Bengt Ståhl är ordförande för moderaterna i Barkåkra och valledare för Ängelholmskretsen. Denna kväll hade han lyckats samla 80 till 100 personer på Victoriagården i Vejbystrand. Jag inledde med europavalet och sedan följde olika inlägg om aktuell politik i Ängelholm och bygden. En god uppföljning till ett liknande möte som arrangerades för 16 månader sedan. Flera personer hänvisade just till den förra sammankomsten som varit mycket uppskattad.
Av detta kan man lära sig ett par saker: Det är bra med lokal närvaro. Och dessutom ska man våga genomföra träffar med viss kontinuitet.
För oss som verkar i europavalet är det oerhört viktigt med alla dem som gör insatser hemma i den egna kommunen eller kvarteret. Möten och annat där man har ett stort ”avsändarskap” betyder mycket för moderaterna och de grundläggande idéerna.
Allt material gick åt i Vejbystrand. Speciellt roligt var det när bortåt femtio valsedlar togs i ett ryck med kommentaren: Jag har släktingar i andra delar av landet också! Personliga brev med uppmaning att rösta och kryssa är mycket värdefullt.
Idag gick också pressmeddelande ut om att Fredrik Reinfeldt och undertecknad har gemensamt möte i Malmö måndag 18 maj. Tull, polis och narkotikabekämpning är i fokus.
torsdag 14 maj 2009
onsdag 13 maj 2009
Ta del i Europa
EU och det kommande svenska ordförandeskapet är inte endast en fråga och utmaning för regeringen i Stockholm och de offentliga myndigheterna. Det handlar om hela samhället. I många andra länder har inte minst kyrkor och samfund visat stort intresse och engagemang.
Sveriges Kristna Råd (SKR) har tagit fram en ambitiöst utformad bok inför det svenska ordförandeskapet: Ta del i Europa. Här lyfts fram en del viktiga aspekter som exempelvis den samhörighet som känns mellan samfund över gränserna. Det pekas också på några specifika sakfrågor som vapenhandeln, klimatet och människohandeln. Ett nog så intressant område är naturligtvis den fortsatta utvidgningen och då främst mot Turkiet. Hur hanteras ett övervägande muslimskt land? Och hur ser kristna på detta?
Jag är en av dem som intervjuas i boken. Där lyfter jag fram minoriteternas förbättrade ställning som resultat av EU-processen. Skulle den avbrytas leder det säkert till tillbakagång just ifråga om mänskliga rättigheter. Turkiet som EU-medlem skulle också innebära att landet kommer hem till Europa! Både den bysantinska som den osmanska tiden har i allra högsta grad påverkat och gett väsentliga bidrag till det europeiska kulturarvet.
Utöver oro för det muslimska finns också som en mörk skugga folkmordet på armenier och under de senaste 100 åren attacker riktade mot kristna. Idag torsdag har jag bjudits in av de ortodoxa och orientaliska kyrkorna i Sverige för att tala om just det kommande EU-ordförandeskapet och utvidgningen. Bortåt 200 000 troende kan finnas i Sverige. Många har också lämnat förtryck och förföljelse. Jag tror att det kan bli en mycket givande och spännande samtal där olika aspekter på dessa viktiga frågor kommer att behandlas. Inte minst är det viktigt att se den ortodoxa kyrkan i Sverige, för den är sannerligen en väsentlig del av vår gemensamma europeiska historia och identitet.
Sveriges Kristna Råd (SKR) har tagit fram en ambitiöst utformad bok inför det svenska ordförandeskapet: Ta del i Europa. Här lyfts fram en del viktiga aspekter som exempelvis den samhörighet som känns mellan samfund över gränserna. Det pekas också på några specifika sakfrågor som vapenhandeln, klimatet och människohandeln. Ett nog så intressant område är naturligtvis den fortsatta utvidgningen och då främst mot Turkiet. Hur hanteras ett övervägande muslimskt land? Och hur ser kristna på detta?
Jag är en av dem som intervjuas i boken. Där lyfter jag fram minoriteternas förbättrade ställning som resultat av EU-processen. Skulle den avbrytas leder det säkert till tillbakagång just ifråga om mänskliga rättigheter. Turkiet som EU-medlem skulle också innebära att landet kommer hem till Europa! Både den bysantinska som den osmanska tiden har i allra högsta grad påverkat och gett väsentliga bidrag till det europeiska kulturarvet.
Utöver oro för det muslimska finns också som en mörk skugga folkmordet på armenier och under de senaste 100 åren attacker riktade mot kristna. Idag torsdag har jag bjudits in av de ortodoxa och orientaliska kyrkorna i Sverige för att tala om just det kommande EU-ordförandeskapet och utvidgningen. Bortåt 200 000 troende kan finnas i Sverige. Många har också lämnat förtryck och förföljelse. Jag tror att det kan bli en mycket givande och spännande samtal där olika aspekter på dessa viktiga frågor kommer att behandlas. Inte minst är det viktigt att se den ortodoxa kyrkan i Sverige, för den är sannerligen en väsentlig del av vår gemensamma europeiska historia och identitet.
Få extremister - många andra
DN skriver i huvudledaren onsdag 13 maj om det förfärliga som hänt i Vännäs då 46 personer från Irak och Libanon fick evakueras efter stenkastning och hotfull stämning. I tisdags besökte jag kommunen och samtalade med kommunalrådet. Rubriken i DN är passande: Gör motstånd. Uppenbarligen finns det ytterkantskrafter som söker bråk. Även om det som inträffat är otäckt ska inte antalet extremister överdrivas. Mot dem som vräker ut sitt hat på nätet eller de tiotalet som skickat SMS och e-post till kommunens ledande företrädare ska i stark kontrast sättas de bortåt 1 000 personer som deltog i en spontan manifestation i måndags. Det i ett Vännäs där det totalt bor cirka 8 500. Det är motstånd. Och samma sak ger kommunalrådet Johan Söderling (S) prov på som bekymrad och utan bortförklaringar försöker hantera situationen. Det är detta politik handlar om i Sverige som i Europa – att över parti- och blockgränser stå upp för grundläggande värden. Vi är faktiskt många, många fler än extremisterna.
För egen del tycker jag också att det vore bra med en gemensam flykting- och asylpolitik inom EU. Det skulle göra att fler länder tog ansvar men också innebära en utveckling av gemensam standard för mottagning.
I ett inlägg på Europaportalen skriver jag om ett besök på en dansk förläggning: ”Ibland har det visat sig att de som hävdar sig vara 16-17 år i verkligheten varit 20 eller drygt det. Ifall fingeravtryck inte tas direkt och bakgrunden är oklar är det rätt många som försvinner. Vissa år har det handlat om 60 procent eller fler som bara efter någon eller några dagar inte längre är kvar. Misstanken är stor att de dyker upp helt illegalt i Sverige eller Norge. Kanske som svart arbetskraft utan några som helst rättigheter. Om inte förr, så då och där, förstår jag för egen del fördelarna med bättre samordning inom EU. Genom att snabbar fastställa identiteter, avgöra vem som har flyktingskäl och göra mer likartade bedömningar av förhållanden i olika länder kan människor snabbare få besked.”
Läs gärna hela min text och rösta ifall du tycker att EU borde utvecklas mot gemensam flykting- och asylpolitik:
http://www.europaportalen.se/index.php?newsID=41122&page=506&more=1
För egen del tycker jag också att det vore bra med en gemensam flykting- och asylpolitik inom EU. Det skulle göra att fler länder tog ansvar men också innebära en utveckling av gemensam standard för mottagning.
I ett inlägg på Europaportalen skriver jag om ett besök på en dansk förläggning: ”Ibland har det visat sig att de som hävdar sig vara 16-17 år i verkligheten varit 20 eller drygt det. Ifall fingeravtryck inte tas direkt och bakgrunden är oklar är det rätt många som försvinner. Vissa år har det handlat om 60 procent eller fler som bara efter någon eller några dagar inte längre är kvar. Misstanken är stor att de dyker upp helt illegalt i Sverige eller Norge. Kanske som svart arbetskraft utan några som helst rättigheter. Om inte förr, så då och där, förstår jag för egen del fördelarna med bättre samordning inom EU. Genom att snabbar fastställa identiteter, avgöra vem som har flyktingskäl och göra mer likartade bedömningar av förhållanden i olika länder kan människor snabbare få besked.”
Läs gärna hela min text och rösta ifall du tycker att EU borde utvecklas mot gemensam flykting- och asylpolitik:
http://www.europaportalen.se/index.php?newsID=41122&page=506&more=1
tisdag 12 maj 2009
Norrländsk framtid
Det finns fördomar om norrlänningar. En är att alla är tystlåtna. En annan är att de pratsamma säger ”jo” på inandningen, sedan inget mer.
Jag har under två dagar färdats i Norrbotten och Västerbotten. Här har funnits talföra bekantskaper som företagare som med stolthet presenterat sin verksamhet. Från Haparanda gick färden till Kalix. Där finns Lindvalls som är ett snickeri med cirka 20 medarbetare som skapar unika inredningar och möbler. Just nu levereras en order till Norge för åtta miljoner. Som bokälskare kan jag inte annat än gilla de fina biblioteksmöbler som levereras. Kalix Tele24 är ett företag som fungerar som telefonväxel för ett antal företag och myndigheter Norden runt. Av ungefär 200 anställda finns cirka 145 i kommunen, därmed är man en av de största privata arbetsgivarna. Samma dag som jag var där hälsades två nya medarbetare välkomna till firman! Fortsatt avreglering av telekommarknaden i Europa kommer att gynna kunskapsföretag som detta.
I Luleå var det ungt piggt företag med forskare där den äldste var född 1977! Det handlar om olika former av signalkunnande. Hur kan ny teknik göras mer användarvänlig? Bolaget utvecklas mjukvara, kolleger form och utförande.
Storuman ligger 300 kilometer bort från Luleå. I en kommun med knappt 6500 invånare finns utmaningar som inte alltid är samma som i Skåne eller Stockholmsområdet. Men det var en mycket givande förmiddag att vara på BioSto som är en hypermodern energitillverkare. Det handlar om pelletstillverkning, lokal fjärrvärme och bioel. Verkningsgraden är 98 procent. Istället för att skicka träråvara 20-25 mil österut handlar det om förädling närmare skogen och träden. Det handlar om grön olja, som det sades från företaget. Den här typen av anläggningar kan onekligen ha framtiden för sig, fem mil på vardera sidan om Inlandsbanans drygt 100 mil (Gällivare till Kristinehamn) finns cirka 25 procent av Sveriges skogsareal. Här finns det förnyelsebara som komplement till kärnkraften! Och snart är det dags för syntetisk diesel i stor skala.
Det här Norrlands framtid: Spejande mot framtiden, nyttjande sina fördelar!
Jag har under två dagar färdats i Norrbotten och Västerbotten. Här har funnits talföra bekantskaper som företagare som med stolthet presenterat sin verksamhet. Från Haparanda gick färden till Kalix. Där finns Lindvalls som är ett snickeri med cirka 20 medarbetare som skapar unika inredningar och möbler. Just nu levereras en order till Norge för åtta miljoner. Som bokälskare kan jag inte annat än gilla de fina biblioteksmöbler som levereras. Kalix Tele24 är ett företag som fungerar som telefonväxel för ett antal företag och myndigheter Norden runt. Av ungefär 200 anställda finns cirka 145 i kommunen, därmed är man en av de största privata arbetsgivarna. Samma dag som jag var där hälsades två nya medarbetare välkomna till firman! Fortsatt avreglering av telekommarknaden i Europa kommer att gynna kunskapsföretag som detta.
I Luleå var det ungt piggt företag med forskare där den äldste var född 1977! Det handlar om olika former av signalkunnande. Hur kan ny teknik göras mer användarvänlig? Bolaget utvecklas mjukvara, kolleger form och utförande.
Storuman ligger 300 kilometer bort från Luleå. I en kommun med knappt 6500 invånare finns utmaningar som inte alltid är samma som i Skåne eller Stockholmsområdet. Men det var en mycket givande förmiddag att vara på BioSto som är en hypermodern energitillverkare. Det handlar om pelletstillverkning, lokal fjärrvärme och bioel. Verkningsgraden är 98 procent. Istället för att skicka träråvara 20-25 mil österut handlar det om förädling närmare skogen och träden. Det handlar om grön olja, som det sades från företaget. Den här typen av anläggningar kan onekligen ha framtiden för sig, fem mil på vardera sidan om Inlandsbanans drygt 100 mil (Gällivare till Kristinehamn) finns cirka 25 procent av Sveriges skogsareal. Här finns det förnyelsebara som komplement till kärnkraften! Och snart är det dags för syntetisk diesel i stor skala.
Det här Norrlands framtid: Spejande mot framtiden, nyttjande sina fördelar!
måndag 11 maj 2009
Mellan snö och syren
Hemma blommar häggen. Det brukar numera innebära att syrenen rätt snart också slår ut. Rapsfält, tungt gula, har präglat landskapet runt Magnarp de senaste dagarna. Färskpotatis plockas.
Samtidigt kan jag se snö genom bilrutan när jag färdas i Lappland. Vägarna tar mig över berg och förbi glittrande vatten i Norrbotten och Västerbotten. Vid en rastplats där jag vilar någon minut är det närmast öronbedövande tyst.
Det ser väldigt olika ut i Sverige. Villkoren skiftar. Storuman är en kommun med inte fullt 6 500 invånare. Det är drygt 20 mil till kusten, i öster till Umeå i väster till norska Mo i Rana. Under 18 månader satt en moderat som kommunstyrelsens ordförande i Storuman. Sedan fälldes han då halva vänsterpartiet sprack och gick tillsammans med KD och S för att genom politiskt spel avsätta honom. Nu fortsätter han att driva sitt lilla företag. Men det märks att han kan sin kommun.
En bra politik för Sverige och Europa ser både Storuman som Stockholm. Och förstår att gemensamma åtgärder måste till för att göra det enklare oavsett om varor, tjänster, människor eller pengar kommer från Osby, Odense eller Ostende.
Strax ska det bli frukostmöte med moderater från Storuman. Sedan bär det iväg till Vännäs som de senaste dagarna uppmärksammats i landets alla media sedan några familjer med bakgrund i Irak och Libanon jagats och trakasserats så det varit tvungna att tillfälligt lämna kommunen. Hur uppkommer sådana känslor som skapar mobb? Hur tacklar en liten ort något sådant? Frågor som kanske inte kan besvaras men väl ventileras tillsammans med ledande kommunpolitiker från bland annat S och M. Det är också Sverige. Och Europa. Motsättningar finns inte bara i Marseille!
Idag tisdag sänder också SVT24 debatten jag deltog i på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Har du möjlighet så titta gärna 9.30-11.30.
Samtidigt kan jag se snö genom bilrutan när jag färdas i Lappland. Vägarna tar mig över berg och förbi glittrande vatten i Norrbotten och Västerbotten. Vid en rastplats där jag vilar någon minut är det närmast öronbedövande tyst.
Det ser väldigt olika ut i Sverige. Villkoren skiftar. Storuman är en kommun med inte fullt 6 500 invånare. Det är drygt 20 mil till kusten, i öster till Umeå i väster till norska Mo i Rana. Under 18 månader satt en moderat som kommunstyrelsens ordförande i Storuman. Sedan fälldes han då halva vänsterpartiet sprack och gick tillsammans med KD och S för att genom politiskt spel avsätta honom. Nu fortsätter han att driva sitt lilla företag. Men det märks att han kan sin kommun.
En bra politik för Sverige och Europa ser både Storuman som Stockholm. Och förstår att gemensamma åtgärder måste till för att göra det enklare oavsett om varor, tjänster, människor eller pengar kommer från Osby, Odense eller Ostende.
Strax ska det bli frukostmöte med moderater från Storuman. Sedan bär det iväg till Vännäs som de senaste dagarna uppmärksammats i landets alla media sedan några familjer med bakgrund i Irak och Libanon jagats och trakasserats så det varit tvungna att tillfälligt lämna kommunen. Hur uppkommer sådana känslor som skapar mobb? Hur tacklar en liten ort något sådant? Frågor som kanske inte kan besvaras men väl ventileras tillsammans med ledande kommunpolitiker från bland annat S och M. Det är också Sverige. Och Europa. Motsättningar finns inte bara i Marseille!
Idag tisdag sänder också SVT24 debatten jag deltog i på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Har du möjlighet så titta gärna 9.30-11.30.
söndag 10 maj 2009
Hyss i Haparanda
Rätt ofta är jag i Uppsala. Blir det en stund över vandrar jag gärna längs gator som trampades under studenttiden. Förbi nationshus och studentlägenheter. En minnets promenad har det nu även blivit i Haparanda. Efter att ha talat europapolitik och en del annat med lokala moderater på kvällen kunde jag en skön frisk morgon vandra iväg mot Vetevägen 11 där vi bodde under många år. Huset stod kvar.
Gränsskolan är förknippad med högstadietiden och gymnasiet hette Tornedalsskolan och låg bredvid. Jag kommer fortfarande ihåg det fönster vi under MUFs valvaka 1979 öppnade och skrek ut i natten över det då osäkra resultatet. Först några dagar senare när alla röster räknats visade det sig att riksdagen fortsatt hade borgerlig majoritet.
Vid järnvägsbron kommer en man i min egen ålder med stor hund. Han stannar och frågar om jag inte är jag. Och det är jag ju! Vi brukade leka tillsammans för drygt 30 år sedan, kommer jag ihåg det? Nu håller du på med politik, konstaterar han. Kanske ska han rösta i europavalet.
Ja, ja – en del hyss blev det i Haparanda. Så även i Uppsala.
Men just här vid gränsen blir också samarbetet så påtagligt. Haparanda och Tornio är två städer som allt mer växt samman. Tidigare var den finska kommunen storebror, både genom storlek som historia. Med Ikea och all handel på den svenska sidan har relationerna blivit mer jämlika.
Samarbete och samverkan för att riva gränshinder och ta bort barriärer. Det är vad europavalet handlar om. Det förstår moderaterna i Haparanda. Förhoppningsvis även en hel del av mina gamla skolkamrater. Till frukost läser jag Marita Ulvskog som skriver i Norrländska Socialdemokraten (NSD): ”Vi var 46 procent som röstade nej till svenskt EU-medlemskap för femton år sedan.” Gamla takter sitter i, Marita!
Gränsskolan är förknippad med högstadietiden och gymnasiet hette Tornedalsskolan och låg bredvid. Jag kommer fortfarande ihåg det fönster vi under MUFs valvaka 1979 öppnade och skrek ut i natten över det då osäkra resultatet. Först några dagar senare när alla röster räknats visade det sig att riksdagen fortsatt hade borgerlig majoritet.
Vid järnvägsbron kommer en man i min egen ålder med stor hund. Han stannar och frågar om jag inte är jag. Och det är jag ju! Vi brukade leka tillsammans för drygt 30 år sedan, kommer jag ihåg det? Nu håller du på med politik, konstaterar han. Kanske ska han rösta i europavalet.
Ja, ja – en del hyss blev det i Haparanda. Så även i Uppsala.
Men just här vid gränsen blir också samarbetet så påtagligt. Haparanda och Tornio är två städer som allt mer växt samman. Tidigare var den finska kommunen storebror, både genom storlek som historia. Med Ikea och all handel på den svenska sidan har relationerna blivit mer jämlika.
Samarbete och samverkan för att riva gränshinder och ta bort barriärer. Det är vad europavalet handlar om. Det förstår moderaterna i Haparanda. Förhoppningsvis även en hel del av mina gamla skolkamrater. Till frukost läser jag Marita Ulvskog som skriver i Norrländska Socialdemokraten (NSD): ”Vi var 46 procent som röstade nej till svenskt EU-medlemskap för femton år sedan.” Gamla takter sitter i, Marita!
4 X 7 är...
Mamma ringer. Hon berättar att några av hennes vänner sagt till henne att de skall rösta på moderaterna och kryssa Wallmark. Kanske var det visst en folkpartist som skulle göra detsamma. Från Åland kommer en hälsning där det beklagas att man inte kan rösta på mig i Finland men att några röster i Sverige ordnats. Allt detta är väldigt snällt. Som nationell kandidat med resor i många riktningar är glada tillrop väldigt uppmuntrande. Så oavsett vilken kandidat eller parti som stöds finns det anledning att tänka på den positiva energi korta meddelanden skänker mottagaren.
I Expressen ser jag att vännen Olle Schmdit (FP) gör dagens europavalsutspel. Han vill sätta upp ett mål för elbilar till 2015. Lika fullt uppdaterad verkar dock inte tidningen själv vara. Det anges nämligen vara 32 dagar kvar till valet. Låt se, söndag om fyra veckor? Det blir 4 gånger 7. Jag inser att det är svårt för oss alla som tvingats igenom den av socialdemokraterna raserade kunskapsskolan under 1970- och 80-talet men trots allt får jag det ändå till 28. Rätta mig om jag har fel. Eller ring minister Jan Björklund!
Igår var jag ansvarig för moderaternas europavalsutspel i Expressen. Det handlade om nolltolerans mot narkotika. Att Sverige och svenska parlamentariker måste våga vara tydliga i förhållande till andra länder och politiska partier. Det finns legaliseringsvänner både i den röda som gröna gruppen i europaparlamentet, och även länder som Holland och Danmark svajar. Straffrätten skall även fortsättningsvis vara en nationell fråga men det innebär inte att man behöver huka mina sina värderingar. Mina är tydliga: Nej till narkotika!
I Expressen ser jag att vännen Olle Schmdit (FP) gör dagens europavalsutspel. Han vill sätta upp ett mål för elbilar till 2015. Lika fullt uppdaterad verkar dock inte tidningen själv vara. Det anges nämligen vara 32 dagar kvar till valet. Låt se, söndag om fyra veckor? Det blir 4 gånger 7. Jag inser att det är svårt för oss alla som tvingats igenom den av socialdemokraterna raserade kunskapsskolan under 1970- och 80-talet men trots allt får jag det ändå till 28. Rätta mig om jag har fel. Eller ring minister Jan Björklund!
Igår var jag ansvarig för moderaternas europavalsutspel i Expressen. Det handlade om nolltolerans mot narkotika. Att Sverige och svenska parlamentariker måste våga vara tydliga i förhållande till andra länder och politiska partier. Det finns legaliseringsvänner både i den röda som gröna gruppen i europaparlamentet, och även länder som Holland och Danmark svajar. Straffrätten skall även fortsättningsvis vara en nationell fråga men det innebär inte att man behöver huka mina sina värderingar. Mina är tydliga: Nej till narkotika!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
