De senaste dagarna har förhållandet mellan Japan och Kina
märkbart försämrats. Det finns en rad tvister om vilket land som har överhöghet
över ett antal öar, kobbar och klippor i Sydkinesiska sjön. Ytterst handlar det
om kontroll över viktiga handelsvägar men också möjligheterna att nyttja de
resurser som finns på och under havsbotten i form av exempelvis olja och gas.
Det som vid ett enkelt påseende kan verka vara en bagatellartad tvist är djupt
allvarligt. Till det kan adderas ytterligare en dimension i form av historiska
oförrätter från 1920-, 30- och 40-talet då Japan koloniserade delar av Asien
och var axelmakt med Hitlers tredje rike. I både Korea som Kina finns
fortfarande många som minns och som kräver ursäkt och upprättelse.
För någon dag sedan förklarade den japanska regeringen sig
beredd att av några privatpersoner köpa ett par av de aktuella öar som det nu
råder delade meningar om. Det skulle se till den nätta summan av två miljarder
yen (motsvarande cirka 180 miljoner kronor). Från första parkett i Tokyo kunde
jag följa inledningen på det drama som nu fortsatt med demonstrationer i Peking
och rätt fräna angrepp på japanska intressen. Det har även meddelats att Honda
och Nissan tillfälligt stängt några av sina fabriker i Kina.
Bakom anspråken döljer sig en grov och målmedveten offensiv
från kinesisk sida. När nu landgränserna säkrats visas en tilltagande aptit för
haven. Efter att under decennier ha agerat mer i det tysta kliver nu
jättenationen fram på arenan med full kraft. Solen stiger i öster! Och det
finns en strategi som med oro noteras av grannländerna. Vid försvarspolitiska
samtal både i Indien som Japan är det notabelt att Ryssland knappast tillmäts
intresse medan det mesta av tankemödan används till händelseutvecklingen i
Kina. En tydlig tyngdpunktsförskjutning kan noteras söderut.
Japan har att hantera sin historia. Till skillnad från
Tyskland har processen inte varit lika entydig. Samtidigt blev en av
konsekvenserna av kriget, de båda atombomberna och den därpå följande freden
ett uttalat pacifistiskt land. Fram till de senaste åren har försvarsmakten
uttryckligen varit uteslutande självförsvarande styrkor med starka
begränsningar att få använda vapen mot andra. Nu pågår en debatt om att
försvaret ska få omorganiseras och att en del av tidigare hinder ska röjas
undan. Japan är exempelvis en stor bidragsgivare till olika FN-insatser men
japaner utomlands måste bäddas in i andra länders styrkor och i praktiken skyddas
av dessa. Den allierade nationen USA (de två står varandra nära på ett intimt
sätt som knappt kan liknas vid några andra länders relationer) vill säkert se
ökad aktivitet allra helst som landet flyttar fokus från Europa mot Asien och
Stilla havet. Under de mer radikala decennierna fanns det många som fann det
direkt obekvämt att bära uniform. De kunde utsättas för spott och spe. Inte
minst efter räddningsinsatserna efter jordbävningen och tsunamin för ett och
ett halvt år sedan kan en förändrad och förbättrad inställning noteras.
Japan är fortfarande världens tredje största ekonomi.
Imponerande med sina 127 miljoner invånare. Landet har brottats med ekonomiska
problem i 20 år. Budgetunderskottet ligger på runt tio procent. Statsskulden är
230 procent och cirka 40 procent av statens utgifter används till räntor och
återbetalning av lån. Trots det är valutan yen urstark vilket skapar
ytterligare utmaningar. De stora lån som den japanska regeringen tar är dock
huvudsakligen inhemska vilket minskar exponeringen. Japans postverk uppges
exempelvis äga ungefär 30 procent av lånestocken!
Sverige är även i Japan ett land med mycket gott rykte. Det
handlar både om kultur (med Astrid Lindgren och Ingmar Bergman) som
välfärdslösningar inom äldre- och handikappomsorgen. Att vi dessutom är tydliga
när det gäller EUs vapenembargo gentemot Kina är också något som extra mycket
uppskattas. På försvarsmaterielsidan finns intresse av samverkan. Japan är ju
en betydande havsnation (en uträkning visar att sett till vattenmängd är det
världens fjärdes största nation). Det talas om ubåtar (från dagen 18 till 22) och
då med särskilt intresse för Kockums Stirlingmotorer. Sedan en tid tillbaka
pågår samtal mellan Sverige och Japan som ska utmynna i ett MOU (en
överenskommelse om samarbete). Kanske redan vid årets slut tecknas ett avtal
som bland annat kommer att inledas med gemensamt analysarbete kring
utvecklingen i Ryssland. Från den svenske försvarsattachéns sida var han
väldigt glad över svenska parlamentariker på plats då vi hade möjligheter att
träffa personer han svårligen skulle kunna nå. Under en dag sammanstrålade vi
med försvars- och säkerhetspolitiskt ansvariga ledamöter från både under- och
överhuset i Diet (som är namnet på deras riksdag). Av de årliga
försvarsutgifterna på 390-410 miljarder svenska kronor går cirka 60 miljarder
om året till materiel. Och den parlamentariska sekreteraren vid
Försvarsdepartementet Hideo Jinpu berättade att han som barn byggt modellflygplan
som föreställt Viggen och att han bara för några månader sedan fått drömmen
uppfylld av flyga Jas Gripen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar