsas det på välfärdens kärna, så värnas den enskilda människan och så utformas skattesänkningar att de med normala eller lägre inkomster gynnas mest.
Framåt tillsammans! I Ängelholm, Skåne och Sverige. Det är genom sammanhållning och samarbete vi gemensamt kan utveckla och förbättra. Ja, jag håller verkligen med paret jag träffade för en tid sedan i Kungsträdgården: Tummen upp. Heja Ängelholm!”
Daniel Jönsson, som nu tagit hand om M i Munka-Ljungby efter Ingvar Erikssons bortgång, har varit projektets huvudman. Åsa Herbst, Robin Holmberg och jag själv har hjälpt till med texter och artiklar. Det har blivit en bra blandning med allt från den moderata ungdomslistans kandidater till kultur, Ängelholms sjukhus och skolan.
Nya Blå Ängeln inleds med en programförklaring av Åsa Herbst om vad moderaterna vill göra i Ängelholm tillsammans med Alliansen. Bland annat räknas upp att det skall vara närodlat för skolans elever och för de gamla på äldreboendena, energisnåla alternativ skall ersätta kommunens gamla armaturer, trafikplanen skall uppdateras och skatten skall hållas låg.
Tidigare år har Birgit Björneskog alltid avslutat Blå Ängeln med en krönika eller kolumn. I år avstod hon även om mycket hjälp gavs för att korrekturläsa alla texter. Så det föll på mig att ha den sista artikeln i den tidning vars första är skriven av Åsa Herbst. Så här blev den:
”För en tid sedan gick jag igenom Kungsträdgården på väg till riksdagshuset i Stockholm. En solig dag som ytterligare glittrade till då jag mötte ett par med barnvagn som strosade omkring. Mannen gjorde tummen upp och log tillsammans med kvinnan vid sin sida samtidigt som han hojtade: Heja Ängelholm!
Min företrädare som politisk redaktör på Nordvästra Skånes Tidningar, Birgit Björneskog, som varit kommunen trogen i decennier brukar påminna om att Ängelholm är vänliga människors stad. Och så är det!
För egen del tror jag att det är lika viktigt i politiken som när det gäller att lansera en region att man har en positiv grundton. Problem och utmaningar hanteras genom framtidstro. Det är om detta årets val också handlar.
På plats i riksdagen har jag under mandatperioden kunnat följa hur Fredrik Reinfeldt som statsminister och Anders Borg som finansminister tillsammans med alla Allianskolleger tagit sig an utmaningar och en svår ekonomisk kris med tydlighet och ansvarstagande. Men det har också handlat om ett målmedvetet arbeta att skapa förutsättningar för sysselsättning och skapande när konjunkturen vänder. Förr om åren har det talats om jobblös tillväxt. Nu är en annan utveckling möjlig. Ökad export och tillverkning kan nu leda till att fler anställs.
Samtidigt kan reformerna lätt raseras. Avskaffat RUT-avdrag innebär ett stort hot mot de över 11 000 jobb som sannolikt uppstått när det gäller hemservice. I många fall är det också fråga om svarta jobb som blivit vita och där arbetslösa och andra med svårigheter på arbetsmarknaden fått jobb. Det kan försvinna efter valet i september ifall Alliansen inte får fortsätta fyra år till. Det handlar om kilometerskatten som innebär att all frakt straffbeskattas. För en firma som har en lastbil som går cirka 7 000 mil om året innebär det kostnadsökningar med 100 000 kronor. Till skada för transportören och ytterst för alla konsumenter. Särskilt allvarligt i Ängelholm och Nordvästskåne med många firmor som är verksamma inom transport och logistik.
Allvarligast är kanske förslaget om att den särskilda sänkning som gjorts av arbetsgivaravgiften för alla under 26 år kan komma att upphävas. För ungdomar, som redan har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, kan det leda till ännu tuffare villkor. Den skattehöjning de rödgröna planerar ska dra in cirka tio miljarder kronor om året. Straffbeskattning av unga!
Moderaterna i Ängelholm har under många år bjudit på kaffe varje helgfri lördag året runt på föreningslokalen på Storgatan 21. Många trevliga möten och glada skratt har det blivit. Ibland när jag ser mig omkring bland alla som tar sig en kopp och glatt pratar med varandra noterar jag personer som varit aktiva i andra partier och i tidigare val röstat på något annat än M. Då känner jag mig stolt över att vår politik och våra företrädare kan locka och attrahera. Samtidigt är det också ett stort ansvar att motsvara förväntningarna.
Jag tror nämligen att de som nu trots tidigare partitillhörighet blivit moderater uppskattat vår vilja att föra dialog, att lyssna och lära. För oss handlar det om att forma en politik utifrån människors vardagsvillkor.
En av våra nya medlemmar har tidigare varit aktiv socialdemokrat. Varje gång jag träffar den personen blir jag lika glad och stolt över att vi fortfarande kan leva upp till det politiska ansvarstagande som ledde till steget från S till M. För det handlar också årets val om. Att visa för människor som tidigare röstat på S, V och MP att med moderat politik så satsas det på välfärdens kärna, så värnas den enskilda människan och så utformas skattesänkningar att de med normala eller lägre inkomster gynnas mest.
Framåt tillsammans! I Ängelholm, Skåne och Sverige. Det är genom sammanhållning och samarbete vi gemensamt kan utveckla och förbättra. Ja, jag håller verkligen med paret jag träffade för en tid sedan i Kungsträdgården: Tummen upp. Heja Ängelholm!”
lördag 21 augusti 2010
Massuppsägningar? Megafel!
Valtemperaturen stiger. Det innebär att en del blir ännu tydligare med sina budskap – som att vi moderater önskar fortsätta en ansvarstagandets politik när det gäller den offentliga ekonomin. Andra blir mer otydliga – som miljöpartiets Maria Wetterstrand som i dag intervjuas i Sydsvenskan. På frågan om kärnkraftsavveckling avvisar hon att det finns någon tidtabell. Hon menar att det inte finns någon rödgrön överenskommelse och därför kommer besked ”först senare under mandatperioden”. För tveksamma socialdemokrater är det ju vanskligt. Ifall de tycker att en stabil energipolitik är viktig för svensk industri skall de undvika att rösta på S, V och MP för annars kan de plötsligt efter ett regeringsskifte få se just de tre partierna ställa sig bakom att ytterligare reaktorer stängs utöver de två i Barsebäck partierna tidigare avvecklat!
Socialdemokraterna känns däremot igen. Det negativa kampanjandet fortsätter. Enligt Aftonbladet distribueras nu en rapport till de trogna supportrarna i vilken hävdas att var tionde offentliganställd som arbetar inom välfärden kan komma att sägas upp om Alliansen fortsätter styra. Ifall någon S-märkt riksdagsledamot påstår något liknande de närmaste dagarna vet man att det utgått partidirektiv att sprida sådant tankemässigt snömos. För det är ju självfallet inte sant!
Däremot borde S fundera kring sitt förhållande till andra partier. Tidigare har hävdats att Mona Sahlin attackeras på ett oschysst sätt. Men att skrämmas med att var tionde kan tvingas gå eller att man låter LO klistra upp affischer med bilder av Alliansföreträdare med uttryck som ”megafel och dunderdumt” är tydligen helt OK!
NST/HD har haft någon insändare där just den personliga attacken är huvudmålet. I dagens tidning reagerar jag på insändarplats med följande:
”Vi ska vara stolta över möjligheten att ordna allmänna och fria val. Demokrati och frihet är inga självklarheter för världens alla folk. Det finns människor som är beredda att riskera sina liv för rättigheter vi tar för självklara.
Val innebär möjligheten att jämföra alternativ och väga olika politiska förslag mot varandra. Ambitionen borde vara att diskutera sakfrågor och undvika rena personangrepp. Bertil Ernegards insändare är en provkarta på just sådant som vi borde hålla oss borta ifrån!
Inga egna förslag framförs. Allt vad Alliansen gjort avfärdas raljant. Och personangrepp, även om inte namnen nämns, staplas på varandra. Personer beskrivs som skattesmitare, berusade, cyniska och bluffmakare.
Jag tycker det är bra med olika åsikter och uppskattar tydliga meningsmotståndare. Och självfallet går det att ha olika åsikter om skatter, offentlig ekonomi och huruvida genomförda reformer ska avskaffas eller inte. Men någonstans måste en gräns dras! Bertil Ernegards insändare följer dessvärre en trend med rena personangrepp på borgerliga företrädare. För något år sedan sände LO ut ett brev till mina grannar där jag nämndes vid namn. Och för 24 miljoner kronor kastar sig nu LO direkt in i valkampen med affischer på Alliansministrar och uttryck som megafel, helsjukt, dunderdumt och dumsnålt.
Politik borde handla om idéer och förslag! Ren valkamp är bättre än verbal gyttjebrottning!”
Socialdemokraterna känns däremot igen. Det negativa kampanjandet fortsätter. Enligt Aftonbladet distribueras nu en rapport till de trogna supportrarna i vilken hävdas att var tionde offentliganställd som arbetar inom välfärden kan komma att sägas upp om Alliansen fortsätter styra. Ifall någon S-märkt riksdagsledamot påstår något liknande de närmaste dagarna vet man att det utgått partidirektiv att sprida sådant tankemässigt snömos. För det är ju självfallet inte sant!
Däremot borde S fundera kring sitt förhållande till andra partier. Tidigare har hävdats att Mona Sahlin attackeras på ett oschysst sätt. Men att skrämmas med att var tionde kan tvingas gå eller att man låter LO klistra upp affischer med bilder av Alliansföreträdare med uttryck som ”megafel och dunderdumt” är tydligen helt OK!
NST/HD har haft någon insändare där just den personliga attacken är huvudmålet. I dagens tidning reagerar jag på insändarplats med följande:
”Vi ska vara stolta över möjligheten att ordna allmänna och fria val. Demokrati och frihet är inga självklarheter för världens alla folk. Det finns människor som är beredda att riskera sina liv för rättigheter vi tar för självklara.
Val innebär möjligheten att jämföra alternativ och väga olika politiska förslag mot varandra. Ambitionen borde vara att diskutera sakfrågor och undvika rena personangrepp. Bertil Ernegards insändare är en provkarta på just sådant som vi borde hålla oss borta ifrån!
Inga egna förslag framförs. Allt vad Alliansen gjort avfärdas raljant. Och personangrepp, även om inte namnen nämns, staplas på varandra. Personer beskrivs som skattesmitare, berusade, cyniska och bluffmakare.
Jag tycker det är bra med olika åsikter och uppskattar tydliga meningsmotståndare. Och självfallet går det att ha olika åsikter om skatter, offentlig ekonomi och huruvida genomförda reformer ska avskaffas eller inte. Men någonstans måste en gräns dras! Bertil Ernegards insändare följer dessvärre en trend med rena personangrepp på borgerliga företrädare. För något år sedan sände LO ut ett brev till mina grannar där jag nämndes vid namn. Och för 24 miljoner kronor kastar sig nu LO direkt in i valkampen med affischer på Alliansministrar och uttryck som megafel, helsjukt, dunderdumt och dumsnålt.
Politik borde handla om idéer och förslag! Ren valkamp är bättre än verbal gyttjebrottning!”
onsdag 18 augusti 2010
Ett sommarbrev i lådan
På Facebook gjorde jag tidigare i dag ett inlägg som gillades av ett antal vänner och bekanta. Tummen upp fick följande: ”S vill ha en butler i T-banan. Den rödgröna oppositionen har ju fler frågor att driva: Den skånske greven vill kanske ha en T-bana till sin butler.”
Annars har dagen bland annat använts för att under några morgon- och förmiddagstimmar cykla omkring och i brevlådor dela ut det sommarbrev kommunstyrelsens ordförande Åsa Herbst och jag skrivit. Vi resonerar kring moderaterna som ett lyssnande och lärande parti och anger några i vår mening goda skäl för att välja M i årets val. För mig som riksdagsledamot är det av stor vikt att ha goda kontakter med lokala företrädare, inte bara i Ängelholm och grannkommuner som Båstad, Örkelljunga och Klippan utan moderater i alla riksdagsvalkretsens 13 kommuner! Som tidigare kommunalråd vet jag också att det är bra att alltid ha någon att kunna ringa till i riksdagshuset.
Ett par tusen hushåll har nåtts eller kommer att nås av vårt sommarbrev. Tyvärr blir det inte till alla i Ängelholm. Så här har vi skrivit:
”Efter ett par underbara sommarveckor som för många fyllts av sol, bad, jordgubbar och förhoppningsvis många skratt drar nu nya aktiviteter i gång. För oss politiskt aktiva närmar sig valdagen 19 september. Vi hoppas att många utnyttjar sin rättighet att rösta.
Valet handlar om att söka förnyat mandat för de kommande fyra åren. Vi önskar se Ängelholm som en föregångskommun och Sverige som ett föregångsland. När vi jämför är det mycket som är bra hos oss. Under våren och sommaren har moderaterna knackat dörr runt om i kommunen och en ganska vanlig kommentar har varit att man är nöjd. För oss är det dock viktigt att gå vidare. Vi får aldrig slå oss till ro. Ska vi ha utbildning, sjukvård och ett företagsklimat som är av världsklass krävs fortsatt hårt arbete och att vi är beredda att vidareutveckla. Det är också viktigt att vi som förtroendevalda lyssnar och är beredda att lära av andra.
För Ängelholm gäller fortsatt höga ambitioner. Det handlar om ordning på kommunens ekonomi. Låg skatt är bra för alla då mer av den egna inkomsten och pensionen får behållas. Unga och äldre ska känna stolthet över att bo i Ängelholms kommun.
Ängelholm är en utbildningskommun. Föräldrar ska känna trygghet över att ha sina barn på förskola och i skolan. Eleverna ska veta att de lär sig och utvecklas. Med kunskap och fantasi ska de få verktyg för att gå vidare i livet.
Ängelholm ska vara en kommun för alla generationer. Det handlar om att alla kommundelar ska leva och att möjligheter finns till service. Det handlar om bra hemvård och hemsjukvård. Maten på våra särskilda boenden ska vara varm och god. En kunnig och uppskattad personal är med och formar en god tillvaro.
I våra samtal med ängelholmarna märks ett tydligt och brett intresse för Pyttebron, Stortorget, Kronoskogen och badhuset. Allt detta är viktigt även för oss. Vi ställer oss bakom tankarna på Hälsostaden och det positiva som det utvecklingsarbetet kan medföra för Ängelholms sjukhus.
För Sverige handlar det om att fortsätta längst den inslagna vägen. Medan andra europeiska länder kämpar med fortsatt stigande arbetslöshet och stora underskott i den offentliga ekonomin har Sverige hanterat den senaste krisen på ett ansvarstagande och lugnt sätt. Det gör att vi har mycket goda förutsättningar när nu konjunkturen vänder. Tankar på att införa kilometerskatt, höjd bensinskatt, avskaffat ROT-avdrag för hushållsnära tjänster samt att dubblera arbetsgivaravgiften för unga leder inte till fler jobb och ökad tillväxt. Det vi istället erbjuder är ordning på landets finanser och fortsatt uppslutning bakom arbetslinjen.
Vi tror att Ängelholm, Skåne och Sverige vinner på politiker som är lyhörda och kan samarbeta. För oss är Alliansen viktig. Det är också en styrka att som kommunalråd och riksdagsman ha goda kontakter med varandra. Närheten mellan det som sker lokalt och nationellt är till nytta för Ängelholm. Därför hoppas vi på Din röst och fortsatt förtroende i det kommande valet.”
Annars har dagen bland annat använts för att under några morgon- och förmiddagstimmar cykla omkring och i brevlådor dela ut det sommarbrev kommunstyrelsens ordförande Åsa Herbst och jag skrivit. Vi resonerar kring moderaterna som ett lyssnande och lärande parti och anger några i vår mening goda skäl för att välja M i årets val. För mig som riksdagsledamot är det av stor vikt att ha goda kontakter med lokala företrädare, inte bara i Ängelholm och grannkommuner som Båstad, Örkelljunga och Klippan utan moderater i alla riksdagsvalkretsens 13 kommuner! Som tidigare kommunalråd vet jag också att det är bra att alltid ha någon att kunna ringa till i riksdagshuset.
Ett par tusen hushåll har nåtts eller kommer att nås av vårt sommarbrev. Tyvärr blir det inte till alla i Ängelholm. Så här har vi skrivit:
”Efter ett par underbara sommarveckor som för många fyllts av sol, bad, jordgubbar och förhoppningsvis många skratt drar nu nya aktiviteter i gång. För oss politiskt aktiva närmar sig valdagen 19 september. Vi hoppas att många utnyttjar sin rättighet att rösta.
Valet handlar om att söka förnyat mandat för de kommande fyra åren. Vi önskar se Ängelholm som en föregångskommun och Sverige som ett föregångsland. När vi jämför är det mycket som är bra hos oss. Under våren och sommaren har moderaterna knackat dörr runt om i kommunen och en ganska vanlig kommentar har varit att man är nöjd. För oss är det dock viktigt att gå vidare. Vi får aldrig slå oss till ro. Ska vi ha utbildning, sjukvård och ett företagsklimat som är av världsklass krävs fortsatt hårt arbete och att vi är beredda att vidareutveckla. Det är också viktigt att vi som förtroendevalda lyssnar och är beredda att lära av andra.
För Ängelholm gäller fortsatt höga ambitioner. Det handlar om ordning på kommunens ekonomi. Låg skatt är bra för alla då mer av den egna inkomsten och pensionen får behållas. Unga och äldre ska känna stolthet över att bo i Ängelholms kommun.
Ängelholm är en utbildningskommun. Föräldrar ska känna trygghet över att ha sina barn på förskola och i skolan. Eleverna ska veta att de lär sig och utvecklas. Med kunskap och fantasi ska de få verktyg för att gå vidare i livet.
Ängelholm ska vara en kommun för alla generationer. Det handlar om att alla kommundelar ska leva och att möjligheter finns till service. Det handlar om bra hemvård och hemsjukvård. Maten på våra särskilda boenden ska vara varm och god. En kunnig och uppskattad personal är med och formar en god tillvaro.
I våra samtal med ängelholmarna märks ett tydligt och brett intresse för Pyttebron, Stortorget, Kronoskogen och badhuset. Allt detta är viktigt även för oss. Vi ställer oss bakom tankarna på Hälsostaden och det positiva som det utvecklingsarbetet kan medföra för Ängelholms sjukhus.
För Sverige handlar det om att fortsätta längst den inslagna vägen. Medan andra europeiska länder kämpar med fortsatt stigande arbetslöshet och stora underskott i den offentliga ekonomin har Sverige hanterat den senaste krisen på ett ansvarstagande och lugnt sätt. Det gör att vi har mycket goda förutsättningar när nu konjunkturen vänder. Tankar på att införa kilometerskatt, höjd bensinskatt, avskaffat ROT-avdrag för hushållsnära tjänster samt att dubblera arbetsgivaravgiften för unga leder inte till fler jobb och ökad tillväxt. Det vi istället erbjuder är ordning på landets finanser och fortsatt uppslutning bakom arbetslinjen.
Vi tror att Ängelholm, Skåne och Sverige vinner på politiker som är lyhörda och kan samarbeta. För oss är Alliansen viktig. Det är också en styrka att som kommunalråd och riksdagsman ha goda kontakter med varandra. Närheten mellan det som sker lokalt och nationellt är till nytta för Ängelholm. Därför hoppas vi på Din röst och fortsatt förtroende i det kommande valet.”
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
