OK, alla var inte där! Men väldigt, väldigt många! Drygt 600 moderater från hela Skåne var lördag 20 mars samlade till valkickoff i Helsingborg. Och det blev mycket lyckat på Sundspärlan. Istället för valinformationsmöten, förbundsstämma och traditionell Skånekonferens slogs alla aktiviteter samman i en. Och tempot var högt samtidigt som fokus på söndag 19 september var tydligt. Det fanns företrädare för alla 33 kommuner även om några delegationer var större än andra. Från Ängelholm kom exempelvis ett fyrtiotal. Charmen men också dilemmat med så många människor och goda vänner är att man dessvärre inte hinner tala med alla. Men åtskilliga kramar blev det!
Under dagen gjordes en genomgång av olika inför valet viktiga sakfrågor. Margareta Pålsson talade om skola och utbildning, Anders Hansson om de stora förbättringar som genomförs inom justitieområdet och Gunnar Axén om de förstärkningar som gjorts för pensionärerna. Gunnar Axén påminde om att regeringen i fyra steg genomfört sänkningar av inkomstskatten och i två steg för pensionärerna.
Finansminister Anders Borg charmade alla. Han underströk också vikten av att göra verkliga prioriteringar. Det innebär inte att allt står på första raden: Infrastruktur, sänkta marginalskatter med mera. På hans lista står nu överst: Pensionärerna. Tack vare att Sverige tillsammans med en handfull länder till (huvudsakligen de nordiska och Polen) visat återhållsamhet under den finansiella krisen finns ett gott utgångsläge när konjunkturen vänder. Medan stater med mycket höga budgetunderskott tvingas till åtstramningar under de kommande åren går det i Sverige istället att peka på ett reformutrymme!
Alternativen är också tydliga i årets val. Alliansen och moderaterna önskar fortsätta med arbetslinjen. Det innebär att försök görs att på olika sätt få ut människor på arbetsmarknaden. När ekonomin förbättras behövs fler anställda och då är det viktigt att inte få en mängd flaskhalsar som dels kan skapa inflation och dels leda till det vi tidigare har sett i Sverige nämligen tillväxt utan jobbskapande. Anders Borg menar att fyra år av goda förberedelser nu inte får slösas bort. Och medan Alliansen har fokus på arbete och Sverige som kunskapsnation väntar påtagliga skattehöjningar för låg- och medelinkomsttagare ifall de rödgröna tar över. Även om det påstås att dessa pengar sedan skall användas till pensionärer eller utbildning så är ju de stora ekonomiskt tunga förslagen i budgetalternativen Mona Sahlin med flera står bakom en höjning av a-kassan.
En innovation i Anders Borgs framträdande var att de muntliga frågor som alla brukar få ställa ersatts av SMS. Man fick sända in sin fråga via mobiltelefonen. Det skapade möjligheter till rappare frågor och svar även om finansministern några gånger ägnade sig åt vad som närmast kan liknas vid akademiska genomgångar som dock stilfullt avslutades med uppmaningen att rösta rätt 19 september. En av frågorna handlade om miljöbeskattningen av eko-odlingar. Något svar kunde han inte ge. Jag får be någon annan, sa han: Fråga Hans Wallmark! Mycket lustigt. För jag har naturligtvis inte heller kunskap om detta. Men på måndag skall jag ta och kolla upp. Får väl informera både frågeställaren som finansministern.
Linda Andersson, Daniel Runemalm och Mikael Larsson försökte sedan på ett lättsamt sätt utifrån ombudsmännens och förbundskansliets perspektiv berätta om alla aktiviteter fram till valdagen. Mycket kommer att hända. Allt från att möta medborgarna via kommersiella kanaler som annonser och reklam, via deltagande i marknader och att knacka dörr. Det personliga mötet är viktigt! Förtroende skapas och formas då människa möter människa!
Även jag deltog på ett litet hörn då förre europaparlamentarikern Per Stenmarck mycket överraskad fick ta emot moderata samlingspartiets förtjänsttecken, Gösta Bohman Medaljen. Som ledamot av partistyrelsen hade jag att överräcka den och påminna något om allt det Per Stenmarck utfört. Något rörd blev han samtidigt som alla 600 stod upp och applåderade de stora insatser han gjort genom åren som riksdagsledamot 1979-95, europaparlamentariker 1995-2004, engagerad i förbundet i Malmöhus län i drygt två decennier huvudsakligen som ordförande och nu avslutningsvis aktiv som förtroendevald i Svenska kyrkan. Han är värd värmen, uppmärksamheten och medaljen!
Visar inlägg med etikett Anders Borg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Anders Borg. Visa alla inlägg
lördag 20 mars 2010
lördag 13 februari 2010
Bonusar och bankavgifter
Det är inte säkert att det blir så många kronor kvar om man överför 100 kronor från ett nordiskt land till ett annat. Sänds pengarna från Finland till Norge eller Färöarna riskerar den enskilda att inte ha kvar något efter att avgifterna för sändning och mottagning har betalts.
50 kronor för att skicka pengarna och 50 kronor för att ta emot dem lyder räkningen på en banköverföring från Finland till Norge eller Färöarna. Det visar en granskning gjord av Nordiska rådets sekretariat. Överför man hundra kronor den andra vägen, från Norge till Finland, kostar det hela 60 kronor att sända pengarna, men ingenting att ta emot dem, alltså totalt 40 kronor kvar av de ursprungliga hundra. Då lönar det sig bättre att sända pengar från Danmark till Finland, med en avgift på 20 kronor för sändning, medan mottagaren kommer undan med 10 kronor. Allra bäst lönar det sig att vara mottagare i Sverige. Den svenska mottagaren i undersökningen betalade ingen avgift för att ta emot pengar från något av de andra nordiska länderna. Det kostade inte heller något att skicka pengar från Sverige till övriga Norden, bortsett från till Färöarna, där räkningen för att sända dem uppgick till 29 kronor.
För egen del tycker jag detta är orimligt och oförståeligt för konsumenten att det finns så många olika bankavgifter för överföringar mellan de nordiska länderna. Nog borde det ses som ett gränshinder som förtjänar att avlägsnas. Inom konsumentområdet finns en hel del att göra i Norden.
Staterna har under den finansiella krisen utfärdat bankgarantier och på andra sätt försökt skapa trygghet och stabilitet inom sektorn. Det har resulterat i att regeringsföreträdare därefter haft synpunkter på bonusar och ersättningssystem. Men det finns anledning att också ställa sig på privatkundernas sida. För den enskilde är kort- och bankavgifter mer kännbara än vad eventuella utbetalningar av bonusar är.
I torsdags hade jag möjlighet att under regeringens frågestund vända mig till den nordiska samarbetsministern med frågor kring bankavgifter i Norden. Jag ser fram emot redovisningen av vad som kan hända när de nordiska regeringarna försöker göra något åt detta. I snabbprotokollet finns också ett sakfel. Det står att Danmark är ordförandeland i Nordiska rådet. Så är inte fallet. Det är ju Island som axlar det ansvaret. Däremot är Danmark ordförandeland inom Nordiska ministerrådet. Enkelt förklarat kan det sägas att Nordiska ministerrådet ansvarar för den miljard kronor som anslås till gemensamma samarbetsprojekt medan parlamentarikerna i Nordiska rådet har att för en mycket blygsammare summa följa upp, granska och utvärdera det regeringarna hittar på.
Anf. 25 HANS WALLMARK (m):
Herr talman! Jag riktar mig till den nordiska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson, men det gör ingenting om finansminister Anders Borg också lyssnar.
Under den finansiella krisen det senaste året har olika stater på olika sätt ställt upp med garantier, hjälp och stöd. Man har också haft synpunkter på till exempel bankbonusar och en del andra saker som förekommer inom banksektorn.
Ett problem för många privatpersoner i Norden är att det kostar pengar att flytta pengar i Norden. Att skicka 100 kronor från ett nordiskt land till ett annat kan kosta pengar för den enskilde. Det kostar till exempel 20 kronor att skicka dem från Danmark till Sverige. Från Finland till Norge kostar det 50 kronor. Och omvänt kan det kosta pengar att ta emot dem.
Är den nordiska samarbetsministern beredd att tillsammans med sina kolleger i resten av Norden se över den här typen problem för människor i Norden? Det borde vara enkelt. Det ska inte kosta pengar att skicka pengar i Norden.
Anf. 26 Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):
Herr talman! Tack för frågan! Det är en fråga som jag vet har engagerat Hans Wallmark mycket under lång tid. Frågan om avgifter på kort, bankaffärer och så vidare togs upp på Nordiska rådets session här i Stockholm under hösten. Den skickades till Nordiska ministerrådet samtidigt som man uppmanade Danmark att också se över de här frågorna.
Jag vet att Gränshindersforum, där en representant från varje land finns med, har skickat ett brev om de här frågorna till bland annat Danmark, Island och Norge för att just diskutera gränsöverskridande betalningar.
Anf. 27 HANS WALLMARK (m):
Herr talman! Precis som ministern påpekar togs detta upp vid Nordiska rådets session här i Stockholm. På en fråga från en enskild ledamot lovade den danska samarbetsministern Bertel Haarder att ta upp detta i Nordiska ministerrådskretsen. Det är ju Danmark som för närvarande har ordförandeskapet i Nordiska rådet.
Ministern hänvisade nu till Gränshindersforum. Då är min fråga om vår samarbetsminister skulle kunna vara beredd att också driva på Danmark under deras ordförandeskap. Det kan tyckas vara en marginell fråga. För många människor som tittar in på bankerna är bonusarna ett irritationsmoment, men det är också ett irritationsmoment för människor som bor i gränsbygder att det kostar pengar att skicka pengar i Norden.
Anf. 28 Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):
Herr talman! Den här skrivelsen från Gränshindersforum har skickats över till Danmark, Island och Norge. De nordiska samarbetsministrarna kommer att ha ett sammanträde nästa vecka. Jag kommer att träffa Bertel Haarder där. Jag kommer naturligtvis att fråga om han har fått något svar från de andra nordiska länderna. Jag kommer också att fråga Bertel Haarder hur de arbetar med frågan.
50 kronor för att skicka pengarna och 50 kronor för att ta emot dem lyder räkningen på en banköverföring från Finland till Norge eller Färöarna. Det visar en granskning gjord av Nordiska rådets sekretariat. Överför man hundra kronor den andra vägen, från Norge till Finland, kostar det hela 60 kronor att sända pengarna, men ingenting att ta emot dem, alltså totalt 40 kronor kvar av de ursprungliga hundra. Då lönar det sig bättre att sända pengar från Danmark till Finland, med en avgift på 20 kronor för sändning, medan mottagaren kommer undan med 10 kronor. Allra bäst lönar det sig att vara mottagare i Sverige. Den svenska mottagaren i undersökningen betalade ingen avgift för att ta emot pengar från något av de andra nordiska länderna. Det kostade inte heller något att skicka pengar från Sverige till övriga Norden, bortsett från till Färöarna, där räkningen för att sända dem uppgick till 29 kronor.
För egen del tycker jag detta är orimligt och oförståeligt för konsumenten att det finns så många olika bankavgifter för överföringar mellan de nordiska länderna. Nog borde det ses som ett gränshinder som förtjänar att avlägsnas. Inom konsumentområdet finns en hel del att göra i Norden.
Staterna har under den finansiella krisen utfärdat bankgarantier och på andra sätt försökt skapa trygghet och stabilitet inom sektorn. Det har resulterat i att regeringsföreträdare därefter haft synpunkter på bonusar och ersättningssystem. Men det finns anledning att också ställa sig på privatkundernas sida. För den enskilde är kort- och bankavgifter mer kännbara än vad eventuella utbetalningar av bonusar är.
I torsdags hade jag möjlighet att under regeringens frågestund vända mig till den nordiska samarbetsministern med frågor kring bankavgifter i Norden. Jag ser fram emot redovisningen av vad som kan hända när de nordiska regeringarna försöker göra något åt detta. I snabbprotokollet finns också ett sakfel. Det står att Danmark är ordförandeland i Nordiska rådet. Så är inte fallet. Det är ju Island som axlar det ansvaret. Däremot är Danmark ordförandeland inom Nordiska ministerrådet. Enkelt förklarat kan det sägas att Nordiska ministerrådet ansvarar för den miljard kronor som anslås till gemensamma samarbetsprojekt medan parlamentarikerna i Nordiska rådet har att för en mycket blygsammare summa följa upp, granska och utvärdera det regeringarna hittar på.
Anf. 25 HANS WALLMARK (m):
Herr talman! Jag riktar mig till den nordiska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson, men det gör ingenting om finansminister Anders Borg också lyssnar.
Under den finansiella krisen det senaste året har olika stater på olika sätt ställt upp med garantier, hjälp och stöd. Man har också haft synpunkter på till exempel bankbonusar och en del andra saker som förekommer inom banksektorn.
Ett problem för många privatpersoner i Norden är att det kostar pengar att flytta pengar i Norden. Att skicka 100 kronor från ett nordiskt land till ett annat kan kosta pengar för den enskilde. Det kostar till exempel 20 kronor att skicka dem från Danmark till Sverige. Från Finland till Norge kostar det 50 kronor. Och omvänt kan det kosta pengar att ta emot dem.
Är den nordiska samarbetsministern beredd att tillsammans med sina kolleger i resten av Norden se över den här typen problem för människor i Norden? Det borde vara enkelt. Det ska inte kosta pengar att skicka pengar i Norden.
Anf. 26 Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):
Herr talman! Tack för frågan! Det är en fråga som jag vet har engagerat Hans Wallmark mycket under lång tid. Frågan om avgifter på kort, bankaffärer och så vidare togs upp på Nordiska rådets session här i Stockholm under hösten. Den skickades till Nordiska ministerrådet samtidigt som man uppmanade Danmark att också se över de här frågorna.
Jag vet att Gränshindersforum, där en representant från varje land finns med, har skickat ett brev om de här frågorna till bland annat Danmark, Island och Norge för att just diskutera gränsöverskridande betalningar.
Anf. 27 HANS WALLMARK (m):
Herr talman! Precis som ministern påpekar togs detta upp vid Nordiska rådets session här i Stockholm. På en fråga från en enskild ledamot lovade den danska samarbetsministern Bertel Haarder att ta upp detta i Nordiska ministerrådskretsen. Det är ju Danmark som för närvarande har ordförandeskapet i Nordiska rådet.
Ministern hänvisade nu till Gränshindersforum. Då är min fråga om vår samarbetsminister skulle kunna vara beredd att också driva på Danmark under deras ordförandeskap. Det kan tyckas vara en marginell fråga. För många människor som tittar in på bankerna är bonusarna ett irritationsmoment, men det är också ett irritationsmoment för människor som bor i gränsbygder att det kostar pengar att skicka pengar i Norden.
Anf. 28 Statsrådet CRISTINA HUSMARK PEHRSSON (m):
Herr talman! Den här skrivelsen från Gränshindersforum har skickats över till Danmark, Island och Norge. De nordiska samarbetsministrarna kommer att ha ett sammanträde nästa vecka. Jag kommer att träffa Bertel Haarder där. Jag kommer naturligtvis att fråga om han har fått något svar från de andra nordiska länderna. Jag kommer också att fråga Bertel Haarder hur de arbetar med frågan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
