Bara retorik?

Stora Retorikpriset har i dagarna delats ut. I år var det Jessika Gedin, känd via bland annat TV-programmet Babel, som hedrades. Så vitt jag kan bedöma en värdig mottagare. Retorik är ett klassiskt ämne som stundom dras med dåligt rykte. Påståendet om ”bara retorik” kan slungas iväg. Det är dock viktigt att skilja innehållslöst prat - som just inte betyder någonting - från genomtänkta och vackert eller drastiskt formulerat tal! Historien är också full av goda och inspirerande exempel. På Sveriges Televisions debattsida har jag ett inlägg om retorikens betydelse, inte minst i skolans värld för elever och lärare:

 

”Winston Churchill hjälpte till att föra fram sin nation till nya uppoffringar men också segrar med hjälp av sin talekonst som nådde långt utanför parlamentsbyggnaden i London. John F Kennedy och Margaret Thatcher kunde göra sig till symboler för sin tid; 1960- respektive 1980-talet. Och de skickligaste folkförförarna som satt länder och kontinenter i brand har vanligtvis varit duktiga demagoger.

 

Att förstå och känna igen god retorik är en tillgång. Än mer att själv kunna använda sig av den för att upplysa, påverka och övertyga. Men också att vara tillräckligt insatt för att kunna se igenom vackra formuleringsflätor och finna de verkliga budskapen och argumenten som bär/…/

 

I samband med allmänna motionstiden lämnade jag förra året in ett förslag i riksdagen om behovet av mer retorik i skolan.

 

Skolan innebär både möjligheter som nya utmaningar för eleven. Krävande inlärningsmoment, nya sociala situationer och tuffa prövningar utvecklar den enskilda. För vissa är dessa prövningar så krävande att de väljer att stanna hemma. Att tala inför klassen är enligt många det värsta som finns.

 

Eleverna ska hålla i presentationer men får begränsad möjlighet att träna på det. Enligt en undersökning som Utbildningsradion gjort har var femte elev skolkat för att slippa hålla en redovisning inför klassen. Ytterligare en femtedel har på allvar funderat på att skolka, enbart för att slippa stå inför sina klasskamrater och prata. Det lär även finnas en undersökning där svensken fick lista sina största rädslor. På första plats kom att tala inför publik, på andra plats kom döden. Längre ner på listan kom rädslan för att bli allvarligt sjuk.

 

Rädslan är befogad, talaren ställs ensam inför en stor grupp och man känner sig lätt avklädd och granskad. Ska eleverna slippa oroa sig för publika framträdanden måste de ges möjligheten att träna på retorik. Genom att ha retorik som ett levande inslag i skolan får eleverna en naturlig relation till att stå inför klassen och tala. Men också förstå ordens valörer och vikten av ett levande och varierat språk.”

 

Här finns hela inlägget på Sveriges Televisions debatt:

http://debatt.svt.se/2013/03/18/med-retorik-pa-schemat-blir-blyga-svenskar-battre-talare/