Ylva är negativ. Jag är positiv.

Det är viktigt att frågan om gårdsförsäljning måste hållas levande. Ifall det inte drivs opinion är det lätt hänt att de starka krafter som är emot lyckas lägga locket på. För närvarande påstås en massa saker både om Systembolagets ställning som vad som strider och eventuellt är tillåtet enligt EUs regelverk. Visst finns snåriga detaljer men det är också viktigt att markera en grundhållning. För mig handlar det om att se positivt på de möjligheter som öppnas. Inte minst är detta en chans för mindre företag på landet kopplade till turism- och besöksnäringen. Bara i Skåne handlar det om över hundratalet vinodlare. En av de engagerade i branschen som jag träffade för någon dag sedan i Bromölla menade att de för närvarande är 156 och dessutom en växande skara. Under åren har det blivit ett antal debattartiklar och inlägg i frågan. Nu senast i Kristianstadsbladet. Ylva Johansson (S) valde att besvara min text. Och sedan kommenterade jag hennes.

Bland annat skrev jag: ” Runt om i Europa är gårdsförsäljning en viktig del av det lokala näringslivet och bidrar i hög grad till en levande och livskraftig landsbygd. Guidade turer med provsmakning och inköp av traktens produkter är ett naturligt inslag. Småskalig alkoholproduktion betyder mycket för turismen och besöksnäringen.

Sverige och inte minst Skåne har en stor potential. Men samtidigt är också Sverige ett stort undantag. Med dagens regler kan en svensk vinproducent endast sälja sina produkter via Systembolaget. Dessvärre gör Systembolagets storskalighet det svårt att nå lönsamhet för mindre producenter, och både näringsliv och lokal turism går miste om utvecklingspotential.

Riksdagen har sedan en tid på sitt bord ett förslag till ny alkohollag. Där föreslås flera och viktiga regelförenklingar. Allt är förberett för svensk gårdsförsäljning. I propositionen står att läsa: ’Möjligheten att tillåta gårdsförsäljning av alkoholdrycker bör analyseras ytterligare. En utredning kommer därför att tillsätts för att ta fram förslag till hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan ske på ett sätt som är förenligt med EU-rätten liksom detaljhandelsmonopolet och utan att det leder till negativa konsekvenser för folkhälsan.’

Ifråga om provsmakning på gårdar går regeringen i förslaget emot en tidigare utredning genom att nu öppna för denna möjlighet. Det är bra! Det är också viktigt att med den regelförbättring som föreslås inte införa några begränsningar ifråga om produktens volymprocent för att därmed möjliggöra för allt från lokala öl-, till vin-, starkare fruktvins- och spritproducenter. Därtill skulle modernare regler för marknadsföring av lokalproducerad alkohol vara positivt.”

Mitt svar till Ylva Johansson: ” Kategoriskt avfärdas tankarna på gårdsförsäljning av alkohol i Sverige. Beskedet är lika tydligt som förväntat.

För egen del tycker jag att det är bra ifall det nu undersöks huruvida Sveriges undantag med monopol går att förena med en reform som är till nytta för landsbygden, inte minst här i Skåne. Varken Ylva Johansson eller jag är EU-jurister. Som i många andra sammanhang finns utrymme för tolkningar. Statsstöd till företag är exempelvis förbjudet inom EU men ändå har vårt land, efter vissa justeringar, fått presstödsreglerna godkända. I och för sig kan man beklaga att 500 miljoner kronor årligen tillåts användas på detta sätt som bidrag till några mediebolag men det strider inte mot det gemensamma regelverket.

Jag hoppas därför att den av regeringen tillsatta utredaren skall finna ett sätt som gör att gårdsförsäljning går att kombinera med Systembolaget/…/

Med en tillverkning på i bästa fall några tusen liter och fortfarande många prövande steg från alla som investerar och vågar satsa är Systembolaget inte realistiskt. För de allra flesta är det svårt att uppfylla reglerna som gäller för försäljning utan att det blir en ren förlustaffär.

För oss som bor i Skåne är det en glädje att se små butiker även i mindre orter. Det ökar intresset från besökare och turister. För personer som kommer söder om Öresund är det alldeles naturligt att det utöver frukt, grönt, ägg, ost och kött även går att finna vin och annat på gårdarna att köpa. I Sverige och Skåne skulle det handla om någon promilles försäljning av den totala mängden alkohol Systembolaget ansvarar för. Men för den enskilde handlar det om stora möjligheter! En chans att kunna utveckla en egen affärsidé eller skapa sysselsättning utan bidrag.

Går allt detta att kombinera med EUs regelverk är jag i grunden positiv. Där finns skillnaden. Ylva Johansson och socialdemokraterna är i grunden negativa.”

Från Stockeboda till Glemminge

Sex olika sorters öl brygger Anders Johnsson på Stockeboda gård. I dag finns ett växande intresse för den här typen av lokala produkter. Varje tank rymmer inte mycket mer än 500 liter färdigt skummande färsköl. För Stockeboda gård som konferensanläggning är det ett inslag som lockar nya gäster. Säsongerna kan planas ut vilket gör det enklare att ha åretruntanställd personal. Annars är det ju lätt att verksamheten toppar med kräftskivor, ålagillen, gås och julmaten och att det nya årets första månader blir svårare. Nu går det att erbjuda möjligheten att få se tillverkningen och rent av lägga en större beställning som innebär att man kan vara med och utforma produkten själv. Men de nöjda kunder som checkar ut och söker sig hemåt efter en eller två dagar kan inte köpa med sig sex eller tolv flaskor. Och bor man längre bort än vad Systembolaget i Simrishamn, Tomelilla och Ystad har i kundkretsområde så är det helt omöjligt att få tag i varan. Det är om detta gårdsförsäljning handlar. Tillsammans med M-kollegerna Jan R Andersson, Kalmar, och Anna Tenje, Växjö, har ett par producenter besökts på Österlen. Anders Johnsson är en god guide och ciceron. Som moderat fullmäktigeordförande i Simrishamn märks att han känner många av medborgarna och gärna ger sig in ett politiskt samtal. Med från de lokala moderaterna var även Håkan Rosenkvist.

En riktig lokal vinentusiast är Percy Månsson i Skillinge. För tolv år sedan började han plantera stockar. I år räknas med en skörd på bortåt 1200 liter. Med värme i rösten och med stor kunskap i bagaget talas om olika druvsorter och vilka som lämpar sig bäst för odling. Samtidigt utgör de små kvantiteterna ett problem. Hur får man avsättning för dem? Men det finns en stor potential för den skånska landsbygden. Vin tillsammans med god mat och upplevelser är något som lockar. Skåne lanseras också som ett matlandskap. Percy Månsson berättar att Kristianstads högskola nu intresserat sig för att vara med och utveckla kunskapen kring just vinproduktion. Redan i dag går det att räkna med bortåt hundra vinodlingar i regionen. Några av dem har gått samman och presenterar sig gemensamt i broschyren Den skånska vinvägen. Med kartan i hand kan 15 olika ställen besökas.

Carl-Otto Ottergren i Köpingebro har specialiserat sig på mousserande viner. 2005 sattes de första stockarna och förhoppningen är att redan nästa år så kan de första lagrade buteljerna innebära bubbel att sälja och servera. I dag hålls verksamheten igång genom utbildningar i vinkunskap och en egen agentur. De olika franska glittrande viner som tas in säljs enbart via Systembolaget i Skåne. Orsaken är att det är säljaren som står frakten då en kund beställer. Att leverera en enda flaska champagne till Kiruna för 299 kronor med fraktkostnader på kanske 250 spänn är som alla förstår en dålig affär. Tänk dessutom om de rödgröna inför en kilometerskatt. Då blir en redan dålig kalkyl sämre. Merparten går via Systembolaget i Ystad men det finns kunder på en del andra håll i Skåne. Ibland får Carl-Otto Ottergren sätta sig i bilen och köra runt med leveranser. Ifall man skall beställa från Ängelholm är hans förhoppning att det blir sex eller tolv flaskor för annars går det mesta av vinsten åt till att bara förse kunderna med varorna.

Hur bisarrt det kan vara illustreras exempelvis av när han skall ha en provning av den egna champagnen som bär hans förnamn. Då ringer Carl-Otto in till Systembolaget i Ystad och säger att han vill köpa 20 flaskor av Carl-Otto. Sedan rasslar det till i faxen och han får en beställning på 20 flaskor Carl-Otto. Han packar in lådorna i bilen och kör ned till Ystad och levererar godset. Sedan går han runt till ingången, står i kö till kassan och säger att han är Carl-Otto som skall hämta viner som bär Carl-Ottos namn. Ut och sedan hem med samma lådor. Skillnaden är bara att den mellanskillnad han kan leva på nu halverats genom Systembolaget påslag. Det är för att förhindra just sådana här knepigheter som gårdsförsäljning behövs.

Med möjligheten att inhandla lokalt framställda produkter som öl, vin och sprit kommer knappast Systembolagets monopol att rubbas eller den totala konsumtionen at öka. Därmed skapas bättre förutsättningar för en levande landsbygd. Efter besök på olika ställen på Österlen hamnade hela sällskapet hos Olof Viktors i Glemminge. Där finns underbara bröd, spännande kryddblandningar, oljor och annat intressant i burkar. Där var det i alla fall lagligt att köpa med sig hem några getostar och annat smått och gott. Tänk om alla hade haft den möjligheten att få in ett par hundralappar per besökare!

Låt Absolut sälja tröjor i Åhus

Med propositionen En ny alkohollag (2009/10:125) föreslås flera och betydelsefulla steg för regelförenklingar men också för att underlätta för viktiga näringar och branscher i Sverige. Alla inser dock att det är en kompromiss. För det behöver dock förslaget inte vara dåligt, även om det innebär att steg i rätt riktning tas försiktigt istället för önskvärt snabbt! Det märks exempelvis i skrivningen om gårdsförsäljning: ”Möjligheten att tillåta gårdsförsäljning av alkoholdrycker bör analyseras ytterligare. Regeringen har därför beslutat att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ett förslag till hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan ske på ett sätt som är förenligt med EU-rätten liksom detaljhandelsmonopolet och utan att det leder till negativa konsekvenser för folkhälsan. Om det under utredningen visar sig att det inte är möjligt ska utredaren informera regeringen.”

De senaste åren har ju kommit att innebära en framväxt av olika vin- och sprittillverkare. Det handlar om att förvalta gamla traditioner men också om nya förutsättningar på grund av förändrat odlingsklimat. Mindre bryggerier uppstår i skuggan av de stora. Vinstockar planteras för fullt på olika hålla i framför allt Skåne där de första försöksskördarna om några år kan resultera i allt större och bättre kvantiteter. Frukter och bär som äpplen, päron och körsbär kan utgöra grund både för viner som ytterligare förädlas till spritdrycker. Absolut i Åhus är ett varumärke byggt på att vara helt producerad i Sverige - från flaska till innehåll - och kan i dag antas ensamt svara för cirka tio procent av landets samlade livsmedelsexport. Att tillverka whiskey eller exempelvis vodka som Karlssons gjord på potatis från Bjärehalvön blir allt vanligare.

Regeringens proposition tar fasta på denna utveckling. Det finns anledning att särskilt framhålla de konstateranden som görs från Jordbruksverkets och Tillväxtverkets sida: ”Med fortsatt ökade krav på marknadsanpassning och sannolikt lägre stöd till jordbruket behöver dessutom särskilt mindre jordbruksföretag, som av olika begränsade skäl inte kan storleksrationalisera sin verksamhet, fler ben att stå på för att fortsatt kunna producera, hålla landskapet öppet och bevara och kanske även öka antalet arbetstillfällen på landsbygden. Gårdsförsäljning skulle också kunna ha gynnande effekter för andra branscher, t. ex. för turismen för vilken av upplevelsen av mat och dryck spelar en viktig roll.”

Det finns skäl att se hela spännvidden av företag. Det handlar dels om små entreprenörer som experimenterar med vinstockar och prövar sig fram på nya jordar. Men det handlar också om etablerade företag och varumärken vilka skapar arbetstillfällen vid sina anläggningar, lockar besökare till bygden och innebär avsättning för lokala jordbrukare och odlare.

När det gäller gårdsförsäljning resoneras i den svenska debatten ibland kring ”det finska exemplet”. Finland precis som Sverige har detaljhandelsmonopol med tillåter gårdsförsäljning av frukt- och bärviner med en alkoholhalt av högst 13 volymprocent. I Finland pågår nu förberedelser att utöka gårdsförsäljning av produkter upp till en alkoholhalt av 22 procent. Med tanke på att det i Sverige finns både vin- som sprittillverkare är det viktigt att inte införa en begränsning i antalet volymprocent. För besöksnäringen är det lika viktigt att kunna locka intresserade både till svenska vingårdar som brännerier. I dag motsvarar gårdsförsäljningen en promille av den totala alkoholförsäljningen i Finland. Det finns inga skäl att tro att någon dramatisk skillnad skulle ske ifall även försäljning av produkter starkare än 13 volymprocent tilläts.

Ifråga om provsmakning på gårdar går regeringen i sin proposition emot utredningens förslag genom att öppna för denna möjlighet. Det är bra! Det hävdas vara ett sätt att ”få sina produkter kända och efterfrågade på Systembolaget”. Det är viktigt att med den regelförbättring som nu föreslås inte införa några begränsningar ifråga om produktens volymprocent för att möjliggöra för allt från lokala öl-, till vin-, starkare fruktvins- och spritproducenter.

Jag har dock följdmotionerat på regeringens proposition. Det jag framför allt fäster uppmärksamheten kring är marknadsföringen. I dag ett område präglat av visst godtycke och en hel del förbudsivrare. När det gäller marknadsföring sägs i propositionen att vad som innehållsmässigt gäller för framställning i bild vid kommersiell annonsering så utvidgas nu lagen att bli generellt tillämplig oavsett val av medium, det handlar således bland annat om webbsidor via Internet. Samtidigt är det viktigt att slå fast att för många mindre producenter är just egna hemsidor en av få ekonomiskt möjliga kanaler att nu ut med information. En sådan regelförändring bör således inte tolkas snävt utan extensivt.

Det finns anledning att också efterlysa nya modernare regler ifråga om marknadsföring för att tillåta för producenter att med hjälp av tröjor, prydnadssaker och andra former av varor sprida kännedom om eget varumärke men också kommersiellt kunna tjäna pengar på det. I Skottland är det exempelvis på inget sätt ovanligt att den stora vinsten vid destilleriers presentbutiker inte görs på själva whiskeyn utan allt annat som kan köpas där. Den möjligheten borde även svenska tillverkare ha, typ Absolut i Åhus.

När det gäller kryddning av snaps ges i propositionen möjlighet för detta för exempelvis restauranger. Också det väldigt bra. I propositionen förs ett resonemang om begreppet ”brännvin” som sägs vara ”främmande för den EU-rättsliga nomenklaturen”. Det gör att ordet ”snaps” används i lagtexten. En annan möjlighet hade varit att bruka det i Skandinavien använda och internationellt förstådda ordet ”akvavit”. Försök görs ju också att regionalt säkra detta begrepp i likhet med vad som gäller för andra regionalt producerade spritdrycker på andra håll i Europa. Akvavittraditionen finns ju huvudsakligen i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Propositionen är steg i rätt riktning. Men det är möjligt att gå vidare.