Vikten av att göra upp

Sedan ett par år finns det en myndighet i Karlstad, Sadev, som har till uppgift att granska och följa upp det svenska biståndet. Kritik har riktats mot organisationen. I en rätt skarp rapport från Statskontoret visas på innehållsmässiga svagheter. De senaste åren har det sällan i media eller i den politiska debatten hänvisats till Sadev. Regeringen har inte en enda gång sedan 2006 angett det som källa. Med tanke på att svenskt bistånd allt som allt handlar om bortåt 40 miljarder är ju bra utvärdering både viktigt och angeläget. Bara en enkel jämförelse: Sedan något år tillbaka genomför Riksrevisionen en fördjupad granskning av det svenska försvaret. Och ofta hänvisas både i samtalen partierna emellan som i media till rapporter och dragna slutsatser. Bra granskning är ibland som tandläkaren. Det kan väcka visst obehag men är av stor vikt. Och dras det slutsatser och genomförs revideringar baserade på fakta kan ju reella förbättringar uppnås till glädje både för själva funktionen (försvar, bistånd eller vad det kan vara) som för skattebetalarna.

 

Som nybliven ordförande i Utrikesutskottet för drygt två veckor sedan möttes jag av risken att fyra partier (S, V, MP och SD) skulle förenas i ett blankt krav att behålla Sadev. Efter genomläsning av andra partiers motioner och samtal med kloka socialdemokrater förstod jag dock att det även där finns ett starkt intresse av bra granskningar och utvärderingar inom biståndsområdet. Och att en mer fristående, rent av oberoende, ordning inte sågs som något problem. Istället fanns en oro för att förändringar kan leda till tidsspill och därmed att viktigt underlag för beslutsfattande går förlorat. Statskontorets formuleringar om påstådda svårigheter att rekrytera kompetenta medarbetare i Karlstad stack också i ögonen. Det sista är ju full begripligt för alla som bor utanför de stora städerna. Kompetens och kvalitet behöver i sig inte vara en funktion av ort.

 

Inom områden som utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken tycker jag att det är bra ifall det går att uppnå en samsyn i viktiga sakfrågor. Att biståndet, och utvärderingen av den, skall göras beroende av SD ger i alla fall mig olustkänslor.

 

Jag tog kontakt med den ansvarige socialdemokraten Kenneth G Forslund och gav honom både mina bästa som sämsta argument. Han lyssnade. Och därefter kunde vi börja växla tankar och åsikter med varandra på ett mycket konstruktivt och respektfullt sätt. Under några dagar kunde en gemensam sjupartiuppfattning mejslas fram. Vid riksdagsdebatten kom Carina Hägg (S) att kalla detta agerande ”heroiskt”. Som ny utrikesutskottsordförande uppskattar jag mycket socialdemokraternas och Kenneth G Forslunds lugna och kunniga hållning. Det lovar gott för framtiden. Jag har rent av fått en synpunkt från en journalist som bevakat ärendet att det är ganska ovanligt att S- och M-företrädare berömmer varandra. Men jag tycker att politik inte bara ska handla om att framhäva konflikterna utan även det som berör.

 

För mig är det självklart att efter riksdagens beslut bjuda in statsrådet Gunilla Carlsson till utrikesutskottet för att omedelbart säkra möjligheterna till dialog och att låta henne lyssna på kloka påpekanden.

 

Den sjupartiöverenskommelse vi formade oss bakom kom att ha följande lydelse:

 

”Det har konstaterats brister i utvärderingen av svensk biståndspolitik och det finns en samsyn i utrikesutskottet kring behovet av reformering av utvärderingen av svenskt bistånd. Regeringen förbereder en omstrukturering från Sadev till en ny och mer ändamålsenlig utvärderingsfunktion. Utrikesutskottet är angeläget om att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen för samråd om den nya utvärderingsfunktionen. Utskottet fäster särskild vikt vid att övergången från Sadev till ny verksamhet sker överlappande och att det inte uppstår något glapp i utvärderingsverksamheten.

 

I utvärderingen av Sadev har bl.a bland annat möjligheten att rekrytera kompetent personal i Karlstad ifrågasatts. Utskottet delar inte uppfattningen om rekryteringssvårigheter utan vill tvärtom peka på att det runt om i hela landet finns kompetens att tillgå. Karlstad ligger dessutom geografiskt väl placerat för att verksamheten ska kunna knyta till sig forskningskompetens både från Sverige och våra nordiska grannländer. Därmed utesluts inte möjligheten för att en framtida verksamhet under rätt förutsättningar skulle kunna förläggas till Karlstad.

 

Det är av stor vikt att det finns en fristående utvärderingsfunktion av god kvalitet. En bred politisk majoritet anser att det är angeläget med utvärdering av biståndets genomförande och långsiktiga effekter och att utvärderingsverksamheten svarar mot behovet av kvalitativt och relevant beslutsunderlag. Utskottet förutsätter att processen kring utformningen av en ny utvärderingsverksamhet ska vara transparent och att detta resulterar i en bred politisk enighet kring den framtida verksamhetsutformningen. Av yttersta vikt är även att funktionen har ett högt mått av fristående och självständighet.

 

Utskottet förordar att det anslag som i budgetpropositionen benämns Avveckling av institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete ersätts av ett anslag med benämningen Utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete. Anslaget ska användas för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete och får utöver detta användas för omstrukturering av den befintliga utvärderingsmyndigheten.”