För någon dag sedan, närmare bestämt 8 september, hade signaturen Ludde en kommentar i Kristianstadsbladet till en text skriven av mig någon dag tidigare som handlade om hur fackförbunden blandat sig i valet samt om de ganska låga kampanjmetoder som visats från en del håll.
Det verkade som att Ludde menade att jag motsätter mig oppositionens rätt att kritisera den sittande regeringen. Absolut inte! Jag vänder mig inte emot att de rödgröna kommer med olika sifferberäkningar och påståenden, ogrundade eller med viss närhet till sanningen. Självfallet förekommer sådant i en valrörelse och i en granskning av de partier som för närvarande styr. Det jag ifrågasätter är att socialdemokraterna gör det riktat i annonser personligen mot Fredrik och Filippa Reinfeldt. Och det är inget undantag. LO valde att i sin annonskampanj lyfta fram ett antal ministrar. Vända deras porträtt upp och ned och sedan skriva megafel och dunderdumt. LO har tidigare under mandatperioden sänt personliga brev till dem som bor grannar med ett antal riksdagsledamöter från Alliansen för att sprida diverse påståenden. Jag vet! Jag tillhör dem som drabbats av denna metod.
Det är inte bara LO som propagerar. Även de andra fackförbunden drar sin lans för S och de rödgröna. Kampanjstöd som aldrig offentligt kommer att redovisas! Och som att det inte räcker att låta facket agera huvudsponsor har socialdemokraterna sett till att Norrbottens landsting använt kulturpengar för att betala Mikael Wiehe då han varit däruppe och musicerat med tydligt budskap om att Alliansregeringen skall väck. En del halvljumma ursäkter kan höras både från S-håll som från tjänstemän. Ingen borde dock nöja sig med mindre än att pengarna betalas tillbaka. Varenda kopek!
En annan metod som nu avslöjats är att socialdemokrater arrangerar valmöten och sedan går alla iväg till en lokal för förtidsröstning. I vissa fall har nitiska partifunktionärer följt med bakom skynket med valsedlar i högsta hugg. Klart stridande om hur man skall uppträda. En S-aktivist blev ju också efter valet 2006 dömd för valfusk!
Allt sådant hade jag hoppats att vi kunnat slippa! Att signaturen Ludde i Kristianstadsbladet tar lätt på det hela är sin sak, men att socialdemokraterna centralt accepterar dessa flagranta fel är något helt annat och mycket allvarligare!
Visar inlägg med etikett kampanjmetoder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kampanjmetoder. Visa alla inlägg
lördag 11 september 2010
lördag 21 augusti 2010
Massuppsägningar? Megafel!
Valtemperaturen stiger. Det innebär att en del blir ännu tydligare med sina budskap – som att vi moderater önskar fortsätta en ansvarstagandets politik när det gäller den offentliga ekonomin. Andra blir mer otydliga – som miljöpartiets Maria Wetterstrand som i dag intervjuas i Sydsvenskan. På frågan om kärnkraftsavveckling avvisar hon att det finns någon tidtabell. Hon menar att det inte finns någon rödgrön överenskommelse och därför kommer besked ”först senare under mandatperioden”. För tveksamma socialdemokrater är det ju vanskligt. Ifall de tycker att en stabil energipolitik är viktig för svensk industri skall de undvika att rösta på S, V och MP för annars kan de plötsligt efter ett regeringsskifte få se just de tre partierna ställa sig bakom att ytterligare reaktorer stängs utöver de två i Barsebäck partierna tidigare avvecklat!
Socialdemokraterna känns däremot igen. Det negativa kampanjandet fortsätter. Enligt Aftonbladet distribueras nu en rapport till de trogna supportrarna i vilken hävdas att var tionde offentliganställd som arbetar inom välfärden kan komma att sägas upp om Alliansen fortsätter styra. Ifall någon S-märkt riksdagsledamot påstår något liknande de närmaste dagarna vet man att det utgått partidirektiv att sprida sådant tankemässigt snömos. För det är ju självfallet inte sant!
Däremot borde S fundera kring sitt förhållande till andra partier. Tidigare har hävdats att Mona Sahlin attackeras på ett oschysst sätt. Men att skrämmas med att var tionde kan tvingas gå eller att man låter LO klistra upp affischer med bilder av Alliansföreträdare med uttryck som ”megafel och dunderdumt” är tydligen helt OK!
NST/HD har haft någon insändare där just den personliga attacken är huvudmålet. I dagens tidning reagerar jag på insändarplats med följande:
”Vi ska vara stolta över möjligheten att ordna allmänna och fria val. Demokrati och frihet är inga självklarheter för världens alla folk. Det finns människor som är beredda att riskera sina liv för rättigheter vi tar för självklara.
Val innebär möjligheten att jämföra alternativ och väga olika politiska förslag mot varandra. Ambitionen borde vara att diskutera sakfrågor och undvika rena personangrepp. Bertil Ernegards insändare är en provkarta på just sådant som vi borde hålla oss borta ifrån!
Inga egna förslag framförs. Allt vad Alliansen gjort avfärdas raljant. Och personangrepp, även om inte namnen nämns, staplas på varandra. Personer beskrivs som skattesmitare, berusade, cyniska och bluffmakare.
Jag tycker det är bra med olika åsikter och uppskattar tydliga meningsmotståndare. Och självfallet går det att ha olika åsikter om skatter, offentlig ekonomi och huruvida genomförda reformer ska avskaffas eller inte. Men någonstans måste en gräns dras! Bertil Ernegards insändare följer dessvärre en trend med rena personangrepp på borgerliga företrädare. För något år sedan sände LO ut ett brev till mina grannar där jag nämndes vid namn. Och för 24 miljoner kronor kastar sig nu LO direkt in i valkampen med affischer på Alliansministrar och uttryck som megafel, helsjukt, dunderdumt och dumsnålt.
Politik borde handla om idéer och förslag! Ren valkamp är bättre än verbal gyttjebrottning!”
Socialdemokraterna känns däremot igen. Det negativa kampanjandet fortsätter. Enligt Aftonbladet distribueras nu en rapport till de trogna supportrarna i vilken hävdas att var tionde offentliganställd som arbetar inom välfärden kan komma att sägas upp om Alliansen fortsätter styra. Ifall någon S-märkt riksdagsledamot påstår något liknande de närmaste dagarna vet man att det utgått partidirektiv att sprida sådant tankemässigt snömos. För det är ju självfallet inte sant!
Däremot borde S fundera kring sitt förhållande till andra partier. Tidigare har hävdats att Mona Sahlin attackeras på ett oschysst sätt. Men att skrämmas med att var tionde kan tvingas gå eller att man låter LO klistra upp affischer med bilder av Alliansföreträdare med uttryck som ”megafel och dunderdumt” är tydligen helt OK!
NST/HD har haft någon insändare där just den personliga attacken är huvudmålet. I dagens tidning reagerar jag på insändarplats med följande:
”Vi ska vara stolta över möjligheten att ordna allmänna och fria val. Demokrati och frihet är inga självklarheter för världens alla folk. Det finns människor som är beredda att riskera sina liv för rättigheter vi tar för självklara.
Val innebär möjligheten att jämföra alternativ och väga olika politiska förslag mot varandra. Ambitionen borde vara att diskutera sakfrågor och undvika rena personangrepp. Bertil Ernegards insändare är en provkarta på just sådant som vi borde hålla oss borta ifrån!
Inga egna förslag framförs. Allt vad Alliansen gjort avfärdas raljant. Och personangrepp, även om inte namnen nämns, staplas på varandra. Personer beskrivs som skattesmitare, berusade, cyniska och bluffmakare.
Jag tycker det är bra med olika åsikter och uppskattar tydliga meningsmotståndare. Och självfallet går det att ha olika åsikter om skatter, offentlig ekonomi och huruvida genomförda reformer ska avskaffas eller inte. Men någonstans måste en gräns dras! Bertil Ernegards insändare följer dessvärre en trend med rena personangrepp på borgerliga företrädare. För något år sedan sände LO ut ett brev till mina grannar där jag nämndes vid namn. Och för 24 miljoner kronor kastar sig nu LO direkt in i valkampen med affischer på Alliansministrar och uttryck som megafel, helsjukt, dunderdumt och dumsnålt.
Politik borde handla om idéer och förslag! Ren valkamp är bättre än verbal gyttjebrottning!”
måndag 16 augusti 2010
LOs metoder och många miljoner
De senaste dagarna har ett antal borgerliga sympatisörer varit upprörda över LOs inblandning i den nu pågående valrörelsen. Stora affischer visar bilder av Alliansministrar upp och ned och över deras porträtt står ord som megafel, helsjukt, dunderdumt och dumsnålt. Allt som allt uppges den här kampanjen kosta 24 miljoner och totalt kommer fackförbunden att bidra med 77 miljoner kronor.
I ett inlägg på Politikerbloggen i dag ställer jag några frågor och framför ett par funderingar kring LO och det socialdemokratiska partiet. Mina rader har resulterat i ett par kommentarer. Kritikerna hävdar genomgående att moderaterna på något sätt döljer det stöd partiet tar emot. Med tanke på att M avstår från att ta emot pengar från juridiska personer är det svårt att sopa något under mattan som inte finns. De som kräver redovisning kanske skall berätta vem som gett vad under valet 2010 som man är missnöjd med!
Däremot finns det en frivillig ordning som innebär att partierna utväxlar årsredovisningar med varandra. Socialdemokraterna har för 2009 tagit upp 14 miljoner kronor i stöd från fackförbunden. Pengar ingen annan får. Frågan blir dock hur mycket av de 77 miljoner kronor LO och de andra nu satsar som kommer att anges i årsredovisningen för 2010. Allt eller endast en spottstyver?
S tillsammans med M och de andra partierna berättar också hur många personer som gett hur mycket pengar i insamling. Från socialdemokratiskt håll finns önskemål om att namnen skall offentliggöras. I mindre samhällen finns ibland en stor rädsla för att utåt visa vilket parti man sympatiserar med, allra helst i riktigt röda områden. Dessutom berör grundlagen den här frågan. I Regeringsformens andra kapitel, andra paragraf står: ”Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende.” Ifall en bestämmelse införs om att den som skänker en slant till ett parti skall tvingas ge sin åskådning till känna krockar det onekligen med grundlagen. Knappast en detalj eller liten fråga.
Intressant är också att få verkar försvara personangreppen som LO gör sig skyldig till men att ingen heller öppet markerar. Var det inte en ren valrörelse som skulle eftersträvas? Hur schysst är det att trumpeta ut megafel, helsjukt, dunderdumt och dumsnålt?
Bland annat skrev jag på Politikerbloggen: ”Sedan LO lanserat sin kampanj med personangrepp har jag i samband med torgmöten fått ett antal frågor kring just detta. Inte minst borgerliga sympatisörer känner sig kränkta och illa till mods över att valet nu tydligen skall präglas av smutskastning. Ledande socialdemokrater som önskar rent spel har möjlighet att markera distans och ta avstånd.
Fredag 13 augusti hade vi moderat partistyrelse. Sedan tidigare har det tagits fram en etisk policy och det finns kandidatförsäkran. Detta kompletterades nu genom beslut om etiska riktlinjer för valrörelsen 2010. Det vi gör skall baseras på att vi driver en positiv kampanj, vi angriper sak och inte person samt vi använder enbart öppna informationskällor.
LO och socialdemokraterna kan mycket väl få en kopia för kännedom att själva försöka leva efter under de veckor som återstår av valrörelsen!
I en kommun som Ängelholm har moderaterna runt 40 procent av rösterna och M är sedan fler val tillbaka största parti. Det innebär också att ett antal LO-medlemmar röstar på och känner en naturlig koppling till moderaterna. Däremot kan de ju som fackligt ansluta fundera på vad deras pengar används till och hur deras politiska ställningstagande respekteras.
Jag tycker det är bra med olika åsikter och uppskattar tydliga meningsmotståndare. Och självfallet går det att ha olika åsikter om skatter, offentlig ekonomi och huruvida genomförda reformer ska avskaffas eller inte. Men någonstans måste en gräns dras!”
Hela inlägget på Politikerbloggen finns här: http://www.politikerbloggen.se/2010/08/16/34996/
I ett inlägg på Politikerbloggen i dag ställer jag några frågor och framför ett par funderingar kring LO och det socialdemokratiska partiet. Mina rader har resulterat i ett par kommentarer. Kritikerna hävdar genomgående att moderaterna på något sätt döljer det stöd partiet tar emot. Med tanke på att M avstår från att ta emot pengar från juridiska personer är det svårt att sopa något under mattan som inte finns. De som kräver redovisning kanske skall berätta vem som gett vad under valet 2010 som man är missnöjd med!
Däremot finns det en frivillig ordning som innebär att partierna utväxlar årsredovisningar med varandra. Socialdemokraterna har för 2009 tagit upp 14 miljoner kronor i stöd från fackförbunden. Pengar ingen annan får. Frågan blir dock hur mycket av de 77 miljoner kronor LO och de andra nu satsar som kommer att anges i årsredovisningen för 2010. Allt eller endast en spottstyver?
S tillsammans med M och de andra partierna berättar också hur många personer som gett hur mycket pengar i insamling. Från socialdemokratiskt håll finns önskemål om att namnen skall offentliggöras. I mindre samhällen finns ibland en stor rädsla för att utåt visa vilket parti man sympatiserar med, allra helst i riktigt röda områden. Dessutom berör grundlagen den här frågan. I Regeringsformens andra kapitel, andra paragraf står: ”Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende.” Ifall en bestämmelse införs om att den som skänker en slant till ett parti skall tvingas ge sin åskådning till känna krockar det onekligen med grundlagen. Knappast en detalj eller liten fråga.
Intressant är också att få verkar försvara personangreppen som LO gör sig skyldig till men att ingen heller öppet markerar. Var det inte en ren valrörelse som skulle eftersträvas? Hur schysst är det att trumpeta ut megafel, helsjukt, dunderdumt och dumsnålt?
Bland annat skrev jag på Politikerbloggen: ”Sedan LO lanserat sin kampanj med personangrepp har jag i samband med torgmöten fått ett antal frågor kring just detta. Inte minst borgerliga sympatisörer känner sig kränkta och illa till mods över att valet nu tydligen skall präglas av smutskastning. Ledande socialdemokrater som önskar rent spel har möjlighet att markera distans och ta avstånd.
Fredag 13 augusti hade vi moderat partistyrelse. Sedan tidigare har det tagits fram en etisk policy och det finns kandidatförsäkran. Detta kompletterades nu genom beslut om etiska riktlinjer för valrörelsen 2010. Det vi gör skall baseras på att vi driver en positiv kampanj, vi angriper sak och inte person samt vi använder enbart öppna informationskällor.
LO och socialdemokraterna kan mycket väl få en kopia för kännedom att själva försöka leva efter under de veckor som återstår av valrörelsen!
I en kommun som Ängelholm har moderaterna runt 40 procent av rösterna och M är sedan fler val tillbaka största parti. Det innebär också att ett antal LO-medlemmar röstar på och känner en naturlig koppling till moderaterna. Däremot kan de ju som fackligt ansluta fundera på vad deras pengar används till och hur deras politiska ställningstagande respekteras.
Jag tycker det är bra med olika åsikter och uppskattar tydliga meningsmotståndare. Och självfallet går det att ha olika åsikter om skatter, offentlig ekonomi och huruvida genomförda reformer ska avskaffas eller inte. Men någonstans måste en gräns dras!”
Hela inlägget på Politikerbloggen finns här: http://www.politikerbloggen.se/2010/08/16/34996/
fredag 13 augusti 2010
Dagens partistyrelse
I dag har partistyrelsen varit samlad. I morgon lördag 14 augusti kan valrörelsen på allvar sägas vara igång då Fredrik Reinfeldt håller sitt sommartal i Stockholm. På många andra platser landet runt kommer det också att vara kampanjdag. För egen del håller jag till i Båstad.
Oppositionen kommer att opponera. Det hör liksom till rollen. De rödgröna kommer att påstå att det mesta som hänt under fyra år i Alliansens Sverige har varit fel. Samtidigt visar den ekonomiska utvecklingen att ett brett uppsving kan vara på väg. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. En viktig del av arbetslinjen är också att betona skola/utbildning och se ungdomar med låg självkänsla. Det intressanta är att den rödgröna sidan talar så pass litet om de skattehöjningar som planeras ifall det blir regeringsskifte. Alliansen har en uppgift att påminna om kilometerskatt, bensinskatt och dubblerad arbetsgivaravgift för unga.
Vår uppgift är även fortsättningsvis att peka på samhällsproblem människor känner igen sig i. Det handlar inte om att svara på frågor ingen ställer utan att fånga upp den kritik och de funderingar som finns i samhället. Ansvarstagandet är också centralt och något som står i stark kontrast till oppositionen. De offentliga finanserna skall säkras och av den anledningen finns inga skattesänkningsförslag för 2011. Finns utrymme för åtgärder står pensionärerna högt upp på prioriteringslistan. Målet är balans i den offentliga ekonomin till 2012 och därefter överskott.
Partistyrelsen diskuterade även hur eftervalsanalysen skall organiseras. Det handlade om syfte, frågeställningar, metoder och arbetsformer för en grupp som skall påbörja sitt arbete redan före 19 september för att därmed redan nu kunna följa och granska. Tanken är att en analys skall kunna presenteras redan i början av december 2010. Det handlar om att bland annat studera valresultat, budskap, kampanj, mobilisering mm.
Ett beslut som klubbades i dag var att utse en arbetsmarknadspolitisk talesperson. Det blev Hillevi Engström, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Hon kommer att vara det samtidigt som hon fortsatt som tidigare är talesperson i jämlikhetsfrågor. Hon presenterades vid en presskonferens tillsammans med Fredrik Reinfeldt och gjorde bra ifrån sig!
Sedan tidigare har partistyrelsen tagit fram en etisk policy och det finns kandidatförsäkran. Detta kompletteras nu med etiska riktlinjer för valrörelsen 2010. Det vi gör skall baseras på följande: Vi driver en positiv kampanj, vi angriper sak och inte person samt vi använder enbart öppna informationskällor. Samma dag som moderaterna tydligt markerar att det skall vara en ren valrörelse från vår sida väljer LO att fläska på med stora annonser direkt riktade mot personer som Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. På den rödgröna sidan verkar det inte finnas någon etisk policy. En viktig följdfråga är ju dessutom om LO och socialdemokraterna kommer att redovisa denna kampanj som valstöd. Knappast, tror jag. Så två fel samma dag! Rött kort redan!
Oppositionen kommer att opponera. Det hör liksom till rollen. De rödgröna kommer att påstå att det mesta som hänt under fyra år i Alliansens Sverige har varit fel. Samtidigt visar den ekonomiska utvecklingen att ett brett uppsving kan vara på väg. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. En viktig del av arbetslinjen är också att betona skola/utbildning och se ungdomar med låg självkänsla. Det intressanta är att den rödgröna sidan talar så pass litet om de skattehöjningar som planeras ifall det blir regeringsskifte. Alliansen har en uppgift att påminna om kilometerskatt, bensinskatt och dubblerad arbetsgivaravgift för unga.
Vår uppgift är även fortsättningsvis att peka på samhällsproblem människor känner igen sig i. Det handlar inte om att svara på frågor ingen ställer utan att fånga upp den kritik och de funderingar som finns i samhället. Ansvarstagandet är också centralt och något som står i stark kontrast till oppositionen. De offentliga finanserna skall säkras och av den anledningen finns inga skattesänkningsförslag för 2011. Finns utrymme för åtgärder står pensionärerna högt upp på prioriteringslistan. Målet är balans i den offentliga ekonomin till 2012 och därefter överskott.
Partistyrelsen diskuterade även hur eftervalsanalysen skall organiseras. Det handlade om syfte, frågeställningar, metoder och arbetsformer för en grupp som skall påbörja sitt arbete redan före 19 september för att därmed redan nu kunna följa och granska. Tanken är att en analys skall kunna presenteras redan i början av december 2010. Det handlar om att bland annat studera valresultat, budskap, kampanj, mobilisering mm.
Ett beslut som klubbades i dag var att utse en arbetsmarknadspolitisk talesperson. Det blev Hillevi Engström, ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Hon kommer att vara det samtidigt som hon fortsatt som tidigare är talesperson i jämlikhetsfrågor. Hon presenterades vid en presskonferens tillsammans med Fredrik Reinfeldt och gjorde bra ifrån sig!
Sedan tidigare har partistyrelsen tagit fram en etisk policy och det finns kandidatförsäkran. Detta kompletteras nu med etiska riktlinjer för valrörelsen 2010. Det vi gör skall baseras på följande: Vi driver en positiv kampanj, vi angriper sak och inte person samt vi använder enbart öppna informationskällor. Samma dag som moderaterna tydligt markerar att det skall vara en ren valrörelse från vår sida väljer LO att fläska på med stora annonser direkt riktade mot personer som Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. På den rödgröna sidan verkar det inte finnas någon etisk policy. En viktig följdfråga är ju dessutom om LO och socialdemokraterna kommer att redovisa denna kampanj som valstöd. Knappast, tror jag. Så två fel samma dag! Rött kort redan!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
